Mira Lind, 22, utför arbetsprövning och väntar på att få höra om en eventuell studieplats.
Det här är sådant som Mira ännu vid samma tid för ett år sedan inte hade kunnat drömma om. Vardagen dominerades av droger.
”Jag trodde att jag inte längre hade några möjligheter. Jag tänkte att resten av mitt liv, hur länge det än varade, skulle gå i samma spår”, berättar Mira.
Mira lämnade emellertid drogerna bakom sig och fick hjälp med att få ordning på sitt liv igen.
Från harmlöst festande till hårda droger
Mira beskriver sin barndom som hyfsad. Livet i staden i Södra Karelen var vanligt.
Mira hade hobbyer, roliga fritidssysselsättningar och en tvillingsyster som hon tillbringade tid tillsammans med. Miras föräldrar var skilda och hade var för sig bildat nya familjer. Mira bodde med sin mamma, mammans nya partner och sin tvillingsyster.
”Vi höll på varje veckoslut, ibland även under veckan. Det blev en stor del av vardagen.”
Som fjortonåring började Mira dricka alkohol med sina kompisar. Snart kom även hasch med i bilden.
”Vi höll på varje veckoslut, ibland även under veckan. Det blev en stor del av vardagen, och det gick även mycket pengar.”
Efter grundskolan fortsatte Mira på yrkesskola, men motivationen tog slut innan hon hann ta examen. Under studietiden flyttade Mira till huvudstadsregionen. Som 18-åring avbröt hon studierna och började arbeta inom försäljning.
Genom arbetet hittade Mira ett parförhållande och ett kompisgäng, där man använde mycket droger. När familjen och de gamla kompisarna befann sig ett par hundra kilometer bort var det lätt att dras med i det där, säger Mira.
”Läget urartade. Min partner introducerade mig till starkare droger och de var åtskilliga.”
Mira kunde fara på fest tillsammans med sin partner direkt efter jobbet, och följande morgon från festen tillbaka till jobbet.
I efterhand förstår Mira att förhållandet innehöll psykiskt och ibland även fysiskt våld. På hennes partners begäran hade Mira ingen kontakt med sin familj. Under påtryckning från partnern använde de ibland mer droger än Mira skulle ha velat, säger hon.
”Jag försökte bromsa, men det var som att prata med en vägg. Vid något tillfälle tänkte jag att det gör det samma, låt gå. Jag tappade intresset för vad jag gjorde med mitt eget liv.”
En vardag utan droger kändes först svårt. Hjälpen fanns i kamratstödet. Att dela med sig av sina erfarenheter har varit bra för Mira.
Väggen kom emot – de närmaste hjälpte att bli fri från drogerna
”Hjälp mig bort härifrån.”
Ungefär så här ropade Mira i telefonen till sin kompis den natten när gränsen kom emot.
Hennes minnen från den tiden är suddiga. Mira hade lämnat sin partner, men hittat ett nytt kompisgäng där droganvändningen hade fortsatt.
Den kvällen hade Mira hamnat på ett okänt hotell med en okänd person och behövde komma bort från situationen.
Mira hade ringt sin kompis, som per telefon hade hjälpt henne att komma hem.
Kompisen hade också sagt att Miras droganvändning hade gått alldeles för långt. Kanske det var dags att dra i bromsen.
”Jag hade redan gett upp med allt och jag hade ingen egen vilja längre. När kompisen sade så, då godkände jag det.”
Mira gav sin mammas telefonnummer till sin kompis. Situationen kom som en överraskning för Miras familj.
”Det var tufft för mamma och syrran. När jag berättade hela historien, tog de det ganska hårt.”
Mira sade upp sig från jobbet och åkte hem till sin mamma för avvänjning. Nu har Mira varit drogfri i åtta månader.
Sociala situationer var svåra under rehabiliteringsperioden
Vad gör nyktra människor dagen lång? Den frågan ställde Mira till sin kompis när hon återvände till Helsingfors.
Kompisen hade redan tidigare slutat använda droger, och styrde Mira till Stop Huumeille ry:s drogfria vardagsrum. Mira gick med i kamratstödsgrupper och fick nya vänner. De gamla måste hon lämna bakom sig för att kunna tillfriskna.
Jag hade svårt att vara ensam efter avvänjningen, berättar Mira.
”I parförhållandet fick jag inte prata med utomstående personer, utan endast de personer som den andra parten gav tillstånd att prata med. Mitt självförtroende låg på noll, jag var ett mänskligt vrak.”
