Inom FPA har vi länge haft ett nära samarbete med våra samarbetspartner för att hjälpa kunderna. Överföringen av utkomststödet från kommunerna till FPA (2017) ledde till ett behov av att fördjupa samarbetet med kommunernas socialarbetare.
Samtidigt har vi inom FPA utvecklat nya verksamhetsmetoder och serviceformer. FPA:s anställda inom den särskilda servicen har redan under ett par år utvecklat sina tjänster för kunder som befinner sig i en svår situation i livet.
Läs mer: ”Silja räddade situationen” – FPA:s specialartikel
I områdena i norr, i Norra Österbotten, Mellersta Österbotten, Kajanaland och Lappland, har FPA ett intensivt och regelbundet kundsamarbete med totalt 41 kommuner.
”Vi har avtalat med nästan alla kommuner i området om hur de kunder som behöver särskilt stöd enligt socialvårdslagen ska hanteras. Målet är att det här tillvägagångssättet ska fortsätta när välfärdsområdena inleder sin verksamhet”, berättar Sari Kenttä som är chef för handläggningscentret för utkomstskyddsärenden i FPA:s norra försäkringsdistrikt.
Samarbetet med Uleåborgs stad, Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite, samkommunen för social- och hälsovården i Kajanaland och Rovaniemi stad har till exempel fungerat bra.
Ett svårt arbete blir lättare när man gör det tillsammans
En central del av tillvägagångssättet i norr är att det för varje kommun har utsetts egna kontaktpersoner som erbjuder FPA:s särskilda service. Arbetet utförs på gräsrotsnivå, i nätverk där de FPA-anställda och samarbetspartnerna känner varandra.
En av dessa FPA-anställda är handläggningsspecialist Suvi Jylhä. Förutom en socionomexamen och en kandidatexamen i samhällsvetenskaper har hon arbetserfarenhet från olika uppgifter inom socialvården, där hon jobbat med barn och unga samt med familjer. De här ”glasögonen” har varit till stor nytta både i det egna arbetet och i arbetet med samarbetspartnerna.
Hon vet vad det innebär rent konkret om en kund som befinner sig i en svår situation plötsligt förlorar sin rätt till exempelvis bostadsbidrag. Ofta har kundernas livshantering redan tidigare glidit dem ur händerna till följd av t.ex. en kris, ett långvarigt beroende eller nedsatt funktionsförmåga.
”När ekonomin kör ihop sig och obetalda räkningar börjar samlas på hög kan situationen lätt gå ännu värre i baklås. Vi arbetar tillsammans för att hjälpa kunderna att ta sig igenom situationen och få det stöd och den service de behöver”, berättar Suvi.
Det väsentliga i arbetssättet är att det alltid ordnas ett gemensamt inledande möte med de kunder som hänvisas till servicen. Dessutom är informationsutbytet effektivt, så att kunder inte behöver bollas från en lucka till en annan.
Arbetet utförs på gräsrotsnivå, i nätverk där de FPA-anställda och samarbetspartnerna känner varandra.
”Först kommer vi alltid överens med kunden om att inleda ett kundsamarbete. Det här förutsätter förvisso att vi får tag på kunden och får honom eller henne att delta i mötet. Därefter gör vi en kartläggning av den totala situationen och kommer överens om vad som sköts i kommunen, vad som sköts vid FPA och vad som sköts inom TE-tjänsterna eller hälso- och sjukvården”, berättar Suvi.
Fokus ligger på de kunder som behöver sådant särskilt stöd som avses i socialvårdslagen. Ofta betyder det här i praktiken att kunden har många olika utmaningar, får flera förmåner utbetalda och har omfattande kontakter med FPA. Dessa kunder har ofta också ett långvarigt behov av utkomststöd.
De utgör en bråkdel av alla kunder vid FPA, men ger upphov till desto mer arbete. Ofta för att processerna och arbetssätten inte stöder kundernas behov utan snarare orsakar onödigt arbete.
Smidigt informationsutbyte underlättar allas arbete
De långa avstånden i norr och att det inte finns service i varje hörn är något som har gett en skjuts åt samarbetet och utvecklingen av det. Man är på sätt och vis tvungen att samarbeta och utveckla sitt samarbete om man vill att saker ska gå framåt.
I Uleåborg har arbetet också påskyndats av stadens strävan att minska på bollandet av kunderna från en lucka till en annan. Bakom detta ligger engagerade och enträgna chefer som driver frågan.
