Vuxensocialarbetet hjälper personer i åldern 18–64 när de behöver utomstående stöd, handledning eller rådgivning i vardagen. Det kan till exempel vara fråga om utmaningar med utkomsten eller boendet eller en komplicerad familjesituation. I Rovaniemi består vuxensocialarbetets team av cirka 20 yrkesutbildade inom socialsektorn. En enskild socialarbetare har i genomsnitt 80 och en socialhandledare 30 klienter.
”Man kan kontakta socialsocialtjänsterna till exempel genom att ringa, besöka oss eller kontakta oss via våra digitala tjänster. I Rovaniemi svarar man på brådskande och kortvariga stödbehov i servicestyrningen och rådgivningen. Till vuxensocialarbetet styrs däremot klienter som behöver stöd under en längre tid”, säger socialarbetare Maija Lehto från Lapplands välfärdsområde.
Fokus från enskilda förmåner till helheten
”Nästan varje dag eller minst varje vecka.” Så svarar Maija Lehto och FPA:s kundansvariga Laura Ahola från FPA:s norra kundserviceenhet på frågan om hur ofta socialtjänsterna och FPA samarbetar.
”Vi kan ofta kontakta varandra till exempel om klienten tillfälligt behöver mer stöd än vanligt för att sköta sina ärenden. Klienten får då under en begränsad tid en egen kontaktperson på FPA som har kontakt med honom eller henne och som hjälper till att få ordning på FPA-ärendena”, säger Laura.
Kontakten förutsätter alltid klientens samtycke. Laura säger att hon är väl förtrogen med sina klienters helhetssituation. Detta gör att det går snabbare och smidigare att uträtta ärenden.
”Hos FPA har man traditionellt gjort så att man har kontrollerat klienternas förmåner var för sig. I FPA:s särskilda service är tanken tvärtom och det har gett goda erfarenheter.”
Särskild service i svåra livssituationer
Det kan finnas behov av särskild service till exempel i livskriser. Ibland kan behovet av service framkomma när klienten har kontakt med till exempel socialarbetaren Maija.
”Med klientens samtycke kan jag kontakta FPA för att bedöma servicebehovet. När klienten hör om denna möjlighet blir han eller hon vanligtvis lättad”, berättar Maija.
Maija och Laura kontaktar varandra vid behov också när klienten befinner sig i en särskilt svår livssituation, även om man inte har gett ett beslut om särskild service.
Maija berättar att om hon och klienten tillsammans kommer överens om det, kan hon lämna besked till Laura till exempel via krypterad e-post om att ringa klienten.
”Vi kan behöva FPA:s expertis till exempel när vi funderar över vilken slags rehabilitering som vore lämplig och rätt för situationen eller när vi funderar över följande steg efter sjukdagpenning”, berättar Maija.
Hon betonar att även om man vid behov kan få hjälp både från välfärdsområdet och FPA, är det viktigt att uppmuntra klienten till självständighet, då det är möjligt.
Lapplands långa avstånd medför egna utmaningar
Ibland löser socialarbetaren och klienten praktiska utmaningar om hur man ska uträtta ärenden med FPA. Klienten har inte alltid till exempel en dator eller kunskaper om hur man ska fylla i olika ansökningar på webben.
”Vid behov hjälper jag klienten steg för steg med ansökningarna. Men om klienten aldrig ens har använt en dator kan det kännas omöjligt att fylla i ansökningar även om man får hjälp”, säger Maija.
Ibland saknar klienten bankkoder och då kan det vara svårt att bifoga olika bilagor såsom kontoutdrag elektroniskt.
”Det är viktigt att FPA beaktar även denna klientgrupp och till exempel att det finns tillräckligt med platser där man kan lämna in pappersansökningar eller att man istället reserverar tillräckligt med tid för att posten ska hinna komma fram.”
Lehto säger att till exempel i Rovaniemi centrum har klienten ofta möjlighet att vid behov besöka FPA, men för de som bor längre bort kan avstånden vara orimligt långa.
