Arbetet är inte allt – inte ens hos Försvarsmakten. Ändå är det så att inom Försvarsmakten kan yrket påverka det övriga livet mer än genomsnittet. Två tredjedelar av dess personal är yrkessoldater, vars arbete är mentalt och fysiskt belastande.
Personalens dagliga liv påverkas även av att arbetet ofta är rörligt. Arbetserfarenhet ackumuleras vid de olika garnisonerna runtom i landet. Många yrkessoldater vill också ha internationell erfarenhet eller söker sig till krishanteringsuppgifter.
Denna ekvation ställer särskilda krav på arbetsgivaren: hur tar man hand om arbetstagarnas välbefinnande och arbetsförmåga?
Yrkessoldatens arbete kräver god kondition
”Försvarsmaktens arbetstagare har i grund och botten god kondition”, berättar biträdande direktör för Tjänsteenheten för fältmedicin, förvaltningsöverläkare Richard Lundell.
Tjänsteenheten för fältmedicin ansvarar för 18 hälsostationer vid garnisonerna samt Centret för flygmedicin och Centret för dykmedicin, som kräver medicinsk specialkompetens.
”Yrkessoldatens arbete kräver god fysisk kondition, och därför har arbetstagarna beroende på sin arbetsbeskrivning varje vecka två eller tre timmar motion på arbetstid”, berättar Lundell.
Personalens goda fysiska kondition förklarar delvis Försvarsmaktens sjukfrånvarostatistik. Hos Försvarsmakten är antalet sjukfrånvarodagar per årsverke färre än hos statsförvaltningen i genomsnitt. År 2022 var siffran 8,4. Detta var klart högre än tidigare år, möjligtvis på grund av upphävda coronarestriktioner och luftvägsinfektioner. År 2021 var frånvarodagarna endast 5,8 per årsverke.
Särskilda yrkessjukdomar har yrkessoldaterna inte enligt Lundell. Oftast beror sjukfrånvaro på den mentala hälsan, och då är frånvaron vanligtvis lång. Problem i rörelseorganen är däremot vanliga särskilt hos äldre arbetstagare.
Hos Försvarsmakten produceras företagshälsovården på tre sätt
Hos Försvarsmakten är god hälsa även en förutsättning för arbetet. Yrkessoldaternas tjänstduglighet kontrolleras både när anställningen inleds och i företagshälsovårdens hälsoundersökningar.
”Dessa kan man göra i enlighet med arbetstagarens individuella situation till exempel med sex månaders eller minst med tre års mellanrum”, berättar Richard Lundell.
Försvarsmaktens företagshälsovård består av förebyggande företagshälsovård och företagshälsovård som upprätthåller arbetsförmågan samt sjukvård som stödjer arbetsförmågan på allmänläkarnivå och konsultation av en specialläkare. Därtill kan arbetstagarna vid behov och utgående från företagspsykologens kartläggning erbjudas korttidspsykoterapi.
Hos Försvarsmakten beror sjukfrånvaro oftast på den mentala hälsan.
Problem i rörelseorganen är vanliga särskilt hos äldre arbetstagare.
Förebyggande företagshälsovård och företagshälsovård som upprätthåller arbetsförmågan spelar en nyckelroll.
Företagshälsovården produceras både som egen produktion och med helt eller delvis utkontrakterade modeller, berättar planerare Maija Laaksonen från Försvarsmaktens företagshälsovårdssektor.
Företagshälsovårdssektorn utarbetar en verksamhetsplan för företagshälsovården tillsammans med arbetsgivaren och styr företagshälsovårdens verkställande för alla serviceproducenter i hela landet.
”På så sätt säkerställer vi att alla våra arbetstagare får företagshälsovårdstjänster med samma innehåll och omfattning”, säger Laaksonen.
Under utlandskommendering har arbetstagarna både normal företagshälsovård och kontakt dygnet runt till en finländsk företagshälsovårdsproducent. Därtill har de rätt att vid behov använda den lokala företagshälsovården.
FPA-samarbetet har utvecklats redan länge – FPA-ersättningarna är bara en del
Majoriteten av Försvarsmaktens företagshälsovård ersätts av FPA, varpå cirka hälften av kostnaderna ersätts. Tjänster som inte är ersättningsgilla är till exempel kontroll av tjänstduglighet och korttidspsykoterapi samt militära övningar, krishantering och internationella övningar, som inte omfattas av arbetarskyddslagen.
