Gå till innehåll

”Om det riktigt kniper kan jag spara in på läkemedlen”

I Helsingfors finns det fler mindre bemedlade pensionärer än i resten av landet. Att prata om sin egen situation är svårt för många. Det vet Kristiina Lindberg, 71. Enligt hennes erfarenhet är det viktigt att man inte försöker dölja situationen till exempel för sina vänner.
Pensionärer | 21.3.2023
Lyssna på artikeln

Livet är inte alltid lätt, men det lönar sig inte att dölja det. Hemlighetsmakeri gör bara saker och ting värre.

Det lärde sig Kristiina flera tiotals år sedan när hon arbetade som städare på en brödfabrik. Ännu på den tiden teg hon om vardagens utmaningar. Familjens situation var inte riktigt sådan som Kristiina lät andra förstå.

I arbetsplatsens omklädningsrum lyssnade hon emellertid när hennes arbetskamrat öppet berättade om sina egna problem, utan omsvep.

”Jag tänkte tyst för mig själv att hon har ju samma problem som jag.”

Småningom började Kristiina öppna sig hon också.

Öppenheten gjorde Kristiinas liv lättare redan då, och den har varit viktig även senare. Till exempel försöker hon inte i onödan dölja för sina vänner att hon ibland har brist på pengar.

Kristiina bläddrar i ett reklamblad.
På sista tiden har Kristiina bekymrat sig över de höjda livsmedelspriserna.

En pensionär med låg inkomst kan få bostads­bidrag för pensions­tagare

Det lönar sig att gå i skolan, och det syns också senare i livet. Det vill Kristiina påminna unga om. 

Kristiinas egen skolgång tog slut efter folkskolan. Under sin yrkesverksamma karriär arbetade hon bland annat som städare och sjukhusbiträde.

När Kristiina var femtio lade hennes dåvarande arbetsgivare ut sin städtjänst på entreprenad. Kristiina och hennes kolleger sades upp.

”Det gick nästan tio år utan att jag hade arbete. Min ålder gjorde att jag började nå gränsen för om någon skulle ta emot mig längre.”

Som sextioåring fick Kristiina arbete inom hemstädning och hon jobbade som städare i cirka tre år. Efter det blev hon pensionär.

Med den arbetslivserfarenheten får hon arbetspension 860 euro netto per månad. Utöver det får Kristiina folkpension och bostadsbidrag för pensionstagare från FPA.

Bostadsbidrag för pensionstagare kan fås av en pensionär som är stadigvarande bosatt i Finland, har låga inkomster och en pension som berättigar till bostadsbidrag för pensionstagare. Dessa är bland andra ålderspension, arbetslivspension eller invalidpension som betalas av FPA eller arbetspensionsanstalten, efterlevandepension, FPA:s garantipension eller pensionsstöd.

LÄS OCKSÅ
Vilka stöd kan en pensionstagare få från FPA?

Bostadsbidraget medräknat får Kristiina sammanlagt 1 400 euro på kontot.

”Med de pengarna klarar man sig, så länge man inte blir sjuk”, säger hon.

När livsmedels­priserna steg, måste tidnings­prenumerationen avslutas

Kristiinas ekonomi följer ett tydligt mönster varje månad. Fakturorna betalas genast i början av månaden. Efter hyran samt månatliga internet-, telefon- och hemstädningsfakturor blir det cirka 500 euro kvar på kontot.

Det är betydligt mindre än vad till exempel Centret för konsumentforskning bedömer att en pensionär som bor ensam behöver för sina dagliga utgifter och för att kunna färdas.

”När fakturorna är betalda övertygar jag mig själv om att jag bara har 300 euro och inte en cent mer. När månaden är slut kan jag överraskas av att det ändå finns lite mer pengar kvar. Det har fungerat förvånansvärt bra”, säger Kristiina.

Någon exakt vecko- eller månadsbudget har hon inte, eftersom pengarna vanligtvis går till samma saker.

Varannan månad går det 60 euro till diabetes-, astma-, blodtrycks- och vätskedrivande läkemedel, och varannan månad 70 euro för en månadsbiljett till kollektivtrafiken.

Vardagar äter Kristiina varm mat på en lunchrestaurang i närheten av hemmet. Där får en pensionär soppa, sallad, bröd, kaffe och bulle för fem euro.

