Gå till innehåll

Vad förändras hos FPA år 2023?

Allmänt | 12.12.2022
Vid årsskiftet överförs ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster från kommunerna till välfärdsområdena och i FPA:s förmåner sker också lagstadgade förändringar. Hur påverkar detta kunderna, och måste man förbereda sig inför förändringarna på något sätt? FPA:s expert svarar.
Lyssna på artikeln
Utanför FPA:s byrå går folk förbi på gatan. En mamma är på väg in med en barnvagn.

Årsskiftet 2023 medför många förändringar samtidigt i FPA:s verksamhet. Inledningen av välfärdsområdenas verksamhet påverkar samarbetet mellan FPA och social- och hälsovårdstjänsterna. Samtidigt påverkar lagändringarna flera av FPA:s förmåner.

Vad innebär det här för FPA:s kunder? FPA:s lagstiftningsdirektör Marjukka Turunen svarar på frågor.

Vad förändras i praktiken när välfärds­områdenas verksamhet inleds?

Ansvaret för att ordna social- och hälsovård överförs från kommunerna till välfärdsområdena. Genast från början av året orsakar detta inte nödvändigtvis några stora omvälvningar i kundens dagliga liv. Om man i det egna området redan tidigare fungerat som en samkommun vad gäller social- och hälsovården, kan personalen, mottagningarna och telefonnumren förbli samma som tidigare. Senare är det också meningen att social- och hälsovårdstjänsterna ska inhysas i samma lokaler, vilket förbättrar deras tillgänglighet. Detta ger välfärdsområdena mer information om på sina egna webbplatser.

FPA berörs av förändringen i den bemärkelsen att FPA samarbetar med social- och hälsovårdspersonalen. Det är viktigt att personalen på FPA och inom välfärdsområdet vet vem som har hand om vilka ärenden och hurudana tjänster kunderna behöver i olika situationer.

För kunden sker det inga ändringar i hur FPA-ärendena sköts. FPA:s servicekanaler förblir samma som tidigare.

Hur påverkas kundernas förmåner av att välfärds­områdena inleder sin verksamhet?

Att social- och hälsovårdstjänsterna överförs till välfärdsområdena medför i sig inga förändringar i förmånerna, men det kan påverka behandlingen och utbetalningen av förmåner. Förändringen kan påverka till exempel på tre sätt.

En risk är att det bildas kö inom social- och hälsovårdstjänsterna regionalt när välfärdsområdena tar över ansvaret för tjänsterna. Då kan det förekomma dröjsmål i att få läkarutlåtanden som krävs för FPA:s förmånshandläggning. FPA försöker handlägga nya ansökningar så smidigt som möjligt. Om det blir svårare att få läkarutlåtanden kan man till exempel överväga att bevilja förmåner utgående från tidigare utlåtanden.

För det andra kan förmånerna påverkas av att välfärdsområdena självständigt får slå fast social- och hälsovårdstjänsternas kundavgifter och eventuella rabatter som kan beviljas för avgifterna. Om avgifterna stiger kan antalet ansökningar om grundläggande utkomststöd öka. Om man däremot beviljar rabatter för avgifterna behöver kunderna inte nödvändigtvis grundläggande utkomststöd i samma utsträckning. På så sätt kan kundavgifterna påverka antalet ansökningar och därmed deras handläggningstider.

Vårdreformen påverkar även till exempel utbetalningen av allmänt bostadsbidrag eller bostadsbidrag för pensionstagare i situationer där personen bor i socialvårdens servicebostad och förmånen betalas till hyresvärden. Vid årsskiftet blir välfärdsområdet hyresvärd istället för kommunen. Detta förutsätter inga åtgärder från kundens sida, utan välfärdsområdet ansvarar för att meddela uppdaterade uppgifter till FPA för utbetalningen av förmånen. När uppgifterna har meddelats i tid, styr FPA betalningen till välfärdsområdet. I praktiken kan de första utbetalningarna för januari månad ännu styras till kommunerna, och det kan förekomma dröjsmål innan kunderna får dem.

Hur förmedlas kundens uppgifter mellan välfärds­områdena och FPA? Hur säker­ställer man data­sekretessen?

Kundens uppgifter förmedlas även i fortsättningen datasäkert i hälsovårdens Kanta-tjänst och FPA:s e-tjänst Kelmu för förfrågan om förmåner. Välfärdsområdets yrkespersoner har inte i fortsättningen heller tillgång till privatpersonernas MittFPA, utan de ser kundens förmånsuppgifter i Kelmu i enlighet med den behörighet som fastställts för dem.

Rätten att få uppgifter om kundens förmåner från FPA beror på yrkespersonens uppgift och ställning. I vissa situationer krävs kundens samtycke för att överlåta uppgifterna från en myndighet till en annan. FPA har utvecklat verksamheten i samarbete med socialvården, så att en gemensam kunds ärenden ska kunna ordnas så smidigt som möjligt.

