Hannele Ilomäki, som blev döv som barn, lärde sig i tonåren sällskapsdans, vals, foxtrot, tango och humppa. Det blev en paus i dansandet när hon studerade och fick tvillingpojkar. När familjelivet lugnade ner sig började Hannele träna bugg, fusku och west coast swing på Tanssikoulu Wisio i Kuopio.
”Jag tränar till och med 12 timmar i veckan och under veckosluten dansar jag så ofta som möjligt på dansbanor eller ser på banduppträdanden”, berättar Hannele.
En tolk som förmedlar musikens rytm till Hannele följer med på danslektionerna och översätter lärarens instruktioner om dansens tekniska detaljer till teckenspråk. På lektionerna håller man pauser och då får även Hanneles tolk hämta andan.
”Om jag far till dansbanan för att se till exempel Teemu Roivainen eller Virve Rosti behövs två tolkar, eftersom fartfyllda evenemang pågår i flera timmar.”
Ofta turas tolkarna om. När en tolkar sångtexten kan den andra till exempel hålla i en laptop så att tolken även kan se sångtexten och samtidigt lyssna på musiken. När man tolkar musik tar tolken på förhand reda på vilka låtar som ska framföras på spelningen eller dansen.
Hannele känner till tolkarnas hårda arbete, eftersom hon som kan finska själv tecknar för publik, helst stämningsfyllda rytmer – psalmer i kyrkan, dikter på matinéer och sångtexter.
Rytmen känns genom danspartnerns kropp – dövheten kan komma som en överraskning för den som för
Till en början tittade danskursens deltagare intresserat på danstolkningen. Hannele tar lugnt emot blickarna, eftersom hon är van vid att folk alltid tittar när hon rör sig med tolk.
”Som tur trivs jag bättre på scenen än i gymnastiksalen!”
Hannele läser på läppar och hör höga ljud med hörapparat. På danslektionerna är musiken dämpad, så tolken tecknar rytmen åt Hannele. Danspartnerns vägledning känner Hannele som kroppskontakt. En man kom på att trumma fram rytmen på hennes rygg.
”Det är roligt och underlättar dansen betydligt.”
”Då förundrar sig mannen vanligtvis över hur jag kan dansa så smidigt utan att höra musiken.”
På danslektionerna är tolken nära lärarna så att Hannele ser tolken samtidigt som lärarna visar nya danssteg.
”På lektionerna lär man sig att anpassa sina egna steg med olika danspartners mönster.”
På dansbanorna följer inte tolken med i svängarna och berättar om rytmen. Dövheten syns inte utanpå, så danspartnern kan först efter dansen upptäcka att Hannele inte hör ordentligt.
”Då förundrar sig mannen vanligtvis över hur jag kan dansa så smidigt utan att höra musiken.”
Läs också: Försämrad hörsel hindrade inte Sari från att jobba – ”Tystnad är också bra”
Att tolka musik är en konst – ”En bra tolk lever sig in med hela kroppen”
FPA:s Center för tolktjänst för personer med funktionsnedsättning förmedlar serviceproducenternas tolkar jämbördigt och likvärdigt åt kunder i hela landet. För att tolkningen ska vara av hög kvalitet bekantar sig tolkarna med kundens situation på förhand.
Gruppchef Riikka Paavonperä vid Centret för tolktjänst för personer med funktionsnedsättning konstaterar också att tolkarna är verkliga proffs som också kan förbereda sig inför mer främmande situationer.
”Någon har satt in sig i hälsovårdsbranschens teckenspråk och en annan behärskar bättre till exempel tolkning av musik”, säger Riikka.
”Tolkens ansiktsuttryck och gäster berättar om det är fråga om en vemodig vals eller en känslosam rumba.””
Hannele utbildar även själv tolkar. Hon värdesätter nyanserna i tolkens kroppsspråk, som för hörande förmedlas som tyst kunskap eller tonhöjd.
”En bra tolk lever sig in med hela kroppen. Tolkens ansiktsuttryck och gäster berättar om det är fråga om en vemodig vals eller en känslosam rumba”, berömmer Hannele.
Ofta bjuder män också upp tolken på dansbanan, men tolken arbetar och dansar alltså inte.
”Visserligen är det till tolkens egen fördel om han eller hon har rytmkänsla och kan dansa”, säger teckenspråkstolk Anne Okulow.
Studier, arbete och hobbyer med hjälp av en tolk
Hannele beställer en tolk till utmanande situationer där hon upplever att hon blir bättre hörd och förstådd genom en tolk. Hon har använt en tolk till exempel när hon studerade till merkonom, tradenom och trädgårdsmästare specialiserad på bukettbinderi. En tolk närvarar även vid läkarbesök, på seminarier och vid besök hos myndigheter.
”I vardagliga ärenden klarar jag mig utmärkt utan tolk.”
