ARBETE & FÖRSÖRJNING 5 min

Så här inverkar inkomstregistret på ansökan om FPA-förmåner

FPA ber inte längre sina kunder bifoga löneverifikat till ansökan om arbetsmarknadsstöd, allmänt bostadsbidrag, grunddagpenning eller utkomststöd. FPA hämtar löneuppgifterna direkt ur inkomstregistret.

Lyssna på artikeln
text Vilma Flinkman, bild Fpa 27.3.2019

Sedan början av året ska alla arbetsgivare anmäla utbetalda löner till den elektroniska databasen i inkomstregistret. FPA börjar stegvis använda sig av uppgifterna i inkomstregistret vid handläggningen av förmånsansökningar.

Inkomstregistret togs först i bruk i fråga om de förmåner, där mottagarna är flest. Sedan 18.3 står det i ansökningarna om arbetslöshetsförmåner, allmänt bostadsbidrag och utkomststöd att FPA får uppgifter om löneinkomsterna från inkomstregistret. Om det ändå går så att löneuppgifterna ännu inte finns i inkomstregistret tar FPA kontakt med kunden och ber honom eller henne lämna in löneverifikaten som bilaga.

Förmånsdirektör Anne Neimala vid FPA berättar närmare, vilken inverkan inkomstregistret har för FPA-kundernas del.

1. Hur använder FPA mina uppgifter som finns i inkomstregistret?

Ur inkomstregistret får FPA uppgifter om utbetalda löner ifall inkomsterna påverkar kundens förmån. Det blir enklare att ansöka framför allt för de kunder som tidigare har varit tvungna att ofta skicka in löneutredningar till FPA. Kunden ska även i fortsättningen i sin förmånsansökan uppge om han eller hon har arbetat. FPA kontrollerar lönebeloppet i inkomstregistret.

2. Hur vet jag om mina löneuppgifter finns i inkomstregistret?

Inkomstuppgifter förs in i registret från 1.1.2019 efter hand som löner betalas ut. Arbetsgivarna anmäler utbetalda löner, naturaförmåner, arvoden, arbetsersättningar och andra förvärvsinkomster. Dessutom ska de anmäla skattefria och skattepliktiga kostnadsersättningar. Ingen nedre gräns i euro tillämpas på uppgifterna och inte heller någon åldersgräns på inkomsttagarna. Det spelar alltså ingen roll om anställningen är ordinarie eller tidsbunden eller om den bara varar t.ex. en dag.

Ibruktagandet av inkomstregistret pågår fortfarande och alla arbetsgivare har ännu inte anmält uppgifter till registret. I mitten av mars är det främst enstaka små eller tillfälliga arbetsgivare som ännu inte har anmält några uppgifter. Du kan kontrollera i inkomstregistrets e-tjänst, om din arbetsgivare har anmält de utbetalda lönerna till inkomstregistret. För att logga in behöver du nätbankskoder eller ett mobilcertifikat.

3. Vad händer om arbetsgivaren inte har anmält mina löneuppgifter till inkomstregistret?

Lagen förpliktar arbetsgivarna att anmäla löneuppgifter till inkomstregistret. Om arbetsgivaren ändå inte har anmält uppgifterna tar FPA kontakt och ber dig skicka in ett verifikat över den utbetalda lönen på samma sätt som tidigare.

FPA kan också kontakta kunden om arbetsgivaren har lämnat bristfälliga uppgifter. Exempelvis avtal om deltidsarbete måste kunderna själva lämna in till FPA, eftersom alla uppgifter om anställningsförhållandet inte nödvändigtvis syns i inkomstregistret. I registret saknas t.ex. uppgift om huruvida det är fråga om ett lönesubventionerat arbete. Det är en viktig uppgift i uppföljningen av arbetsvillkoret. Om FPA inte tar kontakt betyder det att löneuppgifterna finns i inkomstregistret. Arbetsgivarna borde ta i bruk inkomstregistret så fort som möjligt. Det underlättar också arbetsgivarnas arbete, eftersom inkomstuppgifterna behöver anmälas bara till ett ställe och arbetsgivaren inte behöver skriva ut separata löneintyg till olika instanser.

4. Införs också sådana inkomster som jag inte har uppgett för FPA i inkomstregistret?

Inkomstregistret innebär också att återkrav, som är tråkiga för alla parter, inte behöver göras så ofta. Återkrav kan orsakas t.ex. av att en förmån har betalats ut till fel belopp i flera månader. Med hjälp av inkomstregistret kan FPA börja utreda en kunds ändrade inkomster, även om kunden inte själv har meddelat förändringen till FPA. Innan inkomstregistret togs i bruk kom FPA åt att jämföra utbetalda förmåner med skattemyndigheternas uppgifter först i ett mycket senare skede, då beskattningen för hela det gångna året hade fastställts.

5. Hur påverkas studiestödet och andra förmåner där årsinkomsterna kontrolleras?

Inkomstregistret gör att inkomstkontrollen kan göras effektivare och med mindre eftersläpning. I handläggningen av förmåner där inkomsterna kontrolleras på årsnivå syns nyttan av inkomstregistret först senare, då det finns inkomstuppgifter för en längre tid. Förhoppningen är att inkomstregistret ska underlätta inkomstkontrollen i samband med studiestöd, där det har varit vanligt att det finns mycket att utreda och återkräva. Till exempel år 2017 hade ungefär 40 000 studiestödstagare inkomster som överskred årsinkomstgränsen. Var och en av dem ska betala tillbaka i medeltal 1 090 euro i studiestöd. I fortsättningen minskar mängden återkrav, då FPA får uppgift om när inkomsterna intjänats och återkravet kan inriktas bara på inkomster som intjänats under studietiden.

I fråga om sjuk- och föräldradagpenningar kan inkomstregistret börja utnyttjas från början av år 2020, då de inkomster för 12 månader som behövs för beräkning av dagpenningsbeloppet kan hämtas ur inkomstregistret.

6. Vilka inkomster ska man fortfarande själv anmäla till FPA?

Också sådana inkomster som FPA inte får uppgifter om från inkomstregistret kan inverka på om en förmån beviljas. Sådana inkomster är till exempel kapitalinkomster såsom hyresinkomster, ränteinkomster, dividendinkomster (dvs. aktieutdelningar), företagsinkomster och inkomster som har intjänats utomlands. I fråga om sådana inkomster ska kunderna även i fortsättningen lämna in de bilagor som behövs till FPA. Frilansar och företagare ansvarar själva för att anmäla sina uppgifter till inkomstregistret.