Knoga på med smärtstillande, sjukfrånvaro, tillbaka på jobbet och snart igen på smärtstillande. Så här ser vardagen ut för många som har ryggproblem. 46-åriga Petri har också flera års erfarenhet av detta.
Petri har arbetat i VVS-branschen i 25 år. Hans arbetsförmåga började försämras för tio år sedan.
Då arbetade Petri som rörmontör. Arbetet var fysiskt, arbetsställningarna extrema: ibland måste han böja sig ner på golvnivå, ibland sträcka sig högt upp.
I arbetet ingick även tunga lyft, och det var ett sådant som ursprungligen fick Petris rygg att börja krångla. Smärtorna var så besvärliga att han måste ta smärtstillande för att kunna arbeta.
Snart blev Petri tvungen att sjukskriva sig. Efter en tid av vila var ryggen i bättre skick ett tag innan han återigen måste sjukskriva sig.
En magnetkameraundersökning visade att Petri hade ett diskbråck, ett par år senare upptäcktes ett till. Under arbetsdagen kunde det ena benet bli så domnat att det inte gick att stödja sig mot det.
”Jag funderade hur det skulle gå om ryggen blir så dålig att jag inte längre kan arbeta.”
Förebyggande stöd av arbetsförmågan lönar sig
Petris berättelse är inte ovanlig eller exceptionell.
Var femte person i arbetsför ålder lider av problem i stöd- och rörelseorganen, och en fjärdedel av alla sjukdagpenningsperioder som började år 2020 betalades på grund av dem. Redan relativt korta sjukdagpenningsperioder ökar risken för en för tidig invalidpension.
Problem med arbetsförmågan orsakar bekymmer och stress för arbetstagaren.
”När ryggen var i riktigt dåligt skick oroade jag mig mycket över hur jag skulle kunna försörja familjen”, säger Petri om stämningen för ett par år sedan.
”I år har antalet sjukfrånvarodagar till mitten av september varit 4 500 dagar färre än år 2021.”
Dessutom får arbetsgivarna betala stora summor för sjukfrånvaron. Därför satsar man i många organisationer på förebyggande stöd av arbetsförmågan. Detta stöd har haft stor efterfrågan även under distansarbetstiden. Med hjälp av modeller för tidigt ingripande kan man undvika senare sjukfrånvaro.
Detta är man medveten om även hos Petris nuvarande arbetsgivare, ISS. Bolaget fokuserar på städ-, restaurang-, fastighets- och säkerhetstjänster, och majoriteten av dess 8 000 arbetstagare utför aktivt och fysiskt medeltungt arbete. Ryggproblem är inte ovanliga. Många lider även av axelsmärtor och knäproblem.
För Petri var en fungerande lösning för att bryta den onda cirkeln av upprepad sjukfrånvaro en lättare arbetsbeskrivning och rehabilitering.
Hos ISS har man under de senaste åren utvecklat modeller som stöd för arbetshälsan som också fungerar, berättar Sari Vainikkala, arbetshälsochef hos ISS. Hon ansvarar för ISS Finlands strategiska ledning av arbetsförmågan och företagshälsovård.
”År 2021 hade bolaget över 8 000 färre sjukfrånvarodagar på grund av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen än år 2020. I år har antalet sjukfrånvarodagar på grund av samma orsak till mitten av september varit 4 500 dagar färre än år 2021.”
I pengar pratar vi om flera miljoner euro i besparingar varje år, berättar Sari.
Tidigt stöd av arbetsförmågan kan leda till att man undviker återkommande sjukfrånvaro
Få tillfrisknar hemma på soffan. Enligt Sari är denna tanke sann både vad gäller den mentala hälsan och problem i stöd- och rörelseorganen. Dessa två sjukdomsgrupper är de ledande orsakerna till att sjukdagpenning betalas ut i Finland.
Hos ISS har man utarbetat tydliga modeller för att försöka förebygga dessa problem i ett tidigt skede.
När det gäller problem i stöd- och rörelseorganen framskrider processen tvärtom mot till exempel Petris erfarenhet.
När Petri hade haft upprepad sjukfrånvaro provade han på lättare arbetsbeskrivning. Senare hänvisades han till rehabilitering, där han fick anvisningar för att upprätthålla konditionen och stärka stödmusklerna.
Petris nuvarande arbetsbeskrivning besparar ryggen. Han ser till att arbetet utförs i enlighet med tidtabellen och som planerat.
I ISS nuvarande modell får en arbetstagare med ryggproblem först tid till en arbetsfysioterapeut, som utreder grundorsaken till smärtan. Först därefter bokar man vid behov tid hos en läkare.
Tanken är att när man får adekvat vård av en specialist i ett tidigt skede, så kan man undvika att senare hamna i en ond cirkel av upprepad sjukfrånvaro, berättar Sari.
Därtill har ISS en arbetshälsocoach, som arbetstagarna kan få stöd av för att både orka i arbetet och till exempel utveckla konditionen eller vid behov gå ner i vikt. Målet är att arbetet inte ska bli för tungt redan från början med specialistens anvisningar, berättar Vainikkala.
