Allmänt 7 min

Rätt rehabilitering, rätt tid – FPA utvecklar nya verksamhetsmodeller tillsammans med sjukhusen

Nya verksamhetsmodeller söks för samarbetet mellan FPA och den specialiserade sjukvården för att göra det smidigare för kunden att få rehabilitering. I Åbo har man haft goda erfarenheter av projektet FPA på sjukhus.

Lyssna på artikeln
Text Matti Välimäki Bilder Vesa Tyni 31.8.2021

Jari, 56, har blivit ryggopererad och kan inte längre hålla på med byggnadsarbete. Ryggen krånglar fortfarande, och bakom ligger även en långvarig period av arbetsoförmåga samt en färsk skilsmässa. Jari har försökt ansöka om förmåner och rehabilitering hos olika aktörer. Han kommer inte ihåg vad allt han ansökt om och i vilket skede processerna befinner sig.

Jari är ett fiktivt exempel, men en kombination av många verkliga patienter inom den specialiserade sjukvården. Inom FPA:s landsomfattande projekt kring rehabilitering, FPA på sjukhus, söker man nya konkreta sätt att hjälpa patienter som Jari, som behöver stöd med att få ordning på sina rehabiliteringsärenden.

”Klienter som kommer till polikliniken har inte alltid till exempel nödvändiga handlingar och dokument. Klientens fysiska och psykiska funktionsförmåga har kunnat försämras och hen har inte kraft nog att sköta sina ärenden”, berättar rehabiliteringsplanerare Elina Alm vid Åucs rehabiliteringsforskningspoliklinik som deltar i projektet.

FPA på sjukhus-projektets projektarbetare Jaana Häyrinen vid FPA tillägger att det inte alltid är lätt att ansöka om stöd och förmåner.

”FPA:s processer är ibland väldigt stela, och om till exempel kompletterande information inte levereras i tid fördröjs hela förmånsansökan. Ibland kan hinder redan skapas av att kunden känner att hen inte klarar av att använda smarta enheter”, funderar Häyrinen.

Bland annat i sådana situationer kan man föreslå ett möte mellan klienten och Häyrinen.

Elina Alm och Jaana Häyrinen står utanför sjukhuset och ler mot kameran.
Rehabiliteringsplanerare Elina Alm konstaterar att Jaana Häyrinen från FPA nästan känns som Åucs egen arbetstagare. Häyrinen deltar i sitt arbete i Åucs multiprofessionella rehabiliteringsteams möten.

FPA:s projektarbetare erbjuder personligt stöd till rehabiliteringsklienten

På Åucs hänvisar rehabiliteringsinstruktörer, socialarbetare och rehabiliteringsplanerare personer som de bedömer behöver stöd kring sina rehabiliteringsärenden till projektet FPA på sjukhuset. Initiativet kan också komma från FPA om man inom särskild service lägger märke till att klienten som behöver rehabilitering har en vårdrelation till den specialiserade sjukvården.

Inom arbetsmodellen kartlägger FPA:s projektarbetare och personalen som deltar i klientens vård tillsammans med klienten dennes situation och möjligheter till rehabilitering.

”Allt börjar naturligtvis med klientens eget samtycke. Vi tar reda på om klienten går med på att jag tar hand om hens ärenden. Om det är okej, går vi igenom klientens helhetssituation samt behov av förmåner och tjänster”, beskriver FPA:s projektarbetare Jaana Häyrinen.

”Jag kartlägger rehabiliteringsalternativen och hänvisar klienten vidare. Jag kan också till exempel per telefon ta emot klientens muntliga rehabiliteringsansökan. Vid behov kan jag även ta emot andra förmånsansökningar om till exempel inkomsttryggande förmåner inte ansökts”, fortsätter Häyrinen.

Utredningsmöten hålls vanligtvis endast en gång.

”I vissa fall följer jag emellertid upp att klientens utkomst och rehabiliteringsåtgärder fortsätter utan problem.”

Elina Alm vid datorn, Jaana Häyrinen med penna och blankett
Enligt Elina Alm har man i och med det nya rehabiliteringssamarbetet kunnat reda ut rehabiliteringsklienternas ärenden snabbare än tidigare. ”När rehabiliteringen kan inledas i rätt tid, utan onödiga fördröjningar, är slutresultatet också vanligtvis bättre.”

Goda erfarenheter – klienterna får rehabilitering snabbare än tidigare

Elina Alm berättar att Åucs erfarenheter av projektet FPA på sjukhus har varit mycket positiva. Utöver Åucs rehabiliteringsforskningspoliklinik deltar även polikliniken för hjärnskador, rehabiliteringsavdelningen, den multiprofessionella rehabiliteringspolikliniken samt ryggmärgspolikliniken i projektet. Alla enheter tillhör sjukhusets Neurocenter.

”Vi har kunnat reda ut rehabiliteringsklienternas ärenden snabbare än tidigare. När rehabiliteringen kan inledas i rätt tid, utan onödiga fördröjningar, är slutresultatet också vanligtvis bättre. Även kunderna själva verkar vara mycket nöjda med försöket”, berättar Alm.

”Om jag skulle komma som kund till oss nu på Neurocentret, skulle jag utan tvekan vilja delta i projektet. Jag skulle veta att mina ärenden ordnar sig.”

