När indiska Mohor Banerjee för första gången bläddrade i en finländsk dagstidning flög många olika tankar genom hennes huvud.
Kvinnan som tagit examen i litteratur vid Calcuttauniversitetet stavade orden och undrade hur någon kunde förstå ett språk som hade så långa ord. Styckena verkade slingrande, till och med skrämmande.
Mohor undrade vart i hela friden hon hade hamnat.
– Senare förstod jag att de långa orden var sammansatta ord. Jag hade aldrig tidigare sett något liknande, minns Mohor.
Mohor, vars modersmål är bengali, flyttade till Finland för två år sedan till följd av sin mans utstationering. Ända från början hade hon två mål: att lära sig prata finska och få en arbetsplats.
Tack vare lättlästa texter öppnade sig finska språket på ett nytt sätt.
På integrationsutbildningen lärde sig Mohor sina första finska ord: moi, hei, näkemiin och nähdään (hejsan, hej, hej då och vi syns). Viljan att lära sig var stor. Efter de sex till sju timmar långa integrationsdagarna hade Mohor ännu velat fortsätta studera språket.
Till exempel verbformerna orsakade huvudbry. Dessutom undrade Mohor hur hon skulle lära sig att använda både standard- och talspråk.
Efter integrationsperioden fick Mohor komma till Selkokeskus som erfarenhetsexpert. På praktiken hörde hon för första gången om lätt språk.
– Jag hade tur som fick komma till Selkokeskus. Tack vare lättlästa texter öppnade sig finska språket på ett nytt sätt.
Invandrare, äldre personer, minnessjuka – det är en brokig grupp människor som använder lätt språk
Lättläst är en enkel form av finska och svenska som har använts i Finland sedan 1980-talet. I praktiken betyder lättläst en text, vars innehåll, ordförråd och format är mer allmänt och lättare.
– I en lättläst text kan man istället för ordet kostnadsfri säga gratis eller kostar inget, beskriver utvecklingschef Leealaura Leskelä vid Selkokeskus.
Lätt språk lämpar sig för en person som har språksvårigheter. Gruppen är omfattande och består bland annat av invandrare, personer med utvecklingsstörning, äldre personer, minnessjuka och afatiker, dvs. personer med en språkstörning till följd av en hjärnskada.
– Man har märkt att man har nytta av lätt språk till exempel vid rehabilitering av personer som lider av afasi eller vid integrering av invandrare, berättar Leealaura.
Även Mohor lade märke till att hennes vokabulär började växa och att förståelsen för helheter började utvecklas med hjälp av lättlästa texter. Under sina arbetsdagar läste hon och kommenterade lättlästa texter, såsom böcker. Den första lättlästa boken hon läste var Pertti Rajalas Finlands historia.
Därtill talar Mohor för det lättlästa språkets betydelse för hennes inlärning.
– Lättläst gav självsäkerhet att använda finska, även om jag genast hade velat prata perfekt.
Läs också: Tre år av integrering – Maryam lärde sig språket, studerade och fick jobb
Betjäning på lättförståeligt språk, tack – ”Jag förstår mer än jag kan prata”
Leealaura Leskelä påminner att lätt språk även hjälper i vardagliga situationer. Särskilt myndighetsspråk är ofta svårt, eftersom orden är främmande och meningarna komplicerade. Visserligen finns det undantag.
Leealaura berömmer till exempel FPA:s och Satakunda sjukvårdsdistrikts lättlästa webbsidor samt Rundradions radionyheter selkouutiset på lätt finska. Användarna har också gett innehållen positiv respons.
– Personer som inte ens behöver lätt språk upplever att de lättlästa sidorna är fungerande och lätta. Det borde definitivt finnas fler lättlästa webbsidor.
Mohor önskar att man även skulle prata mer med ett lättförståeligt språk.
Mohor är av samma åsikt. Även hon väljer lättlästa sidor om de är tillgängliga. Hon upplever till exempel att det är lätt att sköta ärenden på FPA:s lättlästa webbsidor.