I Lapplands välfärdsområde bor cirka 176 500 invånare.
Lapplands område är geografiskt sett det största.
Lapplands välfärdsområde har närmare 8 000 yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och räddningsbranschen.
Samarbetet fortsätter efter övergången till välfärdsområde
Maija och Laura berättar att de har samarbetat redan innan välfärdsområdesreformen. En del frågor kan skötas per telefon eller med hjälp av elektroniska tjänster, men ibland träffas de också.
Båda önskar att det i framtiden vore möjligt att även ta kontakt med en liknande tjänst som Teams eller Skype i särskilda servicesituationer. Hittills har man inte tillgång till någon sådan tjänst, eftersom fjärranslutningen måste vara tillräckligt datasäker när man behandlar klientens uppgifter i kundsamarbetet.
”Vi började samarbeta aktivt i Rovaniemi för några år sedan. Samarbetet inleddes med att vi fick några utsedda personer vid FPA som tog hand om särskild service för personer under 30 år, och denna praxis har så småningom utvidgats”, berättar Maija.
Enligt henne säkerställer samarbetet högkvalitativ service och likabehandling för klienterna.
”Välfärdsområdesreformen har inte haft någon stor inverkan på samarbetet, men övergången har medfört vissa praktiska svårigheter”, konstaterar Laura.
Till exempel har telefonnumren ändrats. För klienterna har det inte haft någon betydelse, men yrkesfolkets praktiska arbete har ibland försvårats när man inte har vetat hur man snabbt ska få tag på någon på grund av ändrade kontaktuppgifter.
”Det tar tid för praxis att etablera sig och det arbetar vi aktivt för. Det är bra att alla kommuner i välfärdsområdet i framtiden kommer att ha likvärdig praxis, men det tar sin tid”, konstaterar Maija.
Ett förmedlingskonto kan vara till hjälp
En klient inom vuxensocialarbetet kan ha utmaningar till exempel på grund av användningen av rusmedel. Han eller hon kan ha svårigheter med att klara det dagliga livet eller bekymmer med utkomsten. Ett tillfälligt förmedlingskonto kan vara en bra hjälp för att sköta ekonomin. Då ger klienten socialväsendet tillstånd att sköta sin ekonomi, varpå till exempel boendet kan tryggas genom att styra en del av inkomsten direkt till hyran.
”Ett förmedlingskonto är en bra och nödvändig tjänst för att stödja klientens ekonomiska situation och det är viktigt att den fungerar”, konstaterar Maija.
I takt med övergången till välfärdsområdet har det förekommit en del oklarheter i tjänsten i början av året, eftersom beslutet om att öppna ett förmedlingskonto inte längre enbart fattas av socialarbetaren, såsom tidigare.
”Till exempel i Rovaniemi har klientens egen socialarbetare kunnat bedöma behovet av ett förmedlingskonto och fatta beslut om att öppna tjänsten. Nu ligger ansvaret för att fatta beslutet hos servicechefen, dvs. två steg högre upp. Skötseln av förmedlingskonton har också överförts från socialarbetarna till enheten för klientavgifter”, berättar Maija.
Enligt henne kräver ändringarna ännu övning för att tjänsterna ska bli smidigare för klienterna.
”Det är bra att bedöma ändringarna ur klienternas perspektiv på längre sikt när vi ser hur de nya verksamhetssätten börjar fungera i praktiken.”
Maija och Laura ser framtiden an med tillförsikt. Båda är glada över samarbetet mellan FPA och välfärdsområdet, som återspeglas som god service för klienterna.
”Det är viktigt att vårt samarbete är tydligt och smidigt, eftersom det direkt påverkar kvaliteten på servicen som klienterna får”, konstaterar Laura.
Stöd av välfärden – Artikelserien följer välfärdsområdena när de inleder sin verksamhet runtom i Finland.
Text Tiina Laaninen Bilder, video och redigering Jouni Porsanger
