FÖRETAGARE & ARBETSGIVARE 7 min

Har företagaren råd att vara sjuk? Sjukdagpenningen garanterade inkomsten när frisörens axel gav efter

Företagare Jukka Lautamaja var sjukledig i tre månader efter en axeloperation. En tillräckligt hög årsinkomst för FöPL-försäkringen garanterade att Jukka kunde försörja sig med FPA:s sjukdagpenning under sjukledigheten. Sjukledigheten gjorde ett hål i företagets kassa.

Lyssna på artikeln
text Sanna Sevänen bilder Tuukka Kiviranta 9.7.2019

Jukka Lautamaja tänker fortsätta som frisör så länge kroppen tillåter. ”Axeln är inte såsom tidigare, men det måste man bara acceptera.”

Under slutet av hösten 2017 märkte Jukka Lautamaja att något var fel. I frisörsyrket måste armarna hela tiden hållas uppe, men den högra armen gick inte att lyfta ordentligt längre. Rörelsen gjorde ont och det kändes som om något hade gått sönder i axeln.

Det tog inte länge förrän smärtan hade en påtagligt negativ inverkan på arbetet. Jukka tvekade inte, utan sökte sig till en bekant fysioterapeut. Fysioterapeuten gav honom gymnastikövningar och sa att det dessutom vore bra att visa upp axeln för en läkare. Så Jukka reserverade en tid.

Axelbesvär var bekanta för Jukka sedan tidigare. Sju år tidigare, under hösten 2010 föll han med terrängcykel i Österrike. Farten var inte hög, men axeln träffade en trädstam och gick ur led.

Då konstaterade läkaren att axelskadorna var exceptionellt omfattande. Armen opererades i Finland och Jukka återgick till arbetet efter en 3,5 månader lång sjukledighet.

Axeloperationen sammanföll med frisersalongens högsäsong

När axeln började besvära igen såg läkaren genast vid magnetundersökningen att det behövdes en till operation. Jukka hade en rotatorkuffruptur och senskador.

Jukka uthärdade i arbetet ett par månader, trots att han emellanåt blev tvungen att begränsa arbetet på grund av smärtan. Hans arbete inkluderar alla frisersalongens uppgifter från klippning och färgning till pappersarbete och städning. Därtill gör han peruker. Arbetsdagarna består alltså inte endast av hårklippning, vilket skulle innebära att statiskt lyfta armarna 8–9 timmar om dagen.

Till sist löpte arbetet inte längre trots lindring.

”Jag planerade min sjukledighet och sköt upp operationen så länge som möjligt. Slutligen föll operationen ändå in under den sämsta möjliga tidsperioden, eftersom vårens och sommarens festsäsong är den viktigaste tiden för en frisersalong”, säger Jukka.

Det går inte att klippa hår med en sjuk axel. I frisörsyrket håller man ofta upp armarna.

Sjukledigheten gick åt till rehabilitering – fem gymnastikstunder om dagen

Axeln opererades i april i Tammerfors. Vardagen förändrades helt när arbetsdagen byttes ut mot dagliga promenader och rehabiliterande gymnastik.

Jukka kallar också hellre sjukledigheten för rehabiliteringsledighet. Han hade gymnastik under fysioterapeutens ledning några gånger i veckan och dessutom hemma flera gånger om dagen. Varje dag innehöll sammanlagt fem gymnastikstunder.

Vid den slutliga undersökningen var läkaren förvånad över hur snabbt Jukka hade rehabiliterats.

Först hade han en käpp som hjälp, senare ett gummiband och hantlar.

”Jag skulle inte ha återhämtat mig så fort om jag bara hade tränat under fysioterapeutens ledning. Först återställdes rörelsebanorna och motståndet ökades så småningom under den handledda gymnastiken. Det var ständig rörelse ända till smärtgränsen.”

Vid den slutliga undersökningen var läkaren förvånad över hur snabbt Jukka hade rehabiliterats. Tre månader efter operationen var han redo att återgå till arbetet.

