Höghusbostaden i Helsingfors är rymlig och städad. På balkongen blommar rosa sommarblommor och möblerna är vackra och av bra kvalitet. Enligt Marja, 62, säger den trivsamma bostaden inget om familjens ekonomiska situation.
”Våra möbler köptes för länge sedan när jag ännu hade arbete och allt var bra. Som tur var förstod jag då att skaffa tidlösa modeller”, berättar Marja.
Marja och hennes son Antti uppträder i den här artikeln under andra namn, eftersom Marja vill skydda sina söner. Antti är en 18-årig gymnasist som bor tillsammans med sin mamma. Storebror har redan flyttat till en annan ort för att studera vid universitet.
”Jag vill inte att man ska börja himla sig över oss”, motiverar Marja.
Marja blev arbetslös i efterdyningarna av lågkonjunkturen 2008 och har sedan dess inte lyckats hitta en ny arbetsplats. För närvarande lever Marja och Antti på olika förmåner. Familjen får bostadsbidrag för bostaden och dessutom får Marja arbetsmarknadsstöd och utkomststöd som den sista formen av stöd. Sonen som fyllt 18 år får även han utkomststöd, men det beloppet påverkas av studiestödet som han har fått sedan han fyllde 17 år.
Gymnasiestudierna kostar i medeltal uppskattningsvis 2 500 euro
Gymnasistförbundets ordförande Roosa Pajunen berättar att enligt Kommunförbundets uppskattning är kostnaderna för gymnasiet i sin helhet i genomsnitt 2 500 euro. Beloppet inkluderar studiematerial, såsom böcker och elektroniska studiematerial, en bärbar dator i genomsnittlig prisklass och examenskostnader. Klädsel för de gamlas dans eller utgifter för bänkskuddardagen har inte tagits med i beräkningen, eftersom de är frivilliga utgifter.
Marja berättar att familjens ekonomiska situation blev strängare när sönerna blev äldre och gymnasiestudierna började. Tidigare kom barnbidraget samt underhållsbidrag från pojkarnas pappa, men ingetdera kommer längre och kostnaderna för gymnasiet har kommit till.
Inköpet av gymnasiematerial har underlättats av ett stöd, som Helsingfors stad betalar till låginkomstfamiljer för gymnasiestudier.
”Under det första gymnasieåret fick man 500 euro av staden för böcker, under det andra 200 euro. Pengarna fick man mot kvitton”, berättar Marja.
Stadens stöd förlängs inte till Anttis tredje gymnasieår, eftersom FPA börjar betala läromedelstillägg till låginkomstfamiljer.
Det har varit svårt att skaffa begagnade läroböcker, eftersom den för några år sedan genomförda läroplansreformen har inneburit att nödvändiga böcker helt enkelt inte har funnits som begagnade.
Studiematerial och variation i vardagen med organisationers stöd
Marjas och Anttis vardag följer alltid någorlunda samma banor. I mataffären köper de produkter med röda rabattetiketter och hemma tillreder de makaronilåda, siskonkorvsoppa, pasta med köttfärssås samt pommes frites med nuggets.
Marja har ett bra sifferminne och hon kommer ihåg priser.
”Nyligen var gurkorna i närbutiken till rabattpris 99 cent kilot. Jag köpte dem för att ha i lager, eftersom gurkan kostar 1,49 euro även på Lidl.”
Egna utgifter, såsom besök på frisörsalongen, har Marja inte haft råd med på åratal. Kläderna köps på lopptorg eller rea.
Variation i vardagen har familjen fått genom olika organisationer. Rädda Barnen rf har gett stöd för studiematerial och andra organisationer samt kyrkan har gett till exempel presentkort.
”En gång ringde man från en organisation och sade att man ville ge oss ett presentkort på tusen euro till en bokhandel. De kände till vår situation och sonens skolframgång. Vi köpte en stor hög med bläckpatroner, skrivmaterial och böcker på en gång.”
En annan höjdpunkt som fastnat i minnet är när mor och son fick se musikalen Chess på Svenska Teatern tack vare ett presentkort. Utan presentkortet hade biljetterna på 80 euro gått över budgeten.
