Den första skilsmässan från ett 18-årigt äktenskap var lätt för Dennis Mitzner. Han begärde själv om skilsmässa från sin fru. Skilsmässan från den andra frun var svårare.
”Då ville hon skilja sig från mig och jag har aldrig förstått orsaken. Exet sa att jag är en snäll människa och en bra pappa. Det var inte heller fråga om otrohet, så det är svårt att förstå”, konstaterar Dennis.
Den nu pensionerade 69-åriga Dennis, som gjort karriär som ekonomichef vid ett flygbolag, skilde sig från sitt andra uppemot 20-åriga äktenskap för nio år sedan och har ännu inte helt vant sig vid det. Ekonomiska svårigheter har förvärrat situationen.
”Förut reste vi mycket med min familj. Jag betalade alla utgifter på resorna med mitt eget kreditkort. Efter skilsmässan blev kortskulderna kvar hos mig. Jag blev tvungen att ta lån från banken för att bli av med kortskulderna.”
Dennis och hans andra fru har två barn, som bodde delvis hos pappan efter skilsmässan. Nu är barnen vuxna.
”Då barnen ännu bodde hos mig ansökte jag och fick bostadsbidrag. Jag slutade få det direkt då barnen flög ur boet. Utkomststöd har jag inte velat ansöka om, jag är så pass stolt. Jag har tagit snabblån för att överleva. De har blivit många.”
Ensamheten tär – ”Det är hemskt att gå till ett tomt hem”
Bröd, smör ovanpå, en skiva korv och ost. En frånskild mans kost följer inga kostrekommendationer.
”Jag tycker om matlagning, men det känns dumt att bara laga mat till sig själv. Jag kommer inte ens riktigt igång med att börja. Och det beror också på ekonomin, det är dyrt att tillreda en måltid för en person.”
En frånskild person har ensamheten som sällskap och det upplever Dennis som sitt största problem.
”Det är hemskt att gå till ett tomt hem där ingen väntar.”
”Nasu har varit min räddning. Vi tar långa promenader tillsammans varje dag.”
Dennis hem är inte längre alldeles tomt. För sex år sedan skaffade han en tibetansk terrier, Nasu.
”Nasu har varit min räddning. Vi tar långa promenader tillsammans varje dag. Jag har också fått nya vänner på promenaderna. Det är lättare att lära känna människor tillsammans med en hund.”
De trevliga bekantskaperna lättar ändå inte på den djupa längtan efter närhet. En kvinna skulle kunna vara räddningen. Dennis drömmer om ett förhållande med närhet och tillit.
”Jag har provat en dejtingspalt och jag hittade också sällskap där en gång. Det tog fort slut. Dejtingappar känns inte som min grej. Jag tycker inte heller riktigt om att gå på krogar då jag inte dricker eller röker, så där hittar jag inte heller någon partner”, funderar Dennis.
”Efter skilsmässan har många män en känsla av misslyckande och skam”
Dennis fungerar som stödperson för frånskilda i organisationen Miessakit. Enligt hans erfarenhet är det smärtsamt för män att medge att man har begått misstag.
”För många män känns skilsmässan som ett stort misslyckande och en skam.”
Borde man då känna medlidande med frånskilda män? Dennis betonar kraftigt att man inte borde göra det.
”Medlidande hjälper inte för att gå vidare. Däremot behövs uppmuntran, empati och sällskap.”
Enligt vissa undersökningar klarar sig män sämre än kvinnor från en skilsmässa. De kan uppleva att de blir helt ensamma och utan stöd efter skilsmässan. För en del män orsakar skilsmässan också depression, ångest, koncentrationssvårigheter samt förlust av arbetsförmåga och kontroll över livet. Ekonomiska svårigheter tycks också ackumulera oftare för män än för kvinnor vid skilsmässor.
”Det kan vara mycket svårt för en frånskild att bege sig ut bland folk, givetvis bortsett från att gå på en öl.”
Dennis kan kanske kasta ljus över saken.
”Jag tror att kvinnor har fler nära vänner som stöd efter skilsmässan. Vi män försöker vara hårda och klara oss själva, vi pratar inte med någon.”
Man kan lätt säga åt en bruten man att han ska bege sig ut och sporta så får han nog sällskap och humöret blir bättre.
