Sedan början av 2019 har alla arbetsgivare anmält utbetalda löner till den elektroniska databasen i inkomstregistret. FPA använder sig av uppgifterna i inkomstregistret vid handläggningen av förmånsansökningar. När FPA får uppgifterna från inkomstregistret behöver kunden inte längre bifoga en utredning över sina inkomster till ansökan.
Från början av 2021 anmäls till inkomstregistret förutom löneuppgifter även uppgifter om pensioner och förmåner. Förmånsdirektör Anne Neimala vid FPA berättar närmare, vilken inverkan inkomstregistret har för FPA-kundernas del.
1. Hur använder FPA mina uppgifter som finns i inkomstregistret?
Ur inkomstregistret får FPA uppgifter om utbetalda löner ifall inkomsterna påverkar kundens förmån. Det har blivit enklare att ansöka framför allt för de kunder som tidigare var tvungna att ofta skicka in löneutredningar till FPA. Kunden ska även i fortsättningen i sin förmånsansökan uppge om han eller hon har arbetat. FPA kontrollerar lönebeloppet i inkomstregistret. Kunden ska vanligen också anmäla ifall inkomsterna ändras.
2. Hur vet jag om mina löneuppgifter finns i inkomstregistret?
Inkomstuppgifter förs in i registret efter hand som löner betalas ut. Arbetsgivarna anmäler utbetalda löner, naturaförmåner, arvoden, arbetsersättningar och andra förvärvsinkomster. Dessutom ska de anmäla skattefria och skattepliktiga kostnadsersättningar. Ingen nedre gräns i euro tillämpas på uppgifterna och inte heller någon åldersgräns på inkomsttagarna. Det spelar alltså ingen roll om anställningen är ordinarie eller tidsbunden eller om den bara varar t.ex. en dag.
Du kan kontrollera i inkomstregistrets e-tjänst, om din arbetsgivare har anmält de utbetalda lönerna till inkomstregistret. För att logga in behöver du nätbankskoder eller ett mobilcertifikat.
3. Vad händer om arbetsgivaren inte har anmält mina löneuppgifter till inkomstregistret?
Lagen förpliktar arbetsgivarna att anmäla löneuppgifter till inkomstregistret. Om arbetsgivaren ändå inte har anmält uppgifterna tar FPA kontakt och ber dig skicka in ett verifikat över den utbetalda lönen på samma sätt som tidigare.
FPA kan också kontakta kunden om arbetsgivaren har lämnat bristfälliga uppgifter. Exempelvis avtal om deltidsarbete måste kunderna själva lämna in till FPA, eftersom alla uppgifter om anställningsförhållandet inte nödvändigtvis syns i inkomstregistret. I registret saknas t.ex. uppgift om huruvida det är fråga om ett lönesubventionerat arbete. Det är en viktig uppgift i uppföljningen av arbetsvillkoret. Om FPA inte tar kontakt betyder det att löneuppgifterna finns i inkomstregistret.
4. Införs också sådana inkomster som jag inte har uppgett för FPA i inkomstregistret?
Inkomstregistret innebär också att återkrav, som är tråkiga för alla parter, inte behöver göras så ofta. Återkrav kan orsakas t.ex. av att en förmån har betalats ut till fel belopp i flera månader. Med hjälp av inkomstregistret kan FPA vid behov utreda en kunds ändrade inkomster, även om kunden inte själv har meddelat förändringen till FPA. Innan inkomstregistret togs i bruk kunde FPA jämföra utbetalda förmåner med skattemyndigheternas uppgifter först i ett mycket senare skede, då beskattningen för hela det gångna året hade fastställts.
5. Hur påverkas studiestödet och andra förmåner där årsinkomsterna kontrolleras?
Inkomstregistret har lett till att inkomstkontrollen kan göras effektivare och mera i realtid. Inkomstregistret har redan underlättat inkomstkontrollen i samband med studiestöd, där det har varit vanligt att det finns mycket att utreda och återkräva. Till exempel år 2017 hade ungefär 40 000 studiestödstagare inkomster som överskred årsinkomstgränsen. Var och en av dem ska betala tillbaka i medeltal 1 090 euro i studiestöd. Mängden återkrav minskar, då FPA får uppgift om när inkomsterna intjänats och återkravet kan inriktas bara på inkomster som intjänats under studietiden.
I fråga om sjuk- och föräldradagpenningar har inkomstregistret utnyttjats från början av år 2020, då de inkomster för 12 månader som behövs för beräkning av dagpenningsbeloppet kan hämtas ur inkomstregistret.
6. Vilka inkomster ska man fortfarande själv anmäla till FPA?
Också sådana inkomster som FPA inte får uppgifter om från inkomstregistret kan inverka på om en förmån beviljas. Sådana inkomster är till exempel kapitalinkomster såsom hyresinkomster, ränteinkomster, dividendinkomster (dvs. aktieutdelningar), företagsinkomster och inkomster som har intjänats utomlands. I fråga om sådana inkomster ska kunderna fortsättningsvis lämna in de bilagor som behövs till FPA. Frilansare och företagare ansvarar själva för att anmäla sina uppgifter till inkomstregistret.
7. Anmäler FPA uppgifter om utbetalda förmåner till inkomstregistret?
Från början av 2021 anmäls till inkomstregistret förutom löneuppgifter även uppgifter om utbetalda förmåner och pensioner.
FPA sköter om att anmäla alla skattepliktiga förmåner och sådana skattefria förmåner som påverkar det grundläggande utkomststödet. Det här ersätter årsdeklarationerna över förmåner som tidigare gjordes till Skatteförvaltningen.
FPA skickar in uppifterna till inkomstregistret inom 5 kalenderdagar efter utbetalningsdagen. Till anmälan bifogas inte uppgifter från förmånsbeslutet eller information om nya ansökningar.
Inkomstregistret används till exempel vid beskattning, beviljandet av pensioner och förmåner, handläggningen av försäkringsersättningar, arbetsskydd, statistik och fastställandet av kommunernas klientavgifter. Myndigheter och de som använder inkomstregistret får bara sådan information som de har rätt att få och behöver för att kunna sköta sina uppgifter.
På webbplatsen inkomstregistret.fi kan du kontrollera vilka myndigheter och organisationer som använder registret och till vilka ändamål de behöver det.
Artikeln har uppdaterats 12.10.2020