Hälsa 7 min

Försämrad hörsel hindrade inte Sari från att jobba – ”Tystnad är också bra”

Trots att en lärare behöver alla sina sinnen, klarar Sari Paananen av att jobba med nedsatt hörsel. Hörapparaterna hjälper på arbetsplatsen och hon har lärt sig att läsa på läpparna.

Lyssna på artikeln
text Tarja Västilä bilder Mikko Vähäniitty 10.9.2019

Om talaren befinner sig på en meters avstånd, behöver läraren Sari Paananen ingen hörapparat.

I Jyväskylä skiner solen. Sari Paananen går ut en sväng på gården mellan lektionerna. Det är tyst.

”Jag tycker inte om att använda hörapparaterna utomhus. Jag känner mig lugnare utan dem, då jag inte hör vindens sus och inte heller några andra övertydliga ljud. Under lektioner och möten är hörapparaterna viktiga hjälpmedel.”

Sari, som är pedagogie magister, jobbar på Jyväskylä kristliga institut som erbjuder både yrkesinriktad och allmänbildande utbildning och grundutbildning. Hon undervisar i pedagogik, psykologi, gymnastik och hälsolära och fungerar även som speciallärare. Hon har jobbat med undervisning i över 20 år.

”Jag har jobbat med blivande skolgångsbiträden från första början. Vid sidan av jobbet utbildade jag mig dessutom till speciallärare och avlade yrkesexamen i idrott. Det omväxlande arbetet och motiverade studerande gör att jag trivs.”

Sari undervisar också blivande skolgångsbiträden. Hon är ett gott exempel på hur man i klassen bemöter en person med hörselskada.

Bland dem som arbetar har var tionde nedsatt hörsel

För ungefär fem år sedan tog Sari sig själv i kragen och besökte företagshälsovården.

”Jag hade kämpat på alldeles för länge. På lektioner och möten hörde jag ofta fel. På företagshälsovården konstaterade man att min hörsel var klart nedsatt.”

Det var både en chock och en lättnad. De hittade ingen orsak till att hörseln långsamt försämrades. Åldersrelaterad hörselnedsättning är inte helt uteslutet även om Sari var bara 43 när hon fick sina hörapparater. Orsaken kan vara ärftlig: hennes syster hör också dåligt.

”Jag tänkte att nu har jag en hörselskada och den begränsar mitt liv. Men jag var lättad över att få hjälp med mitt problem.”

Sari är inte ensam: bland dem som arbetar lider 11 procent av hörselnedsättning i någon form.

Läs också: Du behöver inte klara dig ensam med en hörsel- eller synskada

Hörapparaterna kostar ingenting

I undersökningarna på Jyväskylä centralsjukhus konstaterades en medelsvår hörselskada. På vissa frekvenser låg Saris hörsel på 60 decibel. Gränsen för normal hörsel är 10–20 dB.

”Jag hör tal på ungefär en meters avstånd. Personer som talar tyst hör jag inte alls.”

Sari fick först en hörapparat på ena örat. Under följande besök på hörselstationen fick hon den andra. Apparaterna kostade ingenting.

När hörapparaterna provas ut på sjukhusens hörselstationer, hörselcenter eller privat via betalningsförbindelse, är hjälpmedlen avgiftsfria.

Sari Paananen asettaa kuulokojeen korvaansa.
Den lilla hörapparaten är nästan osynlig.

Det finns många hjälpmedel för personer med nedsatt hörsel

Enligt Hörselförbundets informationschef Juha Hietala är det vanligt att inte genast söka hjälp när hörseln försämras. Hörselproblemen blir ofta värre med åren.

”Det är svårt då hörseln försvagas gradvis. Andra märker det ofta innan man själv inser det. Många drar sig också för att skaffa hörapparat.”

Det är onödigt att skämmas, eftersom det också finns små hörapparater. Saris hudfärgade, lättanvända apparater sätts in i örongången och syns knappt.

Det finns också andra hjälpmedel. Hörapparaterna kan kopplas till trådlös tilläggsutrustning, som gör det lättare att höra till exempel på möten. Bland annat FM-enheten består av en sändare, dvs. mikrofon, och en mottagare som överför ljudet direkt till hörapparaten utan bakgrundsbrus.

Vissa får hjälp av larmsystem, en vibrerande väckarklocka, telefonförstärkare, hörselslinga eller ett IR-system som gör det lättare att höra radion och teven.

Sari Paananen luokassa.
Rauhallinen työtila ja hyvä akustiikka auttavat Saria kuulemaan paremmin.

Diskutera anpassningar med arbetsgivaren

Sari berättar att hon rör sig mycket i klassen för att höra studerandena bättre. Hörseln varierar i olika utrymmen, i stora utrymmen som t.ex. festsalen är det nästan omöjligt att höra.

Enligt Juha är det viktigt med anpassningar på arbetsplatsen och den som hör dåligt ska gärna diskutera saken med sin arbetsgivare. Ett lugnt utrymme med lämplig akustik är den bästa arbetsmiljön.