”Enligt mig erbjuder arbetet en fin möjlighet att utveckla ny människonära FPA-verksamhet och konsultation med låg tröskel.”

Häyrinen vid FPA är på samma linje.

”Vi försöker få ordning på allt samtidigt. Det är naturligtvis en bra sak för rehabiliteringsklienten själv, men också för FPA och överhuvudtaget alla aktörer som deltar i rehabiliteringen.”

Alm funderar att det har funnits en gemensam beställning på verksamheten.

”Samarbetet med Jaana har varit väldigt naturligt. Hon känns nästan som sjukhusets egen arbetstagare.”

En hand håller pennan ovanför blanketten, intill på bordet ligger ett telefonfodral och en högtalare.
FPA:s projektarbetare kan per telefon ta emot klientens muntliga rehabiliteringsansökan.

Häyrinen berättar att hon sökte till projektet genast när hon fick höra om det. Hon arbetade tidigare som förmånshandläggare för FPA:s rehabiliteringsförmåner och före det arbetade hon inom hälsovården.

”Enligt mig erbjuder arbetet en fin möjlighet att utveckla ny människonära FPA-verksamhet och konsultation med låg tröskel.”

Enligt Häyrinen får FPA ett ansikte genom verksamhetsmodellen. Enligt henne har klienterna lättare att godkänna även nekande beslut när en annan människa personligen förklarar vad beslutet beror på. Att träffa klienter har också gett Häyrinens eget arbete ny betydelse och nytt djup.

Tydliga verksamhetsmodeller för rehabiliteringssamarbete som mål

Bakom utvecklingsprojektet FPA på sjukhuset ligger bland annat vårdreformen samt en allmän strävan efter att förtydliga rehabiliteringens verksamhetsmodeller, berättar projektledare Sari Mikkola via FPA. Marins regering har också haft som mål att öka sysselsättningen hos partiellt arbetsföra. Projektet FPA på sjukhus är en del av FPA:s insats för regeringens program för arbetsförmåga.

”Projektet försöker hitta nya verksamhetsmodeller för samarbetet mellan FPA och den specialiserade sjukvården. En central idé är att man ska kunna inleda rehabiliteringen ändamålsenligt och i rätt tid.”

”När projekten avslutats funderar vi över vad vi fått ut av arbetet, vad vi ska fortsätta med och vad som ska vidareutvecklas.”

Enheter från varje specialupptagningsområde på universitetssjukhusen och flera sjukvårdsdistrikt inom universitetssjukhusens områden deltar i det landsomfattande projektet.

”Till projektet har vi försökt hitta partner som har särskilda utmaningar vad gäller klienterna: rehabiliteringsmängderna är till exempel stora, klienternas problem är mångsidiga eller rehabiliteringstiderna är långa. Huvudvikten ligger på psykiatriska enheter även för att personer som lider av mental ohälsa är en starkt växande klientgrupp.”

Jaana Häyrinen och Elina Alm går i en sjukhuskorridor med ansiktsmasker på och ser på varandra.
”I projektet FPA på sjukhus deltar enheter från hela Finland för att man ska kunna utnyttja erfarenheter och utveckla verksamhetsmodellen i hela landet”, berättar projektarbetare Jaana Häyrinen (t.v.) vid FPA.

Inom projektet utvecklas även en webbutbildning för hälsovården som fungerar som en introduktion i FPA:s rehabiliteringstjänster.

”Våra partner inom den specialiserade sjukvården har önskat ett elektroniskt verktyg som snabbt ger tillgång till FPA:s förmåner för rehabiliteringsklienter. Samma uppgifter finns naturligtvis på FPA:s webbplats, men de är kanske inte så lätta att hitta”, berättar Mikkola.

Projektet FPA på sjukhus fortsätter till slutet av år 2022. Projektet avslutas med en utvärderingsundersökning och de uppgifter som undersökningen ger använder FPA för att utveckla rehabiliteringssamarbetet med den specialiserade sjukvården.

”När projekten avslutats funderar vi över vad vi fått ut av arbetet, vad vi ska fortsätta med och vad som ska vidareutvecklas”, summerar Häyrinen.

Projektet FPA på sjukhus

  • Inom projektet FPA på sjukhus (2020–2022) utvecklas rehabiliteringssamarbetet mellan FPA och den specialiserade sjukvården.
  • FPA:s projektarbetare för projektet vidare inom FPA:s varje försäkringsdistrikt. Projektarbetaren deltar bland annat i möten som gäller patienten och i hälsovårdens samarbetsgrupper. Projektarbetarna fungerar också som kontaktpersoner för den specialiserade sjukvården och utbildar hälsovårdsaktörer om FPA:s förmåner och tjänster.
  • Inom projektet utvecklas en webbutbildning för hälsovården om FPA:s rehabiliteringstjänster. Målet är att utbildningen ska bli färdig senast i början av år 2023. Det nya verktyget betjänar alla aktörer inom hälsovården och även branschens studerande.
  • Projektets rapporter och publikationer blir klara i mars 2023.
  • Till projektet hör även en undersökning, med vilken man producerar information som stöd för utvecklingen av samarbetet mellan FPA och den specialiserade sjukvården och skapandet av nya verksamhetsmodeller.