Jukka-Pekka Tervonen från Uleåborg började känna smärta i handleden då han hanterade tunga järnföremål på jobbet. Till en början kunde han vila bort smärtan under veckosluten och fortsätta jobba igen på måndagen.
”I det skedet då handen även gjorde ont där hemma, då gick jag till företagshälsovården. I början sade man att jag skulle ta Burana. Sedan började det bli fler och fler sjukfrånvarodagar och jag fick starkare smärtmediciner”, berättar Jukka.
Ungefär ett halvt år efter att smärtsymtomen började röntgades handleden och han fick en remiss till en handkirurg. Orsaken till smärtan avslöjades. Handleden hade en bristning i det ”triangulära fibrokartilaginära komplexet” och krävde operation.
Handkirurgens besked var tydligt: trots att handen skulle opereras, skulle den inte längre klara av tunga lyft efteråt. I praktiken innebar detta att Jukka borde hitta ett nytt yrke.
”Visst var det skrämmande i början. Jag hade arbetat inom metallbranschen i tio år och plötsligt blev jag tvungen att fundera på ett helt nytt yrke.”
Så snabb återgång till arbetet som möjligt
Efter att smärtan i handleden hade fått sin förklaring gick det ännu ett par månader i väntan på operation. Därefter krävde handen månader av rehabilitering. Handkirurgen skrev emellertid genast ett B-intyg till Jukka och lade in en remiss till rehabiliteringspolikliniken. Efter intervjun på rehabiliteringspolikliniken kartlade man en ny karriär.
När beslutet om att han skulle få yrkesinriktad rehabilitering kom, skickade Jukka nödvändiga papper till arbetspensionsbolaget och fick på så sätt en coach för arbetsförmågan.
”Jag varit i det skedet redan helt motiverad att fundera på en ny karriär, trots att det kändes svårt att avstå från mitt gamla jobb.”
FPA:s ansvariga planerare Seija Arjoranta konstaterar att Jukkas situation avancerade som ett typexempel efter att behovet av rehabilitering hade konstaterats. FPA har lagenliga kontrollpunkter, tidpunkter, då man utreder rehabiliteringsbehovet hos personer som mottager sjukdagpenning.
”FPA utreder rehabiliteringsbehovet första gången när sjukdagpenning har betalats för 60 dagar. I takt med lagförändringen som trädde i kraft i början av året utreder FPA rehabiliteringsbehovet igen när sjukdagpenning har betalats för 150 och 230 dagar. Kunden får instruktioner kring rehabiliteringsbehovet under sjukdagpenningsperioden även per brev, och därtill kan man i besluten ge anvisningar för hur man ska gå till väga i fortsättningen. Kunden kontaktas om rehabiliteringsbehovet kräver ytterligare utredning”, berättar Arjoranta.
Eftersom Jukka fick ett beslut om yrkesinriktad rehabilitering redan i början av sjukledigheten behövde FPA inte utreda hans situation separat.
Med dessa utredningar av arbetsförmågan och rehabiliteringsbehovet försöker FPA minska utdragna sjukdagpenningsperioder, identifiera den insjuknades rehabiliteringsbehov och påskynda inledningen av rehabiliteringen. Samtidigt stödjer man den insjuknades återgång till arbetet och förebygger invalidpension.
”Det är alltid bra för människan att få återgå till arbetet. Det är viktigt både för ekonomin och det psykiska välbefinnandet. Ju längre sjukledigheten drar ut på tiden desto svårare är det att rehabiliteras tillbaka till arbetslivet eller motiveras för ett nytt arbete.”
Från yrkesinriktad rehabilitering till ett nytt yrke
Jukka fick stöd av en coach för arbetsförmågan för att fundera över ett nytt yrke. De fyllde tillsammans i frågeformulär, som gav en färdriktning till den nya karriären.
När riktningen var klar hittade Jukka några intressanta utbildningar på TE-byråns webbplats. Den ena var kodning och den andra en kurs som Jukka slutligen sökte till och kom in på.
”3D-utskrivning och -design samt automatisering, programmering och robotik kändes genast som min grej. Jag har en bakgrund inom CNC och jag har fixat med apparater hela livet. Möjligheten att utnyttja min tidigare arbetserfarenhet inom den nya branschen kändes riktigt bra.”
För Jukka inträffade det som är bra med att återgå till arbetslivet. Han hittade en utbildning som motiverade honom och en bransch som även såg ut att ha bra arbetsutsikter. Omskolningen ledde slutligen även till sysselsättning, även om det gick via några omvägar.
På grund av coronaläget meddelande många företag att de inte anställer nya arbetstagare, och det var svårt att få en praktikplats i anknytning till kursen. Trots det skickade Jukka envetet e-post till olika företag. Slutligen hittade Jukkas coach en lämplig praktikplats.