”Så enkelt är det inte. Det kan vara mycket svårt för en frånskild att bege sig ut bland folk, givetvis bortsett från att gå på en öl”, reflekterar Dennis.
Att ta sig vidare från skilsmässan började med terapi – i stödgruppen fick man reda ut sina upplevelser
Dennis ser inte sig själv som en dyster finländare, som inte har något att säga – tvärtom. Ändå upplevde han att han behövde professionell hjälp.
”Jag sökte mig till psykoterapi via arbetsplatsen först efter att man började rekonstruera och sanera på arbetsplatsen. Jag hamnade till sist på sjukpension.”
Terapin blev en livlina för Dennis och terapeuten blev en viktig person.
”När det blev skilsmässa och därtill ekonomiska svårigheter lät min terapeut mig besöka mottagningen gratis. Terapeuten vill jag tacka för mycket.”
Terapeuten berättade för Dennis om Miessakit. Till en början reagerade han inte på rådet.
”Jag blev intresserad av idén först när jag såg en annons om Miessakit i tidningen. Jag tog kontakt vid ett senare tillfälle då jag hörde att skilsmässogruppen redan hade börjat. Jag kom ändå med på en annullerad plats.”
”Skilsmässogruppen var så nyttig att jag efter tio träffar ännu ville till en ny grupp.”
I Dennis grupp fanns sammanlagt sex män och gruppledaren. Till mötena med skilsmässogruppen hörde tio diskussionstillfällen där varje tillfälle hade ett eget tema, till exempel ekonomi, att hitta tillvägagångssätt som främjar det egna välbefinnandet, att ta hand om sig själv och att vara medveten om sina rättigheter. Gruppens medlemmar fick själva bestämma samtalsämnena.
”Var och en berättade turvis sin egen berättelse utifrån dagens tema. Redan på det första mötet upplevde jag starkt att det här passar mig. Skilsmässogruppen var så nyttig att jag efter tio träffar ännu ville till en ny grupp.”
Stödperson för frånskilda män – ”Jag tänkte att jag skulle kunna hjälpa”
I skilsmässogruppen kom Dennis på att han kunde bli stödperson för frånskilda män.
”Jag är öppen och pratsam, men jag kan också lyssna. Jag tänkte att jag skulle kunna hjälpa. Jag gör annars också mycket volontärarbete, eftersom jag har tid som pensionerad.”
Den två dagar långa utbildningen handlade om särdragen hos skilsmässor för män, skilsmässostöd, stödpersonverksamhet och krishjälp. Nu fungerar Dennis som personlig stödperson till en frånskild åt gången.
Stödpersonen träffar den frånskilde tre gånger under en veckas tid. Efter det ska stödpersonen enligt reglerna inte längre vara i kontakt med den frånskilde.
”En man började tala öppet först på vår sista träff. Då bad jag speciellt om tillstånd av Miessakit för att få fortsätta chatta med honom. Det är ofta komplicerat att öppna sig om sin egen situation och det kan också ta mycket lång tid.”
FPA:s förmåner efter en skilsmässa
- En låginkomsttagare kan ha rätt till allmänt bostadsbidrag.
- Man kan ha rätt till utkomststöd om inkomsterna minskar märkbart efter skilsmässan (då man först undersökt rätten till t.ex. arbetslöshetsförmån och allmänt bostadsbidrag).
- Folkpensionen är större för en person som bor ensam än en person som är gift eller har en sambo.
- Barnförhöjning för pensionstagare granskas eller avbryts om du efter skilsmässan inte bor i samma hushåll som ditt underåriga barn som du måste försörja.
- Efter skilsmässan har barnet rätt till underhållsbidrag av föräldern som inte bor tillsammans med barnet. Om den andra föräldern inte betalar underhållsbidrag eller bidraget är under 158,74 euro/mån kan FPA betala underhållsstöd till närföräldern.
- Du kan ansöka om ensamförsörjartillägg till barnbidraget, om du skiljer dig från din partner och du har ett barn som inte har fyllt 17 år och som du får barnbidrag för.
- Separation eller skilsmässa kan också inverka på det belopp som en pensionstagare får i bostadsbidrag, stöd för hemvård av barn och privat vård, militärunderstöd samt barnets studiestöd eller arbetsmarknadsstöd. Ytterligare information hittar du här.