”Företagshälsovårdens FPA-ersättningar görs inom företagshälsosektorn i efterhand när räkenskapsperioden har avslutats. Att sammanfatta olika serviceproducenters ersättningsansökan till en enda ansökan är ett stort arbete, som man vill utföra ordentligt för att inte orsaka ett behov av förtydliganden”, säger Laaksonen.
”När jag började det här arbetet bjöd jag FPA:s samarbetspartner till ett gemensamt möte. Der blev grunden för vårt samarbete. Vi har en utsedd kontaktperson hos FPA, som jag kan uträtta ärenden med och som handleder och ger råd vid behov. Samarbetet har fungerat utmärkt.”
Hos FPA har särskilt förmånshandläggarna Heidi Ellenberg och Marko Hätinen varit med och byggt upp samarbetet.
Samarbetet med FPA sträcker sig även till andra områden. Enligt Laaksonen ordnar Försvarsmakten aktivt utbildningar för företagshälsovårdens personal, personaladministrationens och arbetarskyddets anställda. FPA:s experter har deltagit i utbildningar och kursdagar och till exempel berättat om FPA:s rehabiliteringar.
Modell för aktivt stöd hjälper till att observera tecken på försämrad arbetsförmåga
För att stödja arbetsförmågan har Försvarsmakten också haft en modell för aktivt stöd sedan år 2019. Målet för modellen är att noggrant följa tecken på försämrad arbetsförmåga på arbetsplatsen och i företagshälsovården, och att man även reagerar på dem i ett tillräckligt tidigt skede. Sådana tecken är förutom upprepad eller betydlig sjukfrånvaro, även till exempel försummelse av uppgifter eller problem med arbetstidshanteringen, att bli lämnad utanför arbetsgemenskapen och försämrad prestation i duglighetstestet.
Om chefen eller företagshälsovårdaren observerar tecken på försämrad arbetsförmåga kallar man arbetstagaren till ett samtal om arbetshälsan och vid behov styrs arbetstagaren till företagshälsovården.
”Vid behov kan man ordna ett nätverksmöte, där man tillsammans med arbetstagaren, arbetsgivaren och företagshälsovården kommer överens om arrangemang som stödjer arbetstagarens arbetsförmåga”, berättar Maija Laaksonen.
”Modellen är tydlig och chefer utbildas aktivt i den. Därtill utbildas personalen och cheferna i att föra svåra ämnen på tal, såsom alkohol- och narkotikaproblem.”
Å andra sidan måste varje arbetstagares vardagliga liv också granskas i sin helhet.
”Människans liv består alltid av mycket annat än bara arbetet och uppdraget. Man kan inte alltid fokusera enbart på belastningsfaktorer, utan man måste också granska och uttrycka vilka faktorer i och utanför arbetet som ökar resurserna”, säger Laaksonen.
FPA ersätter kostnader som uppstår inom företagshälsovården
- Ersättningsgill företagshälsovård grundar sig alltid på företagshälsovårdsplanen, arbetsplatsundersökningen samt företagshälsovårdens verksamhetsplan, som ska vara aktuella.
- Ersättningen baserar sig på sjukförsäkringslagen, företagshälsovårdslagen och god företagshälsovårdspraxis.
- Ersättning kan fås både för förebyggande företagshälsovård och sjukvård på allmänläkarnivå, som arbetsgivaren skaffar från samma serviceproducent som tjänster för förebyggande företagshälsovård.
- Arbetsgivaren kan också ordna annan bra och effektiv verksamhet tillsammans med serviceproducenten, detta ersätts emellertid inte som företagshälsovård.
- Ersättningsgilla kostnader kan uppstå vid besök hos en företagsläkare, -skötare eller -fysioterapeut.
- En specialistläkares tjänster och undersökningar kan ersättas som företagshälsovård när en företagsläkare har begärt om konsultation av en specialistläkare.
- Besök hos en företagspsykolog, expert inom socialbranschen, ergonom, optiker, expert inom tekniska branschen eller jordbruksbranschen eller tal- eller näringsterapeut kan ersättas om tjänsten baserar sig på företagshälsovårdens behovsbedömning.
- Därtill kan man få FPA-ersättning för till exempel laboratorietester och radiologiska undersökningar.
Arbetsgivare, så här söker du ersättning för kostnader för företagshälsovård
Text Anne Ventelä Bilder, video och redigering Miika Kainu