Mohor önskar att man även skulle prata mer med ett lättförståeligt språk. Detta skulle göra det lättare att uträtta ärenden till exempel på banken, hos läkaren eller på flygfältet. Mohor säger att kontaktspråket ofta byts till engelska om den andra använder ett alltför utmanande språk.
– Jag förstår mer än jag kan prata och jag försöker alltid först klara mig på finska. När jag klarar av det är jag glad och tacksam.
Läs också: FPA träffar invandrare på café – ”Vänligt och smidigt”
Användningen av lättförståeligt språk skulle göra det enklare att hitta arbete och förebygga diskriminering
Leealaura Leskelä vid Selkokeskus bedömer att lättförståeligt språk för närvarande används av 650 000–750 000 finländare. Det är omöjligt att ge en exakt uppskattning, eftersom en del behöver lätt språk en stund, en del hela tiden och en del endast när de uträttar ärenden hos myndigheter. Behovet ökar emellertid hela tiden.
– På detta inverkar invandringen, befolkningens åldrande och allmänt försämrad läskunnighet.
Det har en väldig betydelse att en person kan uträtta sina ärenden själv.
Utvecklingschefen önskar att man skulle våga använda lätt språk i allt högre utsträckning även på arbetsplatserna. Det skulle göra det enklare att hitta arbete och förebygga diskriminering.
– Det har en väldig betydelse att en person kan uträtta sina ärenden själv. Till exempel kunde arbetsavtalet och introduktionen vara på lätt språk.
Leealaura önskar att myndigheter och företag skulle se lättläst som en möjlighet, inte som en extra belastning. Företagens lättlästa webbsidor skulle hjälpa många att lättare och snabbare hitta den information som de behöver.
– Med hjälp av lätt språk är det möjligt att lösa flera olika problem kopplade till diskriminering och binda folk till samhället.
En port till standardspråket – ”Lättlästa texter hjälpte mig att förstå hur vackert det finska språket är”
Mohor betonar att lättlästa texter är ett utmärkt sätt att få folk att bli intresserade av språket och kulturen. Standardspråket kan i början verka så utmanande att motivationen att lära sig minskar. Så hade det även kunnat gå för henne. Lättlästa texter hjälpte henne att förstå hur vackert det finska språket är.
– De korta meningarna och enkla orden i lättlästa texter hjälpte mig. Jag läser fortfarande lättlästa texter när jag vill förbättra mina språkkunskaper och lära mig något nytt. Selkosanomat (LL-Bladet på svenska) är fantastiskt.
Härnäst hoppas Mohor att hon får jobb inom kundservice och lär sig ännu mer finska. Trots att Mohor inte gärna skryter över sin kompetens är det otroligt att hon ger intervjun på finska efter bara några års studier. Enligt Mohor är det tack vare Selkokeskus, dess arbetstagare och lättlästa texter.
– Jag säger alltid att lättlästa texter är porten till standardspråket. Det är som en skeppare på den båt jag befinner mig på. Förhoppningsvis kommer användningen av lättläst att öka
Så här betjänar FPA på lättläst
- FPA lanserade i slutet av år 2019 finskspråkiga lättlästa webbsidor, där det finns information om FPA:s förmåner och tjänster på lätt finska. Webbsidans innehåll består av texter från FPA:s lättlästa broschyrer, som har anpassats till webben.
- På webbsidorna finns åtta ämnesområden: boende, pension, barnfamiljer, flytt till Finland eller utomlands, studier och värnplikt, sjukdom och rehabilitering, utkomststöd samt arbetslöshet.
- Med webbsidorna på lätt finska och svenska ville FPA förbättra sina kunders jämlikhet. När tjänsten är tillräckligt lätt att använda har alla möjligheten att använda den.
- Webbsidor på lätt svenska kommer att publiceras år 2020.