Arbetslivstolking har Hannele använt på sina arbetsplatser. Hon gissar att anställningen av döva personer förhindras av vanföreställningen att arbetsgivaren även måste betala lön till tolken. Tolkningstjänstlagen garanterar emellertid att en tolk kan användas i arbetslivet utan att det vållar företaget kostnader.
Hannele har själv varit arbetslös då och då, men aldrig sysslolös. I skrivbordslådan finns 400 sångtexter som väntar på tonsättning. Ett par av dem ska framföras på Dövas kulturdagar i Joensuu under sommaren 2020.
Olika situationer kräver olika tolkar – FPA har som mål att tillgodose önskemål
Det finns lika många åsikter om tolkningstjänsternas funktion som det finns användare. Hannele konstaterar att hon som tvåspråkig är i en lite bättre position än många som har teckenspråk som modersmål. FPA har tillgång till 751 tolkar under denna konkurrensutsättningsperiod. Enligt Hannele finns det emellertid alldeles för få tolkar.
”Jag beräknade utgående från FPA:s statistik från våren 2018 över fullbordade, saknade och annullerade tolkningar att det skulle ha behövts 600 fler tolkar.”
År 2019 gjorde hörselskadade kunder enligt FPA:s statistik 92 000 tolkningsbeställningar till tolktjänsten för personer med funktionsnedsättning. Till 97 procent av beställningarna kunde man förmedla en tolk. Det finns emellertid regionala skillnader mellan hur beställningarna förverkligats redan på grund av att antalet tolkar som FPA har tillgång till varierar områdesvis.
Hannele har själv upplevt att det inte finns tillräcklig tillgång till tolkningstjänsten.
”Jag kämpar 200 dagar om året för att få rätt tolk till läkare, studier eller hobbyer.”
Hannele får även höra om liknande upplevelser från sina bekanta.
”Fastän jämlikhet finns skrivet i lagen förverkligas den inte i praktiken,” säger hon.
FPA:s mål för förmedlingsverksamheten är att tolkningens tema och komplexitet samt tolkens kompetens möts. Alltid kan man inte förmedla den tolk som kunden önskar.
”Detta beror ofta på att tolken redan har förmedlats till en annan kunds beställning eller att tolken inte är tillgänglig. Vid behov ordnas beställningarna igen för att alla kunder ska få en tolk på beställning,” säger Riikka vid tolktjänsten för personer med funktionsnedsättning.
Läs också: Tolkning på teckenspråk även via videoförbindelse
Tolkning på teckenspråk fungerar också på distans
Till FPA:s tolktjänst för personer med funktionsnedsättning hör förutom närtolkning även distanstolkning via videoförbindelse. Via distansservicen kan kunden till exempel beställa en tolkning, ge respons eller sköta ärenden med hjälp av distanstolkning. Distanstolkning lämpar sig särskilt bra för korta tolkningar. Distanstolkning ordnas enbart på finskt teckenspråk.
”Distanstolkning är den mest krävande formen av tolkning, eftersom tolken utöver finska och finskt teckenspråk även måste behärska tekniken,” konstaterar Riikka.
Enligt Hannele fungerar distansservicen inte alltid, men hon bedömer att unga är bättre på att använda den.
”Det är bra att man frågar oss användare vad vi behöver.”
”Äldre personer behöver en kompetent användare bredvid sig för att guida och handleda steg för steg. Det borde finnas möjlighet till det,” säger hon.
Från FPA fås rådgivning för användningen av distansservicen och andra tolkningstjänster.
Hittills har FPA ordnat tre kundpaneler med tio personer vardera för kunder som använder tolktjänsten för personer med funktionsnedsättning för att utveckla tjänsten utgående från responsen. Hannele förväntar sig också mycket av FPA:s följande konkurrensutsättning av tolkningstjänster där man har lovat att inkludera tjänsternas användare.
”Det är bra att man frågar oss användare vad vi behöver.”
FPA:s tolktjänst för personer med funktionsnedsättning
- Tolktjänsten för personer med funktionsnedsättning främjar hörselskadades, syn- och hörselskadade eller talskadade personers möjligheter att fungera som jämlika medlemmar i samhället.
- Tolktjänsten riktar sig till personer som behöver tolkning på grund av sin funktionsnedsättning.
- Kunden meddelar FPA hurudana kommunikationsmetoder han eller hon använder.
- Tolken meddelar sitt arbetsspråk, sina kommunikationsmetoder och specialkunskaper till FPA.
- Kunden kan utarbeta en tolklista där han eller hon kan namnge den tolk som han eller hon upplever att är bäst lämpad för olika uppgifter, såsom arbete, hobbyer och för att sökta ärenden med myndigheter.
- Även om kunden inte använder en tolklista har FPA som mål att förmedla den tolk som är mest lämplig till beställningen.
- Distansservicen är en del av tolktjänsten för personer med funktionsnedsättning.