Sanna Viljanen, 43, beskriver sin arbetskarriär hittills som splittrad och omväxlande. Under hela sitt liv har hon varit flitig och företagsam: hon har till exempel arbetat som lagerarbetare, städare, reskontraskötare och snabbmatsförsäljare.
”Jag fick ofta jobbet direkt efter arbetsintervjun, eftersom jag har en öppen och modig personlighet. I varje jobb gav jag i början allt jag hade och lärde mig snabbt. Jag avancerade ofta till en chefstjänst.”
Men i något skede var det alltid något som gick på tok – vanligtvis ett halvår, ibland ett år efter att arbetet påbörjats.
”Jag fick helt enkelt nog. Och när intresset försvann sade jag upp mig. Jag gillade inte att utmaningarna tog slut på jobbet.”
Läkarens fråga förbluffade
Sanna blev arbetslös 2014. Det följdes av utmattning och allvarlig depression. Sanna beviljades sjukdagpenning som hon fick för den maximala tiden, dvs. 300 dagar.
”Perioden med sjukdagpenning hjälpte i den livssituation som jag levde i då. Innan dess hade jag bara fått provisionslön för mitt arbete, men när jag blev sjuk klarade jag mig bättre som ensamförsörjare tack vare sjukdagpenningen.”
Året var 2018 när Sanna besökte en läkare med sitt första barn.
”Läkaren frågade plötsligt: Har du, Sanna, någonsin tänkt på att du kan ha ADHD? Frågan fick mig att stanna upp. Jag tänkte på min splittrade arbetskarriär och alla de studier jag hade påbörjat men avbrutit.”
Sanna genomgick flera tester och en neuropsykolog bekräftade läkarens diagnos.
”Jag konstaterades ha aktivitets- och uppmärksamhetsstörning.”
Rehabiliteringsutredningen var vägen till en ny karriär
Sannas önskan att återgå till arbetslivet var stark. I och med ADHD-diagnosen öppnades en ny väg för henne att återvända till arbetet.
”Jag gjorde en ansökan till FPA och fick delta i en yrkesinriktad rehabiliteringsutredning.”
Rehabiliteringsutredningen riktar sig till personer vars arbets- eller studieförmåga har försämrats på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning och om personen behöver stöd för att utreda sina rehabiliteringsmöjligheter och sin helhetssituation.
”Rehabiliteringen omfattade flera kamratstödsträffar, samtal med läkare och psykiater och till exempel ett konditionstest. För mig var kamratstödsträffarna det mest meningsfulla. Jag insåg att jag inte är ensam och att även andra har svåra livssituationer bakom sig. Det var tröstande.”
Enligt Sanna var rehabiliteringsutredningen en intensiv tid som bestod av två femdagarsperioder. I slutet av utredningsperioden skrev läkaren B- och C-utlåtanden till Sanna och rekommenderade bland annat trauma- eller psykoterapi. Sanna besökte också en yrkesvalspsykolog där hon fick en lista över sina styrkor.
”Det kändes bra att få positiv respons. Det konstaterades att jag på grund av min ADHD har studsat från en arbetsplats till en annan, men å andra sidan kan jag mycket, jag lär mig snabbt och jag är flitig och ivrig”, berättar hon.
Om du blir sjuk medan du är arbetslös ska du uppsöka läkare och ansöka om sjukdagpenning.
Om din arbetsförmåga är nedsatt ska du diskutera ditt rehabiliteringsbehov med din läkare.
Sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering öppnade ögonen
Efter rehabiliteringsutredningen fick Sanna delta i FPA:s TEAK-rehabilitering, där man samtidigt bedömde hennes arbetsförmåga. Förkortningen TEAK kommer från det finska namnet för sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering, työllistymistä edistävä ammatillinen kuntoutus. Den riktar sig till unga och vuxna i arbetsför ålder – personer som på grund av sin sjukdom och livssituation behöver individuellt stöd bland annat i valet av arbets- eller studieområde.
”Rehabiliteringen pågick i ett halvår och var intensiv. Den innebar regelbundna möten med läkare och hälsovårdare, annan undervisning, olika typer av grupparbete och kamratstödsverksamhet.”
I TEAK-rehabiliteringen skulle Sanna bland annat rita en tidslinje över sitt liv och skriva om svåra händelser. I små grupper gick man igenom svåra saker under ledning av en psykiatrisk sjuksköterska.