Mira var rädd för att ge sig ut bland folk. Till matbutiken gick hon också enbart på nätterna för att inte bli tvungen att möta andra.
Samtidigt hade Mira även svårt att hantera sysslolösa dagar. Därför började hon ganska snart utföra frivilligarbete hos Stop Huumeille ry.
Inom föreningsverksamheten upplever hon att hon med sin egen berättelse kan hjälpa andra som befinner sig i en motsvarande situation.
”Det underlättar för dem att höra att någon annan har varit i en liknande situation och kommit ut ur den situationen. Droger och hur man blir kvitt dem är i vissa avseenden en nedtystad sak.”
Samhällets stöd hjälpte till att hitta vägen till en ny början
Det hade inte varit möjligt att göra en drastisk förändring utan hjälp, säger Mira nu.
Det har hon fått av sina vänner, sin familj och kamratstödsverksamheten. Även samhällets stöd har varit viktigt, och det säger Mira att hon har fått gott om.
Mira hade svårt att få en egen bostad, eftersom hon inte hade kreditupplysningar. Bostaden ordnade sig emellertid när Mira beviljades garantihyra från FPA. Dessutom får Mira bostadsbidrag och grundläggande utkomststöd från FPA.
Som bäst utför hon arbetsprövning hos Stop Huumeille ry. Medan arbetsprövningen pågår får Mira arbetslöshetsdagpenning från FPA.
”Det var bra att jag inte genast behövde gå tillbaka till dagarbete när jag inte alls var arbetsför. Staten gjorde det möjligt för mig att ännu försöka vara en fungerande samhällsmedlem.”
Mira är hoppfull när det gäller framtiden. Livet har under en kort tid förändrats avsevärt. Nu drömmer hon om en studieplats inom handledning av ungdomar och gemenskaper.
”Jag kommer säkert att få ta del av bättre saker än vad jag hittills har fått uppleva.”
FPA hjälper i olika situationer
När du behöver personlig rådgivning, får du det ofta enklast genom att ringa telefontjänsten. Experterna i FPA:s telefontjänst ger råd om ansökan om stöd och hjälper till att reda ut olika situationer. På webben kan du boka tid till telefontjänsten, och personlig rådgivning fås även på FPA:s servicepunkter.
Om din ansökan saknar uppgifter ber FPA:s förmånshandläggare dig om dem innan han eller hon börjar behandla din ansökan. Om man ringer till dig från FPA beror det vanligtvis på just bristfälliga uppgifter. Uppgifterna efterfrågas även per meddelande eller brev.
Om din situation är komplicerad och du behöver flera förmåner är principen att man går igenom ditt ärende som en helhet. Detta är en annan vanlig orsak till varför man tar kontakt från FPA. Vid behov kan man även boka tid till dig på en servicepunkt.
Hos FPA samarbetar man allt mer kring kundernas olika ärenden tillsammans med olika partner såsom socialväsendet eller hälsovården. När myndigheterna samarbetar sinsemellan för att hjälpa dig, går allt smidigare.
I vissa situationer, om FPA-ärendena är mycket komplicerade och din livssituation är särskilt svår, kan du få en egen kontaktperson hos FPA som utreder situationen och stödjer dig genom krisen.
Grundläggande utkomststöd från FPA
- Grundläggande utkomststöd betalas ut till en person eller en familj, vars inkomster och tillgångar inte räcker till för de nödvändiga dagliga utgifterna, såsom mat och boende. Grundläggande utkomststöd ansöks från FPA. Läs mer om grundläggande utkomststöd.
- Det grundläggande utkomststödet är en ekonomisk förmån som emellertid beviljas i sista hand. Det innebär att du först måste ta reda på om du kan trygga din utkomst på andra sätt samt ansöka om andra förmåner, såsom allmänt bostadsbidrag och arbetslöshetsskydd.
- FPA beviljar grundläggande utkomststöd vanligtvis till en början för 1–2 månader. Därefter kan man vid behov ansöka om fortsättning. Om det inte sker några förändringar i din utkomst och livssituation, kan du på en gång ansöka om stöd för flera månader.
- När du beviljas grundläggande utkomststöd får du samtidigt en betalningsförbindelse till apoteket. Med betalningsförbindelsen får du de receptbelagda läkemedel som du behöver. Du kan ansöka om grundläggande utkomststöd från FPA även för garantihyra eller flyttkostnader. Läs för vilka andra utgifter du kan ansöka om stöd.
Text Anne Ventelä och FPA
Bilder, video och redigering Sami Heiskanen