Att gå i gymnasiet var en självklarhet trots den ekonomiska situationen
Marjas båda söner har alltid varit bra i skolan, enligt sin mamma har de fått nio i betyg i alla ämnen.
För Marja har det hela tiden varit självklart att pojkarna studerar. Marja är också själv universitetsutbildad och kommer från en familj där man värdesatte utbildning. I familjen har det alltså inte funnits något alternativ där sönerna inte skulle gå i gymnasiet på grund av ekonomiska problem.
Det har varit fint för mamma att se hur den äldsta sonen redan klarar sig på egen hand, trots att de under hans gymnasietid levde med samma ekonomiska svårigheter som nu.
”Sonen studerar ekonomi, har samtidigt jobb och bor tillsammans med sin flickvän. När vår tvättmaskin gick sönder hjälpte sonen. Det är pinsamt att låna pengar av sitt eget barn, men jag har nog betalat tillbaka hela lånet.”
Eftersom man inom familjen har varit tvungen att prata om pengar har barnen också lärt sig att hantera pengar.
Fastän det inte alltid är lätt att leva på en låg inkomst har situationen också haft sina fördelar. Eftersom man inom familjen har varit tvungen att prata om pengar har barnen också lärt sig att hantera pengar.
”Jag har lärt sönerna att pengar inte växer på träd och att det inte lönar sig för fattiga att köpa det som är billigt. En billig vara går bara sönder och snart måste man köpa en ny.”
Antti upplever inte att familjens dåliga ekonomi skulle ha haft någon särskild negativ effekt på honom. Kostnaderna för hans hobbyer och andra utgifter har alltid varit låga och det finns gott om framtidstro.
”Jag är speciellt intresserad av språk och psykologi. Kanske även mitt framtida yrke kunde vara kopplat till språk”, planerar Antti.
Kostnaderna för gymnasiet kan också vara en börda för medelinkomsttagare
Enligt Gymnasistförbundets ordförande Roosa Pajunen är förbundets mål ett helt kostnadsfritt gymnasium för alla. Till exempel FPA:s läromedelstillägg och organisationernas hjälp ger endast lindring till de studerande som har det sämst ställt. Beroende på omständigheterna kan kostnaderna för gymnasiet ändå kännas svåra även för familjer med bättre inkomst.
”Själv har jag en tvillingsyster och eftersom vi gick i gymnasiet samtidigt fördubblades alla utgifter på samma gång”, berättar Pajunen.
Den största kostnadsposten för gymnasister är böckerna. Böckernas andel betonas just på andra stadiet, medan största delen av böckerna som behövs till exempel på universitet finns på biblioteken eller så är kursmaterialet i övrigt gratis.
”Även vid yrkesläroanstalter kan priset för böckerna bli skyhögt beroende på vilket ämne man studerar”, säger Pajunen.
Pajunen anser att läromedelstillägget definitivt är ett steg i rätt riktning och ett viktigt tillägg för låginkomstfamiljer. Det täcker ändå inte alla kostnader för gymnasiet eller undanröjer det praktiska problemet att utgifterna för gymnasiet ofta koncentreras till början och andra brytningspunkter, medan tillägget betalas en gång i månaden.
”Även organisationerna gör ett bra och uppskattat arbete, och många skolor kan också erbjuda gymnasisterna bärbara datorer. De är goda sätt att ge jämlikare möjligheter att studera, men berör ändå inte alla.”
Läromedelstillägget kompletterar stödet för en studerande på andra stadiet
- Gymnasister och studerande som genomgår yrkesutbildning kan få läromedelstillägg, om föräldrarnas inkomster är högst 41 100 euro om året. Tillägget är 46,80 euro i månaden.
- Läromedelstillägg kan beviljas studerande under 20 år som bor tillsammans med sina föräldrar och studerande under 18 år som flyttat hemifrån. Även studerande under 17 år kan få läromedelstillägg.
- Övrig studiepenning kan en studerande på andra stadiet få när han eller hon har fyllt 17 år. Föräldrarnas inkomster minskar inte längre studiestödet för studerande som bor självständigt. Om studeranden får studiestöd beviljas läromedelstillägget automatiskt.