Hörselförbundets rådgivningslinje för arbetslivet (Työelämän neuvontapuhelin) hjälper med råd och tips på vilka hjälpmedel eller anpassningar man kan använda på arbetsplatsen. Sari tror att hennes egen arbetsplats är välvilligt inställd till eventuella specialarrangemang.

”Jag berättade genast om saken för arbetsgivaren. Mina närmsta kolleger hade för länge sedan märkt att min hörsel försämrats, andra var överraskade. Trots att kollegerna vet, glömmer de: de pratar med handen framför munnen, mumlar eller tittar åt andra hållet när de talar. Då hjälper det inte att jag under årens lopp har lärt mig läppläsning.”

Sari Paananen astuu koulun ovesta sisään.
Sari använder sina hörapparater främst på lektioner och möten. Utomhus njuter hon av tystnaden.

”En hörselskada är ett socialt problem” – den leder till att man undviker evenemang

Sari känner till FPA:s rehabilitering och tolktjänst för hörselskadade men hon har inte behövt dem. Även Hörselförbundet hjälper, ger råd och ordnar Social- och hälsoorganisationernas understödscentrals anpassningskurser för olika målgrupper, även personer i arbetsför ålder. Förbundets dotterbolag Kuulo-Auris sköter FPA:s rehabiliteringstjänster.

”Föreningsverksamheten är mycket populär; vi har över 80 föreningar runtom i Finland. Den ambulerande hörselbilen besöks också flitigt av folk på olika orter som vill testa sin hörsel”, berättar Juha Hietala.

Tiden utvisar om Saris hörsel försämras ytterligare. Hon ska under hösten gå på undersökningar.

”Det är psykiskt tungt att behöva anstränga sig hela dagen. Jag kanske missar något i samtal och det är jobbigt att alltid be människor att upprepa. Hörselskadan är ett socialt problem: ibland känns det utmanande att gå på olika evenemang där jag inte kan delta i diskussionen.”

Hörapparaten endast på jobbet – ljuden förstärks till ett ljudmyller

Sari använder hörapparaterna bara när hon undervisar och på möten. I matsalens buller är det trevligare att äta utan dem. På telefon behöver hon inte heller hjälpmedlen.

”Av bekvämlighetsskäl använder jag apparaterna bara ett visst antal timmar. Jag njuter av tystnad. Med apparaterna förstärks alla ljud till ett ljudmyller och jag kan nästan känna av surr, smällar och slag.”

Hemma och under veckosluten klarar sig Sari utan hörapparat, eftersom hennes man och barn redan har vant sig vid att familjens femte medlem inte hör. Ibland kommenterar barnen att inte behöver du skrika.

”Eleverna har en bra inställning. Jag fungerar också som exempel för de studerande som siktar på utbildnings- och handledningsbranschen”, säger Sari och syftar på dem som kanske i framtiden kommer att jobba med hörselskadade.

FPA ordnar rehabilitering för hörselskadade

  • FPA ordnar anpassningskurser samt multidisciplinär individuell rehabilitering enligt prövning för hörselskadade personer i arbetsför ålder.
  • Till anpassningskurserna antas personer med Ménières sjukdom eller lindrig eller medelsvår hörselskada (hörselgräns 20‒70 dB). Grupprehabiliteringen omfattar bland annat praktiska övningar och diskussioner som främjar interaktionen.
  • Individuell rehabilitering beviljas personer som lider av en omfattande hörselskada som är förknippad med flera olika problem. Personen måste besitta tillräcklig förmåga att fungera självständigt. Programmet omfattar både individuella övningar och gruppverksamhet.
  • För rehabiliteringen behövs ett läkarutlåtande B som är under ett år gammalt eller en medicinsk utredning. Du ansöker om rehabilitering och individuell rehabilitering med blankett KU 132.
  • Rehabiliteringen för hörselskadade omfattar information om stödmetoder i vardagen samt psykosocial handledning och rådgivning.

FPA:s tolktjänst underlättar vardagen

  • FPA:s tolktjänst för personer med funktionsnedsättning riktar sig till personer med hörselskada, syn- och hörselskada eller talskada. Rätt att använda tjänsten söks hos FPA.
  • Tjänsten kan användas för arbete, studier, för att sköta ärenden, för att vara samhälleligt delaktig samt för hobbyer och rekreation.
  • I tjänsten ingår till exempel skrivtolkning samt teckenspråk, tecknat tal eller kommunikationsmetoder för personer med talskada.
  • Tolken som anlitas jobbar nära kunden eller tolkningsstället. Kunden kan själv föreslå lämpliga tolkar. Vid sidan om närtolkning kan också distanstolkning på finskt teckenspråk ordnas för korta ärenden.
  • En person med hörsel- eller talskada har rätt till 180 timmar tolkning per år och en person med syn- och hörselskada har rätt till 360 timmar per år. Man kan ansöka om tilläggstimmar. Tjänsten är avgiftsfri.