”Coachen berättade att Polar söker en arbetstagare, som har kompetens inom praktiskt arbete, mekanisering och nästan allt som hade behandlats på kursen jag gick. Jag skickade genast in mitt CV och redan följande dag bad de mig att komma på intervju. På intervjun önskade de mig välkommen till jobbet.”
Efter praktiken fortsatte Jukka på Polar Electro Oy i sex månader med hjälp av arbetspensionsanstaltens rehabiliteringsstöd och rehabiliteringspenning. Under rehabiliteringsperioden stod det klart att Jukka var den rätta personen för Polars behov och han fick fast anställning.
Yrkesinriktad rehabilitering var Jukkas väg till ett nytt yrke.
Stöd för återgång till arbete
Att bli sjuk är alltid en tung sak. Under en lång sjukledighet försvåras utkomsten och rädslan för att mista det egna arbetet belastar sinnet. Det är bra att söka stöd både för den praktiska sidan och den psykiska orken.
FPA:s Arjoranta uppmuntrar till att själv vara aktiv.
”Det viktigaste är att man inte bara väntar på lösningar. Om man vet att man kanske inte kan återgå till sitt gamla arbete är det viktigt att snabbt fundera över nya alternativ.”
Arjoranta säger detta eftersom kriterierna kring arbetsförmågan ändras efter sjukdagpenningsperioden. Man kan få sjukdagpenning om man är oförmögen till att arbeta, men man har rätt att få rehabiliteringsstöd eller invalidpension endast om man är oförmögen att utföra ett arbete som erbjuder hyfsad utkomst.
”Detta tänker man inte alltid på och ett nekande beslut om rehabiliteringsstöd eller invalidpension kan komma som en fullständig överraskning.”
Enligt Arjoranta är det bra att prata öppet med sin egen läkare och speciellt sin företagsläkare om allt som har med arbetsförmågan att göra. När läkaren har en helhetsbild över situationen är det lättare att bedöma behovet av stöd för arbetsförmågan. Läkaren kan till exempel rekommendera att man söker sig till rehabilitering som stödjer arbetsförmågan.
”Man bara tänker på hur livet kommer att fortsätta.”
”Jag uppmuntrar även folk att kontakta FPA:s servicerådgivare. Saker och ting börjar vanligtvis lösa sig bara man vågar be om hjälp.”
För Jukka underlättades den tunga livsförändringen av den hjälp han fick med praktiska frågor.
”När man bara tänker på hur livet kommer att fortsätta, glömmer man en del av informationen. Det var viktigt att jag även fick allt på papper så att jag hade tydliga instruktioner för vad jag skulle göra, vart jag skulle gå och när. Jag tror inte heller att jag skulle ha kunnat göra ansökningarna själv så att allt hade ordnat sig så bra som det gjorde nu.”
Det nya yrket var en positiv överraskning
Jukka är nöjd med sin arbetssituation hos Polar även om orsaken till att han fick en ny karriär var trist. Han gillar att det nya jobbet är mycket mångsidigt. Om han blir tvungen att göra något lite tyngre har ett handledsstöd varit tillräckligt.
Även hemma måste Jukka komma ihåg att undvika tunga lyft och vridrörelser med handleden. Att enbart svänga stekpannan eller vrida om en skruv kan vara för mycket. Trots att handleden nu är rehabiliterad kan problemet dyka upp på nytt.
I början var Jukka oroad över om han skulle kunna använda handleden till sina egna fritidssysselsättningar, men han tappade inte hoppet. En läkare och en fysioterapeut försäkrade att handen nog blir bra. Det var lätt att lita på proffsen.
”Man skulle även kunna operera in metall i handleden, men det vill jag inte, eftersom det också skulle försvåra mina fritidssysselsättningar. Jag klarar mig bra med handleden såsom den är nu.”
Stöd och tips för återgång till arbetet efter sjukledighet
- FPA:s kundtjänst kan ge råd för att fylla i ansökan, men ansvaret för att göra ansökan faller på dig själv. Rehabiliteringsansökans handläggare kan även kontakta kunden om det finns behov av att diskutera rehabiliteringsalternativ eller om kunden önskar att bli kontaktad eller har behov av stöd angående en ansökan.
- Även utan ansökan kan du få handledning i rehabiliteringsfrågor genom att kontakta FPA.
- FPA:s webbplats ger mer information om rehabiliteringsalternativen. Det lönar sig även att söka bland rehabiliteringskursutbudet.
- Om du redan har hittat ett utbildningsområde ska du själv söka utbildningar. Mer information finns i Studieinfo-tjänsten.
- TE-tjänsterna kan hjälpa till med att välja yrke.
Text Marjaana Tunturi, Video, redigering och bilder Juuso Haarala