”Jag fick ut enormt mycket från TEAK. Jag tänkte att fan också, jag har klarat av många saker och här är jag fortfarande. Jag insåg att även de svåraste sakerna kan bli en seger och att man inte behöver begrava eller fly från sådant som blivit kvar i minnet.”
Assistent på arbetsprövning före corona
En väsentlig del av TEAK-rehabiliteringen var arbetsprövning. Sanna fick en plats på en yrkesläroanstalt där hon arbetade som elevhandledare. Hon var med andra ord lärarens ”assistent”, dvs. rådgivare och stöd för studerande som behövde handledning.
”Jag njöt i fulla drag av mitt arbete, det var en fantastisk period. Jag lärde mig att arbeta i en större grupp och tyckte om att få hjälpa andra.”
Men så kom coronapandemin. Yrkesskoleeleverna började studera på distans, hela rehabiliteringsanstalten stängde sina dörrar och arbetsprövningen upphörde plötsligt.
”Det var hemskt. Det mest otroliga var att vi som var på arbetsprövning lämnades helt i sticket. Ingen hänvisade vidare – inte när pandemin började, men inte heller när den var över. Det var precis som om det aldrig hade funnits någon utredning av arbetsförmågan och rehabilitering som syftar till sysselsättning.”
Tills en person spred ljus i vardagens mörker. Den här personen var ”tanten på AN-byrån”, enligt Sanna en underbar person som höll kontakten, ringde och frågade hur Sanna hade det.
”Tjänstemannen föreslog att jag skulle börja studera. Jag skulle kunna avlägga examen samtidigt som jag fick arbetslöshetsförmån.”
Sanna fick studera till handledare för handarbetsverksamhet.
”Jag blev också färdig. Men då gjorde sig utmattningen, depressionen och all den mentala börda som under årens lopp hade ackumulerats inuti mig påmind. Jag började få panikattacker. En läkare skrev ett intyg enligt vilket jag inte kan arbeta i ett arbete som motsvarar min examen.”
Envetet framåt genom studier och uthållighet
Men Sanna hade inte varit Sanna om hon inte hade bestämt sig för att inte slänga in handduken.
”Jag ville ha en ny examen. FPA stödde mitt beslut och jag började studera till utövare av medietjänster. Jag studerade fotografering och audiovisuell kommunikation. Jag avlade grundexamen.”
Sedan hon tog examen har Sanna försökt få jobb inom mediebranschen.
”Egentligen skulle jag vilja göra reklamarbeten och olika typer av mediematerial. Jag fick göra sådant för lokala föreningar under studietiden.”
Sanna är fortfarande arbetslös. Utkomsten har varit knapp i synnerhet efter att regeringen slopade barnförhöjningen till arbetslöshetsförmånen.
”Statliga nedskärningar har gjort ekonomin riktigt stram som ensamstående förälder. Jag har varit tvungen att göra boendearrangemang och familjestorleken har förändrats. Framför mig ligger också sökandet efter en billigare bostad, vilket är riktigt utmanande på en liten ort.”
Sannas motto lyder: Jag ger inte upp!
”Kanske är det den finländska sisun, den egna viljan och uthålligheten som driver mig framåt. Med dess kraft orkar jag”, säger Sanna.
Har du blivit sjuk medan du är arbetslös?
Därför ska du ansöka om sjukdagpenning:
- Om du är sjuk i mer än 10 vardagar medan du är arbetslös, kan du ansöka om sjukdagpenning i stället för arbetslöshetsförmån.
- Det lönar sig att övergå till sjukdagpenning, eftersom du då inte förlorar dina arbetslöshetsförmåner om du erbjuds arbete som du inte kan ta emot när du är sjuk.
- För sjukdagpenning behöver du ett läkarintyg över din arbetsoförmåga. När du har fått intyget ska du meddela arbetsoförmögenhetstiden till AN-tjänsterna.
- Det blir inga avbrott i din försörjning när du övergår från arbetslöshetsförmåner som betalas av FPA till sjukdagpenning.
- Håll din jobbsökning i kraft under den tid då du väntar på att få ett beslut om sjukdagpenning och fortfarande får en arbetslöshetsförmån.
- Tiden med sjukdagpenning förbrukar inte maximitiden för grunddagpenning.
- När din sjukledighet tar slut ska du anmäla detta till AN-tjänsterna.
Text Essi van der Ploeg Bilder och videor Matti Möttönen
