Gå till innehåll

Sjukdag­penningens nya kontroll­punkter stärker stödet för arbets­förmågan

Hälsa | 10.6.2022
Enligt en lag som trädde i kraft i början av året har en insjuknad arbetstagare rätt att oftare än tidigare få en företagsläkares bedömning av sin arbetsförmåga och möjligheterna att återgå till arbetet. De nya tillsatta kontrollpunkterna är när sjukdagpenning betalats för 150 och 230 dagar.
Lyssna på artikeln
Företagshälsovårdare Anniina Anttila i sitt arbete.
Anniina Anttila är chefsläkare hos Finla Työterveys Oy, specialistläkare inom företagshälsovården och ordförande för Finlands Företagsläkarförening.

Företagsläkarens utlåtande om arbetsförmågan och rehabiliteringsplanen förmedlas till FPA när sjukdagpenning betalats för 90 dagar. Om en plan för rehabiliteringen inte kan göras ännu i det skedet, har arbetstagaren tack vare en lag som trädde i kraft vid årsskiftet även möjlighet att vid behov få företagsläkarens bedömning av arbetsförmågan och möjligheten att återgå till arbetet innan 150 och 230 sjukdagpenningsdagar uppfylls.

Arbetsförmågan och rehabiliteringsbehovet hos personer som inte omfattas av företagshälsovården bedöms av den offentliga företagshälsovården eller den privata, om kunden väljer det. Kontrollpunkterna berör också dessa kunder.

FPA ska utreda kundens rehabiliteringsbehov senast när sjukdagpenning betalts för 60 dagar. FPA utreder rehabiliteringsbehovet även innan sjukdagpenning har betalats för 150 och 230 dagar.

Chefsläkare hos Finla Työterveys Oy, specialistläkare inom företagshälsovården och ordförande för Finlands Företagsläkarförening Anniina Anttila tycker att de nya lagenliga kontrollpunkterna är en bra sak.

Företagshälsovårdare Anniina Anttila i sitt arbete.
När man är sjuk har man ofta knappa resurser. Anniina Anttila tycker att det är viktigt att en insjuknad arbetstagare får tillräckligt stöd för att ta hand om sina ärenden.

Enligt Anttila är fördelen med reformen att företagsläkaren har rätt att fortsätta processen om det inte har varit möjligt att göra en plan för återgången till arbetet och bedöma rehabiliteringsbehovet ännu vid den första kontrollpunkten.

”Orsakerna till detta kan vara många. Den insjuknade arbetstagaren kan till exempel ännu vänta på operation eller annan behandling, som förväntas påverka arbetsförmågan. Tack vare den nya lagen kan vi bedöma möjligheterna att återgå till arbetet även vid 150 och 230 dagar, även om arbetsgivarens avtal med oss inkluderar endast lagenliga företagshälsovårdstjänster”, säger Anttila.

Återgång till arbetet är en fördel för alla

Att insjukna är ofta en tung sak och det kan påverka utkomsten hos den insjuknade och hans eller hennes familj samt vid långvarig sjukdom isolera människan från samhället. Arbete ger människan utöver utkomst även en mening i livet och ökar upplevelsen av deltagande. Arbetstagarens ork att arbeta är också en fördel för arbetsgivaren och samhället.

Sjukdagpenningens nya kontrollpunkter ska stödja arbetsförmågans bedömningsprocess som görs i samarbete mellan arbetstagaren, arbetsgivaren och företagshälsovården. Med hjälp av kontrollpunkterna försöker man också förebygga långvariga sjukledigheter och invalidpensioner.

Arbetsförmågan bedöms under sjukdagpenningsperioden i förhållande till den insjuknades eget arbete. Sjukdagpenning betalas för högst 300 dagar. Om dessa dagar uppfylls och arbetsoförmågan fortsätter, är det möjligt att ansöka om rehabiliteringsstöd eller invalidpension. Då bedöms arbetsförmågan i förhållande till vilket arbete som helst som garanterar tillräcklig utkomst, inte enbart eget arbete.