”Jag tror att ivern kommer sig av erfarenheten att samarbete lönar sig, för det underlättar även deras vardag. När informationen löper och man gör upp en gemensam plan där kunden står i centrum kan bägge parterna sköta sin egen andel”, summerar Suvi.
Ivern kommer sig av erfarenheten att samarbete lönar sig, för det underlättar allas vardag.
Ur FPA:s synvinkel handlar det ofta om att man i det vanliga handläggningsarbetet inte får någon helhetsbild av kundens situation.
”Kunder som har stora utmaningar är en besvärlig skara när det gäller beslutsarbetet. Takten är snabb och ibland rör sig inte informationen om kundens situation som den borde. Det kan handla om att kunden inte kan skriva eller berätta om sin situation eller om att beslutshandläggaren inte kan få tag på kommunens socialarbetare.”
När man arbetar nära tillsammans med en samarbetspartner är det lättare att få information och man kan fatta beslut som är lämpliga med tanke på kundens situation. Även om kunden skulle vara svår att nå kan man också fatta mer långtgående beslut när de baserar sig på en gemensam plan som utarbetats tillsammans med samarbetspartnern och på ömsesidig tillit.
Ett gemensamt mål och större förståelse
Eino Tuohino, socialarbetare vid Uleåborgs stad, har ett nära samarbete med Suvi och de är i kontakt varje vecka och ibland till och med dagligen. Tillsammans försöker de hitta lösningar för kunder som befinner sig i en svår situation. Eino ägnar sig åt vuxensocialarbete, dvs. åldern på kunderna är från 18 år och uppåt.
Det viktigaste i arbetet är det att arbetstagarna trots organisationsgränserna har ett gemensamt mål.
”I dessa kundsituationer som gäller utkomststöd och andra ärenden rör vi oss inom samma arbete och problemen som vi försöker lösa är desamma. Det viktigaste är att stötta människan genom utmaningarna i livet och vardagen.”
Samarbetet handlar ofta om att vi tillsammans försöker hitta de punkter i socialskyddsdjungeln som kan trygga kundens försörjning, vi säkerställer att han eller hon har tak över huvudet eller funderar ut vilken service kundens funktionsförmåga räcker till för.
Med myndigheternas traditionella sätt att bedriva samarbete skulle det här inte gå.
”Ibland har jag beskrivit det traditionella sättet att arbeta som att kasta iväg pappersflygplan i den andras riktning och hoppas att saker och ting löser sig. Där är det sällan möjligt att uppnå ett läge där bägge sidorna är medvetna hur ärendena framskrider.”
Ovissheten belastar arbetstagaren och i förlängningen också kunden.
Tilliten är av väldigt stor betydelse, enligt Eino.
”I det traditionella sättet att arbeta är ovissheten det värsta. Vad händer med pappersflygplanet när vi kastat iväg det? Den här ovissheten belastar arbetstagaren och i förlängningen också kunden.”
Samarbete leder däremot till ökad förståelse och tillit, vilket innebär att en avsevärt minskad belastning.
Läs mer (på finska): Oulusta oppia Kelan ja hyvinvointialueiden palveluyhteistyöhön? | Sosiaalivakuutus
Socialvårdens utlåtanden bör få större vikt och kunderna en varaktig trygghet
Det finns sådant som borde utvecklas. Eino önskar en större tydlighet i fråga om FPA:s och socialvårdens inbördes roller. Till exempel i en situation där en anställd inom socialvården konstaterar att kunden är i behov av utkomststöd, och i enlighet med protokollet instruerar kunden att först söka stöd från FPA, trots att man vet att kunden inte kommer att beviljas det.
”Sådana här byråkratiska fällor borde man kunna slippa. Antingen så att socialvården efter att ha bedömt situationen själv skulle våga agera på eget bevåg eller så att FPA skulle fästa större vikt vid socialvårdens utlåtanden”, funderar Eino.
Eino har också ett annat önskemål. Det gäller kunder, vars rehabilitering tar flera år i anspråk och där det inte finns några garantier för resultatet. I dagens läge är det möjligt att vid behov få en kontaktperson vid rätt tid, men det finns en press att avsluta kundförhållandet.
”Om det ur systemets perspektiv ser ut som om man för en kunds del fått till stånd fungerande beslut för en viss tid framöver, uppstår det lätt en press att avsluta kontakten. Om det senare dyker upp problem är det svårt att reagera tillräckligt snabbt.”
”Om en människa som befinner sig i en svår situation upplever att samarbetet mellan FPA och socialvården är fungerande, kan långa gemensamma kundförhållanden bygga upp tillit och förhindra att problemen hopar sig”, fastslår Eino.
