För ett par år sedan upptäckte Bräkyläbon Riitta Mikkonen att hon behövde nya krafter för att orka arbeta. Oföretagsamhet var allt oftare ett problem. Det var inte bra för en frilansjournalist, som själv tar fram idéer till sina artiklar. Det var även fortfarande lång väg till pensionsåldern – Riitta var bara 57 år.
”Jag märkte att jag hade blivit lat. Mitt jobb går i praktiken ut på att sitta och skriva hemma i arbetsrummet och köra bil. Dessutom måste jag delta aktivt i seminarier och olika jippon. Annars föds inga idéer till artiklar”, berättar Riitta.
Riitta, som tidigare hade arbetat som textilslöjdlärare, företagsrådgivare och projektledare, blev redan år 2002 företagare på heltid och bytte samtidigt till en helt ny bransch. Arbetet som journalist är inte fysiskt tungt och orsakade på så vis inga egentliga besvär. Men Riitta måste emellertid få mer krafter någonstans ifrån.
Riitta hade även tidigare funderat på att söka sig till rehabilitering, men nu gjorde hon slag i saken.
Riitta hade via företagarföreningens kommunikation hört om FPA:s yrkesinriktade Kiila-rehabilitering, vars syfte är att förbättra arbetsförmågan och stödja arbetstagaren att stanna kvar i arbetslivet. Riitta hade även tidigare funderat på att söka sig till rehabilitering, men nu gjorde hon slag i saken. Hon bokade en läkartid på hälsovårdscentralen, eftersom rehabiliteringsansökan krävde ett B-läkarutlåtande.
”Tillsammans med läkaren gick vi igenom min sjukdomshistoria. Sjukdomar har jag inte haft, men fysioterapibesöken och liknande har nog varit många. Läkaren tvekade lite, men jag sade att jag i alla fall inte skulle få rehabilitering utan att ansöka.”
Stress, brådska och ständig förändring – Kiila-rehabiliteringen motsvarar det moderna arbetslivets behov
Arbetslivet förändras och det syns även i till vem och arbetstagare inom vilken bransch som FPA erbjuder yrkesinriktad rehabilitering.
Ännu i början av 1990-talet ansökte man huvudsakligen om rehabilitering för fysisk belastning och en typisk rehabiliteringsklient arbetade inom byggnads-, fiske- eller jord- och skogsbruksbranschen. Nu ansöker allt fler till yrkesinriktad rehabilitering som inte arbetar med ett fysiskt arbete – eller som är företagare, som Riitta.
”I arbetslivet talar man numera mer om den psykiska orken och upprepade förändringar. Det är brådska och stress på jobbet och arbetstagarna ska hela tiden vara effektivare. Den största gruppen som ansöker om Kiila-rehabilitering är just nu arbetstagare inom hälsovårds- och socialbranschen”, säger Leena Penttinen, ansvarig planerare för Kiila-rehabiliteringen vid FPA.
”Tanken är att rehabiliteringen ordnas i god tid. Vi så att säga kilar in oss innan personen blir arbetsoförmögen. Genom rehabilitering stöder vi arbetsförmågan och hälsan.”
Kriterierna för Kiila-rehabilitering uppfylls när den sökande känner att arbetsförmågan och inkomstmöjligheterna har försämrats väsentligt och har ett B-läkarutlåtande om saken.
Frågar man Penttinen borde alla överväga Kiila-rehabilitering i något skede av karriären. Enligt henne kampar många 45-åringar med det moderna arbetslivets krav – i en situation där man ännu har många år kvar i arbetslivet. Därför måste man stödja arbetstagarens förmåga att orka jobba genast när behovet uppstår.
Under en Kiila-rehabilitering kan man diskutera frågor om arbetet och livet med ett multiprofessionellt team. Rehabiliteringen sker i grupper, men innehåller även individuell handledning.
Enligt Penttinen är rehabiliteringens namn lustigt träffande.
”Tanken är att rehabiliteringen ordnas i god tid. Kilen ska drivas in redan innan personen blir arbetsoförmögen. Genom rehabilitering stöder vi arbetsförmågan och hälsan.”
Hos FPA är syftet med rehabiliteringen tydligt:
”När klienten kan gå vidare i livet och är nöjd, då har rehabiliteringen lyckats.”
Riittas arbete består bland annat av att planera artiklar, intervjuer, fotografering och skrivande.
Rehabiliteringsperioderna ordnades i en vacker omgivning, i ett före detta sanatorium
Riitta fick ett positivt beslut på sin rehabiliteringsansökan. När hon hade fått beslutet gick hon genast till butiken och köpte en sportklocka.
”Jag fick känslan att om samhället satsar på min arbetshälsa, måste jag också satsa på den själv.”
Riitta deltog i Pohjois-Karjalan Yrittäjäts rehabiliteringskurs som i konkurrensutsättningen hade valts som producent på rehabiliteringsinrättningen Kruunupuisto i Punkaharju. Rehabiliteringsinrättningen har producerat motsvarande tjänster i redan 50 år och tidigare har den fungerat som sanatorium och krigssjukhus.
Till gruppen hörde förutom Riitta även fem företagare inom olika branscher. Deltagarnas ålder var mellan 40–57 år.
