Hälsa 4 min

Känner du till läkemedelsersättningarnas historia?

När du köper receptbelagda läkemedel på apoteket ersätter FPA en stor del av priset. Så har det dock inte alltid varit. Läs om hur läkemedelsersättningarna har förändrats från 1960-talet fram till idag!

Lyssna på artikeln
Text Virpi Ekholm bild Kaleva / JOKA / Museiverket Översättning Kurt Kavander 30.11.2017

Farmaceuter betjänar kunder i ett apotek i Uleåborg i februari 1965. Då fick kunderna inte läkemedelsersättningarna på apoteken, utan ersättningarna betalades ut kontant över sjukförsäkringsbyråns disk i efterskott.

1964 – Kontantutbetalning av läkemedelsersättningar

Före 1964 fick endast en bråkdel av befolkningen läkemedelsersättningar bland annat via sjukförsäkringskassor och pensionssystem.

År 1964 trädde en framstegsvänlig lag i kraft: alla i Finland bosatta personer sjukförsäkrades. Medborgarna började få ersättningar för exempelvis läkarordinerade undersökningar, behandlingar och läkemedel.

Till en början ersattes hälften av läkemedelspriset till den del det översteg en liten självrisk. På den tiden beviljades läkemedelsersättningarna inte på apoteken, utan de betalades ut kontant över sjukförsäkringsbyråns disk i efterskott.

Läkemedlen för vissa kroniska och svåra sjukdomar utgjorde ett undantag. Sådana läkemedel ersattes från första början till fullt belopp, och från och med 1965 beviljade apoteken direktersättning för dem.

1970 – Läkemedelsersättningar över apotekets disk

I februari 1970 ingick FPA och apoteken ett avtal om direktersättning, som medförde att kunderna började få läkemedelsersättningarna direkt på apoteket.

Kunderna och FPA besparades mycket besvär när läkemedelsersättningarna inte längre behövde sökas på sjukförsäkringsbyråerna i efterskott. Apoteken började i sin tur få ett inköpsrelaterat arvode för merarbetet.

1986 – Tak för läkemedelskostnaderna

År 1986 infördes för läkemedelsersättningarna en årssjälvrisk, dvs. ett årstak. Efter att takbeloppet nåtts ersätter FPA de receptbelagda läkemedlen nästan till fullt belopp. I början var årssjälvrisken 2 228 mark.

Vid sidan av läkemedel som ersätts i sin helhet och grundersättningsgilla läkemedel infördes en specialersättning till 90 procent. Många av de vanligaste kroniska sjukdomarna hänfördes till denna ersättningsklass.

1990-talet – Sjunkande läkemedelsersättningar på grund av lågkonjunkturen

På 1990-talet genomfördes flera ändringar som sänkte läkemedelsersättningarna.

Självrisken för grundersättningsgilla läkemedel höjdes, och också de specialersättningsgilla läkemedlen belades med en liten självrisk efter vilken ersättning betalades. Ersättningen i den lägre specialersättningsklassen sänktes först till 80 och sedan till 75 procent.

År 1993 grundades läkemedelsersättningsnämnden, som senare döptes om till läkemedelsprisnämnden. Nämnden fick i uppgift att fatta beslut om rimliga partipriser utifrån vilka läkemedlen kan tas med i ersättningssystemet.

2003 – Ökad konkurrens tack vare utbytet av läkemedel

Utbytet av läkemedel, som infördes 2003, var avsett att främja användningen av förmånligare synonympreparat med samma läkemedelssubstans. Apoteken blev skyldiga att byta ut läkarordinerade preparat till förmånligare synonympreparat, såvida läkaren eller köparen inte motsatte sig utbytet.

Utbytet av läkemedel kompletterades med ett referensprissystem 2009. FPA betalar ersättning för sådana läkemedel som omfattas av systemet högst utifrån referenspriset, och en kund som motsätter sig att läkemedlet byts ut måste själv betala hela den del som överstiger referenspriset.

Utbytet av läkemedel och referensprissystemet har gett betydande inbesparingar i både samhällets och kundernas läkemedelskostnader. Tack vare priskonkurrensen har priserna på många vanliga läkemedel sjunkit rejält.

2010-talet – Elektroniska recept

De första elektroniska recepten skrevs ut i Åbo den 20 maj 2010. År 2017 förpassades pappersrecepten till historian för gott. Härefter kan läkarna skriva ut pappersrecept endast i undantagsfall, exempelvis om datasystemen inte fungerar.

Recepten förs in i Receptcentret, som upprätthålls av FPA:s Kanta-tjänster. I webbtjänsten Mina Kanta-sidor kan medborgarna själva kontrollera sina recept och be om förnyelse av dem.

Tjänsten för förfrågan om direktersättningsuppgifter integrerades i läkemedelsexpedieringen 2013. Via den elektroniska tjänsten får apoteken uppdaterad information om kundernas rätt till ersättningar.

För artikeln har Katri Auraniemi, planerare på FPA, intervjuats.

Ökningen i läkemedelskostnaderna tyglas

  • På 2000-talet har utgifterna för läkemedelsersättningar nästan fördubblats. År 2016 betalade FPA ut cirka 1,4 miljarder euro i ersättningar för läkemedel inom öppenvården.
  • Ökningen i läkemedelskostnaderna beror på flera faktorer, såsom den förbättrade diagnostiken, den allt äldre befolkningen och lanseringen av nya, dyra läkemedel.
  • Under årens lopp har man försökt tygla kostnadsökningen på många olika sätt. En metod är den initialsjälvrisk på 50 euro per år som infördes 2016.
  • Vid sidan av detta tyglas ökningen i läkemedelskostnaderna genom att man exempelvis försöker minska läkemedelssvinnet och arbetar för en rationell användning av läkemedel.
  • Trots att man varit tvungen att sänka läkemedelsersättningarna, är avsikten att även framöver kanalisera ersättningarna till de patientgrupper som är mycket sjuka eller som har allvarliga sjukdomar.