Gå till innehåll

8 myter om sjukdag­penning – Upphäver FPA:s läkare de vårdande läkarnas utlåtanden?

Hälsa | 25.4.2022
FPA:s ansvariga planerare Seija Arjoranta går igenom myter och urbana legender om sjukdagpenning.
Lyssna på artikeln
Illustration. Tre personer i hälsovården.

Myt 1: FPA intervjuar den sökandes arbets­givare innan man fattar beslut om att bevilja sjukdag­penning.

FPA samtalar aldrig med arbetsgivaren om något som gäller arbetstagarens hälsotillstånd. I de fall då arbetsgivare betalar lön till arbetstagaren för sjukdomstiden och ansöker om sjukdagpenning från FPA får arbetsgivaren samma beslut om sjukdagpenning från FPA som arbetstagaren får.

Myt 2: FPA avslår en viss procent­andel av ansöknin­garna om sjukdag­penning.

FPA betalar ut sjukdagpenning till alla som har rätt till den. Beslutet om sjukdagpenning fattas på basis av kundens ansökan och läkarutlåtanden. Ansökningar får inte avslås enligt procentandel.

Myt 3: FPA:s läkare upphäver de vårdande läkarnas utlåtanden.

FPA:s sakkunnigläkare bedömer om de medicinska förutsättningarna för att bevilja förmånen uppfylls, hen upphäver alltså inte de vårdande läkarnas utlåtanden. Hen gör en uppskattning av arbetsförmågan på basis av kundens ansökan och läkarutlåtanden. Därför borde läkaren som skriver B-utlåtandet vara så insatt som möjligt i kundens situation. Det är även viktigt att kunden noggrant anger alla faktorer som påverkar arbetsförmågan i sin ansökan. Förmånsbeslutet fattas av en förmånshandläggare, som vid behov ber om en sakkunnigläkares bedömning.

Myt 4: Sjukdomens svårighets­grad påverkar sjukdag­penningens belopp.

Sjukdagpenningen fastställs alltid utgående från den sökandes årsinkomst. Sjukdomens svårighetsgrad påverkar inte dagpenningens belopp.

Myt 5: FPA kontrollerar regel­bundet situationen hos den sjuk­lediga för att kunna avsluta utbetal­ningen av dag­penning.

När sjukdagpenning har beviljats kontrollerar FPA inte kundens situation utan särskild orsak. Kunden ska däremot själv meddela om hen till exempel återgår till arbetet mitt i sjukdagpenningsperioden. Om FPA får uppgifter till exempel från systemet om att kunden har beviljats en annan förmån som påverkar sjukdagpenningen, kan man be kunden om ytterligare utredning. FPA utreder kundens rehabiliteringsbehov 60, 150 och 230 dagar in på sjukledigheten.
Läs mer: Vad händer om jag insjuknar? Så här stödjer FPA arbetsförmågan och återgången till arbetet

Sjukdagpenning betalas för högst 300 vardagar.

Myt 6: Sjukdag­penning kan fås för högst fem år, om sjuk­domen drar ut på tiden.

Sjukdagpenning betalas för högst 300 vardagar. Dessa dagar inkluderar alla sjukdagpenningsdagar från föregående två år. Om arbetsförmågan redan delvis återställts, kan man ansöka om partiell sjukdagpenning. Deltidsarbete är ett frivilligt arrangemang som kräver ett samtycke från både arbetstagaren och arbetsgivaren. Partiell sjukdagpenning kan fås för 150 dagar.

Om arbetsoförmågan förlängs, kan man ansöka om rehabiliteringsstöd, dvs. tidsbegränsad sjukpension eller sjukpension. Möjligheten till rehabilitering utreds emellertid före det.
Läs mer: Partiell sjukdagpenning gjorde det möjligt att återgå till arbetet – arbete enligt ork

Myt 7: När maximi­tiden för sjukdag­penning nås, kan man övergå till reha­biliterings­stöd eller sjuk­pension.

När maximitiden för sjukdagpenning nås, kan man ansöka om rehabiliteringsstöd eller sjukpension. För dessa bedöms arbetsförmågan i förhållande till arbete som garanterar skälig utkomst, inte det egna arbetet. Hos personer över 60 år kan arbetsförmågan bedömas i förhållande till det egna arbetet, om personen har en lång arbetskarriär bakom sig.

Mer information om rehabiliteringsstöd och sjukpension fås på webbplatsen kela.fi. Information om rehabiliteringsstöd och sjukpension som betalas av arbetspensionsanstalten finns i arbetspensionslagstiftningen.

Myt 8: Man kan inte få sjukdag­penning för samma sjukdom två gånger.

När maximitiden för sjukdagpenningen uppfylls kan kunden få dagpenning igen på basis av samma sjukdom, när hen har varit arbetsför utan avbrott under minst 12 månader. Om samma sjukdom återkommer när man har hunnit arbeta utan avbrott under minst 30 kalenderdagar, kan man få sjukdagpenning för högst 50 vardagar. Om arbetsoförmågan fortsätter, ansöker man vid behov om rehabiliteringsstöd eller sjukpension. Om man insjuknar i en ny sjukdom snart efter att man påbörjat arbetet, kan man genast ansöka om sjukdagpenning.

  • Vad vill du läsa om?

    Föreslå idéer om artiklar till redaktionen för mittiallt.fi.