Det som sedan blir över går till stor del till nödvändiga inköp.

Kristiina stryker en bordduk i husbolagets allmänna utrymmen.
Kristiina stryker borddukar inför seniorklubbens kaffestund i husbolagets allmänna utrymmen. Att koka kaffe och duka borden hör till Kristiinas rutiner varje vecka som värdinna för seniorklubben.

Det pressade ekonomiska läget syns också i Kristiinas plånbok. Inte så mycket det höjda elpriset, men livsmedelspriserna har nog sysselsatt hennes tankar.

”Jag har funderat allt mer på vad det lönar sig att köpa. Jag kan stå vid hyllan och titta på alla erbjudanden.”

På grund av det spända ekonomiska läget har Kristiina sagt upp sin tidningsprenumeration. Det är emellertid till exempel oväntade hälsobekymmer som påverkar ekonomin mer än höjda priser. Ekonomin sätts under press om det till exempel kommer oväntade läkarkostnader, berättar Kristiina.

Då skär hon ner där det går.

”Om det riktigt kniper kan jag spara in på läkemedlen. Så skulle det ju inte få gå, men det är svårt att spara på något annat. Jag har inte heller kunnat tänka så långt att jag skulle kunna ansöka om ekonomisk hjälp för sådana situationer.”

LÄS OCKSÅ
Pengarna och läkemedlen slut – utkomststöd till undsättning?

Kristiina och de övriga medlemmarna i seniorklubben träffas tre gånger i veckan i husbolagets allmänna utrymmen.

Kristiina är flitig och kokar och dukar fram kaffe åt seniorklubbens medlemmar.

Hon har som mål att gå någonstans varje dag.

När andra har det bra mår man också bättre själv

Vardagen kan vara ljus och aktiv även om man har ont om pengar, upplever Kristiina.

Själv försöker hon gå hemifrån varje dag: till exempel med bussen till Hagnäs torg, Sandudds begravningsplats eller Östra centrum.

”Jag är inte ännu redo att stanna hemma och mögla bort.”

Sina vänner träffar hon varje vecka till exempel på pensionärsgruppens träffar och på utflykter. Därtill är hon värdinna för husbolagets seniorträffar tre gånger i veckan. Kristiina bor i en hyresbostad som ägs av staden i ett husbolag med närmare femhundra bostäder. Hon har bott vid samma gårdsplan sedan år 1996. Bostäderna har varit olika, men de har alla varit kring samma gård. Här bor också en hel del av Kristiinas vänner.

Tisdagar, torsdagar och söndagar kokar hon kaffe, dukar fram kärl och bjuder på kex och bulle.

”Även om rosorna har taggar, kommer du långt med en positiv livsinställning. När man försöker få andra att ha det bra, mår man också bättre själv”, säger Kristiina.

Även utkomststödet hjälper en mindre bemedlad pensionär

Om den egna ekonomin är knapp som pensionär, är det bra att ta reda på om man till exempel kan få FPA:s pension, bostadsbidrag för pensionstagare eller vårdbidrag för pensionstagare.

Om pensionen och övriga eventuella stöd inte räcker till för nödvändiga boende- och levnadskostnader, kan man ansöka om grundläggande utkomststöd från FPA. Det är en förmån som beviljas i sista hand, när man först har rett ut möjligheterna till andra förmåner.

  • Grundläggande utkomststöd är skattefri inkomst som inte minskar till exempel bostadsbidraget.
  • Grundläggande utkomststöd täcker till exempel till livsmedels- och klädkostnader, utgifter för personlig hygien och hemmets rengöring samt avgifter för användning av lokaltrafik, telefon och internet.
  • Därtill kan man beakta bland annat boendekostnader och hälsovårdscentralens kundavgifter som grundläggande utgifter.
  • När du beviljas grundläggande utkomststöd får du även en betalningsförbindelse till apoteket. Med ett betalningsåtagande får du de receptbelagda läkemedel du behöver.
  • Läs mer för vilka utgifter kan man få grundläggande utkomstöd (fpa.fi)

Text Anne Ventelä Bilder, video och redigering Roope Permanto

  • Vad vill du läsa om?

    Föreslå idéer om artiklar till redaktionen för mittiallt.fi.