Företagsläkarens utlåtande om arbetsförmågan och rehabiliteringsplanen förmedlas till FPA när sjukdagpenning betalats för 90 dagar. Om en plan för rehabiliteringen inte kan göras ännu i det skedet, har arbetstagaren möjlighet att vid behov få företagsläkarens bedömning av arbetsförmågan och möjligheten att återgå till arbetet innan 150 och 230 sjukdagpenningsdagar uppfylls.
Arbetsförmågan och rehabiliteringsbehovet hos personer som inte omfattas av företagshälsovården bedöms av den offentliga företagshälsovården eller den privata, om kunden väljer det. Kontrollpunkterna berör också dessa kunder.
FPA ska utreda kundens rehabiliteringsbehov senast när sjukdagpenning betalts för 60 dagar. FPA utreder rehabiliteringsbehovet även innan sjukdagpenning har betalats för 150 och 230 dagar.
Chefsläkare hos Finla Työterveys Oy, specialistläkare inom företagshälsovården och ordförande för Finlands Företagsläkarförening Anniina Anttila tycker att de lagenliga kontrollpunkterna är en bra sak.
Enligt Anttila är fördelen med kontrollpunkterna att företagsläkaren har rätt att fortsätta processen om det inte har varit möjligt att göra en plan för återgången till arbetet och bedöma rehabiliteringsbehovet ännu vid den första kontrollpunkten.
”Orsakerna till detta kan vara många. Den insjuknade arbetstagaren kan till exempel ännu vänta på operation eller annan behandling, som förväntas påverka arbetsförmågan. Tack vare den nya lagen kan vi bedöma möjligheterna att återgå till arbetet även vid 150 och 230 dagar, även om arbetsgivarens avtal med oss inkluderar endast lagenliga företagshälsovårdstjänster”, säger Anttila.
Återgång till arbetet är en fördel för alla
Att insjukna är ofta en tung sak och det kan påverka utkomsten hos den insjuknade och hans eller hennes familj samt vid långvarig sjukdom isolera människan från samhället. Arbete ger människan utöver utkomst även en mening i livet och ökar upplevelsen av deltagande. Arbetstagarens ork att arbeta är också en fördel för arbetsgivaren och samhället.
Sjukdagpenningens kontrollpunkter ska stödja arbetsförmågans bedömningsprocess som görs i samarbete mellan arbetstagaren, arbetsgivaren och företagshälsovården. Med hjälp av kontrollpunkterna försöker man också förebygga långvariga sjukledigheter och invalidpensioner.
Arbetsförmågan bedöms under sjukdagpenningsperioden i förhållande till den insjuknades eget arbete. Sjukdagpenning betalas för högst 300 dagar. Om dessa dagar uppfylls och arbetsoförmågan fortsätter, är det möjligt att ansöka om rehabiliteringsstöd eller invalidpension. Då bedöms arbetsförmågan i förhållande till vilket arbete som helst som garanterar tillräcklig utkomst, inte enbart eget arbete.
”Folk borde vara medvetna om dessa bedömningskriterier. Om man inte kan återgå till sitt tidigare arbete och ingen rehabiliteringsplan har gjorts när 300 sjukdagpenningsdagar uppfylls, kan man i värsta fall bli utan utkomst under ett par månader. Det kan ta tid att behandla pensionsfrågan och det kan även slutligen leda till ett nekande beslut”, konstaterar Anttila.
Enligt Anttila är situationen emellertid ovanlig, speciellt om personen redan omfattas av stödet från företagshälsovården. Inom företagshälsovården håller man fast vid människor och tar hand om deras ärenden, så länge man har fått tillräckligt med uppgifter.
”De flesta har rehabiliteringsplanerna färdiga i god tid innan sjukdagpenning har betalats för 90 dagar. Om inte, ser vi till att en ny bedömning görs innan kontrollpunkterna vid dag 150 och 230.”
Företagshälsovården bäst på att bedöma arbetsförmågan
Enligt Anttila är det fint att kontrollpunkterna är en del av den lagstadgade företagshälsovården. Arbetsgivaren ska ordna bedömning av arbetstagarens arbetsförmåga hos företagshälsovården när situationen kräver det. Utlåtandena i anknytning till de nya kontrollpunkterna är emellertid inte en förutsättning för att fortsätta utbetalningen av sjukdagpenning.
Kontrollpunkterna handlar om både arbetstagarens och arbetsgivarens rätt till bedömning av arbetsförmågan.
”Det är bra att resurserna inte slösas på onödiga kontroller om den insjuknades rehabiliteringsplan redan är klar när sjukdagpenning betalats för 90 dagar. Eftersom skyldigheten fattas finns emellertid en risk för att kontroller inte genomförs när de borde. Så kan det till exempel gå om arbetsgivarens företagshälsovård byts mitt i sjukledigheten.”
Anttila anser att det är mycket viktigt att informationen till arbetstagare och arbetsgivare ökar. Kontrollpunkterna handlar om både arbetstagarens och arbetsgivarens rätt till bedömning av arbetsförmågan.
För stödjande av arbetsförmågan och rehabiliteringen är det viktigt att effektivisera företagshälsovårdens och den specialiserade sjukvårdens informationsspridning. Informationsspridningen utvecklas med TYÖOTE-modellen, som har utvidgats till att gälla hela Finland.
Ansvarsfullt stöd för arbetsförmågan eller TYÖOTE-projektet utvecklades i Mellersta Finland år 2017. Syftet med projektet är att effektivisera arbetstagarens rehabilitering och återgång till arbetet genom att förbättra samarbetet mellan den specialiserade sjukvården, den grundläggande hälsovården och företagshälsovården. Man försöker snabbt styra patienten från den offentliga hälsovården till företagshälsovården.
”En sjukhusläkare känner inte patientens arbete, och är därför inte rätt person att bedöma arbetsförmågan. Tack vare TYÖOTE-modellen skriver den specialiserade sjukvården i fortsättningen enbart kort sjukledighet och personen styrs till företagshälsovården. På så sätt kan vi genast ta tag i patientens situation och påskynda rehabiliteringsprocessen och återgången till arbetet.
Som experter dessutom ansvarig planerare Seija Arjoranta och ansvarig sakkunnigläkare Johanna Repo från FPA