Även skräddarsytt arbete och tillfällighetsarbete är förebyggande stöd av arbetsförmågan
Tanken om tidigt stöd styr även modellen som utvecklats för den mentala hälsan hos ISS.
”Om en arbetstagare som söker sig till företagshälsovården har problem med mental ohälsa och han eller hon inte får terapi inom den offentliga vården, försöker vi se om vi kan erbjuda hjälp med arbetsgivarens resurser för att problemet inte ska dra ut på tiden”, summerar Sari.
ISS erbjuder sina arbetstagare företagspsykologibesök och korttidsterapi.
Förebyggande stöd av arbetshälsan är också att noggrant följa återgången till arbetet steg för steg, och arbetet kan anpassas till deltidsarbete i ett tidigt skede om detta stödjer återgången till arbetet, berättar Sari.
Hos ISS har man därtill utarbetat en modell för företagshälsovården och cheferna med vilken de kan styra arbetstagarna till tidsbegränsad anställning inom bolaget om detta inte äventyrar tillfrisknandet.
”Förra året rekommenderade företagshälsovården tillfällighetsarbete 900 gånger, och med detta har man kunnat förebygga även lång sjukfrånvaro”, berättar Sari.
Ledning av arbetsförmågan kräver en tydlig process och bra samarbete
Som stöd för ledning av arbetsförmågan har man skapat noggranna processer för företagshälsovårdens specialister och chefer, berättar Sari.
Processerna följs ständigt hos ISS. På så sätt kan man följa deras framgång och få bevis på processernas lönsamhet. Utöver sjukfrånvaro följer man till exempel hur väl företagshälsovården tar kontakt med arbetstagare som har sjukdomar i stöd- och rörelseorganen eller problem med mental ohälsa, eller hur många personer som återgår till arbetet efter sjukfrånvaro, berättar Sari.
Lösningen på Petris problem med arbetsförmågan var slutligen att börja med nya arbetsuppgifter. På företagsläkarens rekommendation avlade han en specialyrkesexamen inom VVS-teknik vid sidan av arbetet. Nu arbetar han som arbetsledare inom fastighetsteknik.
På så sätt tillbringar Petri fortfarande arbetsdagen på byggarbetsplatser, men numera besparas ryggen. Petri ser till att arbetet utförs inom tidtabellen och att man har tillräckligt med material. Vid behov ändrar han på ritningarna och tar kontakt med planerarna.
”Jag har lång arbetserfarenhet inom branschen, och det här är lätt att fortsätta med.”
Petri har inte besökt företagsläkaren på ett par år.
”Bra arbetsförmåga är en viktig del av livet och påverkar fritiden och livet hemma. Om man inte är i skick har det stor inverkan på humöret. Som tur är har det där ordnat sig nu.”
Vad ersätter FPA?
- FPA ersätter kostnader som uppstår inom företagshälsovården. Ersättningen baserar sig på sjukförsäkringslagen, företagshälsovårdslagen och god företagshälsovårdspraxis.
- Ersättning kan fås både för förebyggande företagshälsovård och sjukvård på allmänläkarnivå, som arbetsgivaren skaffar från samma serviceproducent som tjänster för förebyggande företagshälsovård.
- Arbetsgivaren kan också ordna annan bra och effektiv verksamhet tillsammans med serviceproducenten, detta ersätts emellertid inte som företagshälsovård.
FPA ersätter till exempel dessa:
- Ersättningsgilla kostnader kan uppstå vid besök hos företagshälsovården hos en företagsläkare, -skötare eller -fysioterapeut.
- En specialistläkares tjänster och undersökningar kan ersättas som företagshälsovård när en företagsläkare har begärt om konsultation av en specialistläkare.
- Även till exempel besök hos en företagspsykolog, expert inom socialbranschen, ergonom, optiker, expert inom tekniska branschen eller jordbruksbranschen eller tal- eller näringsterapeut kan ersättas om tjänsten baserar sig på företagshälsovårdens behovsbedömning.
- Därtill kan man få FPA-ersättning för till exempel laboratorietester och radiologiska undersökningar.
FPA ersätter till exempel inte dessa:
- Personlig skyddsutrustning som anknyter till arbetarskyddet eller arbetssäkerheten eller hjälpmedel, läkemedel, specialsjukvård och terapi som tillhandahålls av psykolog ersätts inte som företagshälsovård.
- Företagshälsovårdens serviceproducent kan också rekommendera till exempel motions- och rekreationsverksamhet, mätningar som analyserar stress- och återhämtningsnivåer, arbetshandledning eller utbildning kring ledarskap, som inte är ersättningsgilla.
- Därtill har tandvård, rehabilitering, arbetsolycksfall, yrkessjukdomar och trafikolyckor sina egna ersättningssystem, så dessa ersätts inte som företagshälsovård.
Som expert planerare Sirkku Tikkanen, FPA
Text Anne Ventelä
Bilder, video och redigering Anu Kovalainen