Rehabiliteringen tog ett år och inkluderade flera rehabiliteringsperioder i Punkaharju. Rehabiliteringsperioderna var tre dagar långa och då övernattade man på rehabiliteringsinrättningen.
”Rehabiliteringen bestod av expertföreläsningar och gruppdiskussioner, fysiska och psykiska övningar. Det vill säga allt man kan föreställa sig att hör till yrkesinriktad rehabilitering”, listar Riitta.
Till gruppen hörde förutom Riitta även fem företagare inom olika branscher. Deltagarnas ålder var mellan 40–57 år.
Mellan rehabiliteringsperioderna fick deltagarna olika uppgifter där man bland annat måste planera sin arbetstid och fundera på olika arbetssätt.
”Jag minns speciellt middagsvilorna i sovsäck på terrassen på vintern. Varje rehabiliteringsperiod avslutades på det viset”, berättar Riitta.
Den kostnadsfria rehabiliteringen är ämnad för alla människor i arbetslivet – även företagare
Förra året fick 3 400 arbetstagare eller företagare Kiila-rehabilitering. Leena Penttinen vid FPA önskar att så många som möjligt skulle upptäcka rehabiliteringen, eftersom den är kostnadsfri, lagstadgad och ämnad för både löntagare och företagare. Med andra ord har alla medborgare i arbetslivet rätt till den.
”Om någon nu undrar om Kiila-rehabiliteringen är lämpad för honom eller henne, rekommenderar jag att man besöker FPA:s webbplats och till exempel skriver ut broschyren och diskuterar saken med företagshälsovården. Om en företagare inte har företagshälsovård kan han eller hon diskutera med en hälsovårdscentralläkare eller privatläkare”, säger Penttinen.
Personer som deltar i Kiila-rehabilitering kan ansöka om rehabiliteringspenning från FPA som tryggar inkomsten under rehabiliteringen. För företagare bestäms den i enlighet med den lagstadgade FöPL-avgiften som fastställs av företagaren själv.
Jag är välinformerad om hur olika situationen är för löntagare och företagare till exempel vad gäller företagshälsovården.
Riitta rekommenderar Kiila-rehabilitering för alla – men speciellt företagare.
”Eftersom jag har arbetat som företagsrådgivare är jag välinformerad om hur annorlunda situationen är för löntagare och företagare till exempel vad gäller företagshälsovården. Jag vet att arbetstagare som arbetar för till exempel offentliga arbetsgivare eller multinationella bolag deltar i olika rehabiliteringar regelbundet.”
Riitta kunde anpassa rehabiliteringen till vardagen som företagare och ordna med ledighet för rehabiliteringsperioderna.
”Naturligtvis är det en utmaning för företagaren att passa ihop rehabiliteringen med arbetet. Därför var det bra att få veta tidtabellen för rehabiliteringen i god tid.”
Kiila-rehabilitering planeras individuellt
- Målet med Kiila-rehabiliteringen är att stödja personen att bli stanna kvar i arbetslivet.
- Rehabiliteringen är ämnad för löntagare och företagare i arbetslivet.
- Man kan få en rekommendation till Kiila-rehabilitering antingen från företagshälsovården, en privatläkare eller primärvården.
- Rehabiliteringen skräddarsys för att motsvara den sökandes behov. Rehabiliteringen omfattar bland annat bedömning av situationen, grupperioder, individuella perioder och en avslutande period.
- Rehabiliteringen ordnas som kurstjänst eller individuell tjänst. Båda ordnas i grupp, men den individuella tjänsten ordnas i mindre grupper. Den individuella tjänsten innehåller mer individuell handledning än kurstjänsten.
- Kiila-rehabilitering pågår i ungefär 1–1,5 år och rehabiliteringsklienten väljer själv tjänsteproducent.
- Under rehabiliteringen kan man få rehabiliteringspenning för att säkra inkomsten.
- FPA kan betala reseersättning för resor som gjorts till rehabiliteringen
- Rehabiliteringen är kostnadsfri.
Konditionen förbättrades, arbetet effektiviserades och motivationen stärktes
För Riitta var Kiila-rehabiliteringen en ettårig satsning på sig själv. Det var fråga om att utveckla sig själv och på så vis en viktig del av arbetet.
Ett av Riittas mål för rehabiliteringen var att förbättra konditionen och i takt med det höja piggheten. Den vackra rehabiliteringsplatsen uppmuntrade till motion. Riitta fick bland annat hjälp med att utveckla sin simteknik och lärde sig att tycka om en gren hon tidigare avskydde, nämligen stavgång.
Nu vill Riitta uppehålla sin förbättrade kondition och har därför fortsatt mäta sin fysiska aktivitet.
”Mätandet är motiverande och skoningslöst. Ofta känner jag att jag har varit aktiv, men siffrorna berättar sanningen.”
Under rehabiliteringen började Riitta fundera hur hon skulle effektivisera sitt arbete.
”Numera håller jag längre dagar när jag skriver och skilda dagar då jag är ute och samlar material”, berättar Riitta.
Även arbetsmotivationen stärktes genom rehabiliteringen – den välbekanta nyfikenheten har kommit tillbaka. Riitta fick även ett par idéer till artiklar av rehabiliteringen.
Teksti Laura Koljonen
Editointi Jenni Juntunen
Kuvat ja videot Risto Takala