LÄS OCKSÅ
Tillbaka till arbets­livet efter sjukdag­penning – yrkes­inriktad rehabilitering möjligg­jorde en ny karriär

”Folk borde vara medvetna om dessa bedömningskriterier. Om man inte kan återgå till sitt tidigare arbete och ingen rehabiliteringsplan har gjorts när 300 sjukdagpenningsdagar uppfylls, kan man i värsta fall bli utan utkomst under ett par månader. Det kan ta tid att behandla pensionsfrågan och det kan även slutligen leda till ett nekande beslut”, konstaterar Anttila.

Enligt Anttila är situationen emellertid ovanlig, speciellt om personen redan omfattas av stödet från företagshälsovården. Inom företagshälsovården håller man fast vid människor och tar hand om deras ärenden, så länge man har fått tillräckligt med uppgifter. 

”De flesta har rehabiliteringsplanerna färdiga i god tid innan sjukdagpenning har betalats för 90 dagar. Om inte, ser vi till att en ny bedömning görs innan kontrollpunkterna vid dag 150 och 230.”

Företags­hälsovården bäst på att bedöma arbets­förmågan

Anttila har deltagit i förberedelserna av de nya kontrollpunkterna när sjukdagpenning har betalats för 150 och 230 dagar och enligt henne är det fint att de nu är en del av den lagstadgade företagshälsovården. Arbetsgivaren ska ordna bedömning av arbetstagarens arbetsförmåga hos företagshälsovården när situationen kräver det. Utlåtandena i anknytning till de nya kontrollpunkterna är emellertid inte en förutsättning för att fortsätta utbetalningen av sjukdagpenning.

Kontrollpunkterna handlar om både arbets­tagarens och arbets­givarens rätt till bedömning av arbets­förmågan.

”Det är bra att resurserna inte slösas på onödiga kontroller om den insjuknades rehabiliteringsplan redan är klar när sjukdagpenning betalats för 90 dagar. Eftersom skyldigheten fattas finns emellertid en risk för att kontroller inte genomförs när de borde. Så kan det till exempel gå om arbetsgivarens företagshälsovård byts mitt i sjukledigheten.”

Anttila anser att det är mycket viktigt att informationen till arbetstagare och arbetsgivare ökar. Kontrollpunkterna handlar om både arbetstagarens och arbetsgivarens rätt till bedömning av arbetsförmågan. 

Företagshälsovårdare Anniina Anttila i sitt arbete.
”Även arbetsgivaren kan aktivt främja frågor om arbetsförmågan och rehabiliteringen”, säger företagsläkare Anniina Anttila.

För stödjande av arbetsförmågan och rehabiliteringen är det viktigt att effektivisera företagshälsovårdens och den specialiserade sjukvårdens informationsspridning. Informationsspridningen utvecklas med TYÖOTE-modellen, som har utvidgats till att gälla hela Finland.

Ansvarsfullt stöd för arbetsförmågan eller TYÖOTE-projektet utvecklades i Mellersta Finland år 2017. Syftet med projektet är att effektivisera arbetstagarens rehabilitering och återgång till arbetet genom att förbättra samarbetet mellan den specialiserade sjukvården, den grundläggande hälsovården och företagshälsovården. Man försöker snabbt styra patienten från den offentliga hälsovården till företagshälsovården.

”En sjukhusläkare känner inte patientens arbete, och är därför inte rätt person att bedöma arbetsförmågan. Tack vare TYÖOTE-modellen skriver den specialiserade sjukvården i fortsättningen enbart kort sjukledighet och personen styrs till företagshälsovården. På så sätt kan vi genast ta tag i patientens situation och påskynda rehabiliteringsprocessen och återgången till arbetet.

Som experter dessutom ansvarig planerare Seija Arjoranta och ansvarig sakkunnigläkare Johanna Repo från FPA

  • Vad vill du läsa om?

    Föreslå idéer om artiklar till redaktionen för mittiallt.fi.