Inga förändringar sker i hur kunden uträttar ärenden på Mina Kanta-sidor eller MittFPA.

LÄS OCKSÅ
E-tjänsten för förfrågan om FPA-förmåner är ett viktigt verktyg för social­handledaren: ”Utan Kelmu skulle vårt arbete vara invecklat”

Kompletterande och förebyggande utkomst­stöd övergår från kommunerna till välfärds­områdena. Hur påverkar detta utkomst­stödet?

Grundläggande utkomststöd ansöks även i fortsättningen från FPA och dess belopp är samma som tidigare – även om grunddelen för grundläggande utkomststöd för personer under 18 år höjs med tio procent för år 2023.

Hos FPA har man förberett sig för eventuell kö i förmånshandläggningen och därför fattar man i den mån det är möjligt längre och för kundens livssituation lämpligare, till exempel ett halvt år långa, beslut för ansökningar om grundläggande utkomststöd.

I fortsättningen ansvarar välfärdsområdena för kompletterande och förebyggande utkomststöd. Åtminstone till en början sker inga förändringar i hur kunden uträttar ärenden inom socialvården – adresser, telefonnummer och på många ställen även socialvårdens arbetstagare förblir samma som tidigare. Likväl har FPA:s och välfärdsområdenas förberedare gått igenom praxis för ansökan och beviljande av utkomststöd, så att handläggningen ska gå så smidigt som möjligt även i fortsättningen.

Vid årsskiftet slopas en del FPA-ersättningar. Hur påverkar detta kunderna?

Sjukvårdens FPA-ersättningar fås från och med januari 2023 enbart för läkararvoden och ingrepp, som ordinerats av en specialist inom psykiatri eller mun- och käkkirurgi eller en tandläkare. Därtill skulle undersökningar av en psykolog ersättas även i fortsättningen. I övriga avseenden skulle ersättningar för den privata hälsovårdens undersökningar och vård slopas. Propositionen behandlas som bäst i riksdagen.

Detta påverkar även reseersättningar som beviljas av FPA. I fortsättningen skulle reseersättningar endast fås för de besök som ersätts av FPA. Resor som görs med betalningsförbindelse och servicesedel till den privata hälsovården skulle ersättas även i fortsättningen, liksom resor till den offentliga hälsovården.

En till förändring kommer att ske i reseersättningarna – från och med den 1 januari 2023 kan resor med servicesedel ersättas till den plats där kunden vårdas.

Vilka andra FPA-förmåner förändras vid års­skiftet?

I januari 2023 sker flera förändringar i förmånerna, varav en del redan är beslutade och en del ännu behandlas. Dessa är till exempel:

Omställningsskydd för personer som fyllt 55 år

I januari införs ett nytt omställningsskydd för uppsagda personer som fyllt 55 år som omfattar omställningspenning för uppsagda arbetstagare, frivillig utbildning och längre än normal sysselsättningsledighet.

LÄS OCKSÅ
Omställningsskydd som stöd för arbets­sökande som fyllt 55 år – Underlättar anställning för uppsagda personer

Höjt studiestöd

Studiestödets inkomstgräns höjs med 50 procent från 2021 års nivå. En studerande som får studiestöd för nio månader kan år 2023 utöver studiestödet få bruttoinkomster för 18 720 euro.

Förändrad partiell sjukdag­penning

Villkoren för att beviljas partiell sjukdagpenning förändras. Definitionen av heltidsarbete ändras så att regelbunden arbetstid är minst 30 timmar per vecka. Därtill förlängs maximitiden för partiell sjukdagpenning till 150 vardagar.

Temporärt elstöd

I början av året 2023 betalas temporärt elstöd till de låginkomsttagare, som inte till fullt belopp kan utnyttja det planerade elavdraget i beskattningen. Elstöd kan fås för kostnader som orsakats av elförbrukningen under tiden 1.1–30.4.2023. Elstödet har en månadssjälvrisk på 400 euro.

Elavdraget i beskattningen är emellertid den primära stödformen för de höjda elenergikostnaderna. Man kan inte få båda stödformerna. Det lönar sig att spara elfakturorna för ansökan om elavdrag. FPA behöver också elfakturor som bilagor för ansökan om elstöd.

Indexförhöjning

Från början av januari kommer en indexförhöjning på 4,2 procent på FPA:s förmåner. Detta gäller inte det så kallade takbeloppet, dvs. årssjälvrisken för läkemedelskostnader – det är samma som tidigare, vilket är en positiv sak för kunderna. Indexförhöjningen gäller inte heller allmänt bostadsbidrag eller bostadsbidrag för pensionärer, som redan har höjts till följd av energikrisen.

Förändras FPA:s tjänster eller hur ärenden uträttas hos FPA?

Nej. Servicekanalerna är samma som tidigare.

Som expert lagstiftningsdirektör Marjukka Turunen, FPA
Text Anne Ventelä
Bild FPA

  • Vad vill du läsa om?

    Föreslå idéer om artiklar till redaktionen för mittiallt.fi.