Företagarens sjukdagpenning räckte till att leva på

Jukka behövde inte oroa sig alltför mycket om ekonomin, eftersom han hade förberett sig bra för sjukdomsfall. Försäkringsbolaget betalade operationen, eftersom Jukka hade sjukförsäkring.

”Först försökte jag få försäkringsbolaget att tro att skadan berodde på en tidigare olycka, varpå vården skulle ha täckts av olycksfallssförsäkringen. Enligt försäkringsbolaget var det ändå fråga om en ny skada.”

Under sjukledigheten fick Jukka sjukdagpenning från FPA. Han visste att som företagare berodde storleken på hans sjukdagpenning på vilken nivå han hade fastställt sin arbetsinkomst för företagarens pensionsförsäkring, dvs. FöPL-försäkringen. Därför har arbetsinkomsten för hans FöPL-försäkring alltid varit ungefär tre gånger högre än miniminivån som föreskrivs i lagen.

Jukka kunde återgå till arbetet tre månader efter axeloperationen.

Till en början kändes det främmande att ansöka om FPA:s dagpenning. Vid FPA:s serviceställe fick Jukka ändå goda råd, som till exempel möjliggjorde att alla nödvändiga bilagor skickades samtidigt med ansökan.

”Ansökan gick bra och processen var sist och slutligen inte så illa. Men ansökan behandlades rätt länge innan jag fick pengar. Jag blev tvungen att ringa efter ansökan och det visade sig att det hade blivit något informationsavbrott i hanteringen. Pengarna höll redan på att ta slut.”

Med hjälp av dagpenningen från FPA klarade Jukka nätt och jämt av hushållets fakturor. Som tur hade han också sparat pengar speciellt med tanke på sådana här situationer.

”Och när man är i dåligt skick har man inga extra utgifter. Tiden gick åt till att vara hemma och träna.”

Jukka gick på fysioterapi med läkarremiss, varvid FPA ersatte en del av beloppet.

Företagets resultat sjönk – en del av kunderna försvann till konkurrenter

Företagets ekonomi drabbades ordentligt av sjukledigheten. Jukka äger frisersalongen HairHouse i Seinäjoki tillsammans med sin delägare. I frisersalongen arbetar dessutom två franchiseföretagare och en anställd arbetstagare.

Jukka betalade ingen lön åt sig själv under sjukledigheten. Resultatet sjönk ändå med drygt en fjärdedel, eftersom en persons arbetsinsats fattades. Samtidigt förblev utgifterna oförändrade.

”Emellanåt for jag och såg till att allt var väl på frisersalongen och att bankärendena hade skötts. Jag såg till så att de andra hade tillräckligt med jobb. Jag kunde ändå ta det lugnt under sjukledigheten och inte vara orolig för hur det gick på frisersalongen.”

En del av Jukkas kunder kunde flyttas till frisersalongens andra frisörer under sjukledigheten, men en del av kunderna försvann till konkurrenter.

När Jukka återgick till arbetet efter den tre månader långa sjukledigheten gick resten av året åt till att reparera hålet i företagets ekonomi och locka kunderna tillbaka.

”Som tur klarade jag redan då av att arbeta. Det finns ju en risk att kroppen inte klarar av det om man genast börjar jobba mycket.”

”Man måste ta hand om sin hälsa, eftersom kroppen är det viktigaste verktyget”, konstaterar Jukka.

Motion gör det lättare att orka i arbetet – ”Att uppehålla arbetsförmågan är ett kontinuerligt projekt”

Nu klarar Jukkas axel av arbetet, men han måste hålla mikropauser mellan hårklippning och färgning. Om nätterna vaknar han ofta av värk, speciellt om han har sovit på den onda axeln.

Jukka har varit i arbetslivet i 33 år och han tänker fortsätta arbeta så långt kroppen tillåter det.

”Såklart finns det oro om hur länge kroppen håller när man blir äldre. Axeln är inte som tidigare, men det måste man bara acceptera. Och att uppehålla arbetsförmågan är ett kontinuerligt projekt, jag tränar fortfarande axeln om kvällarna.”

Regelbunden motion hjälper Jukka att orka och som bäst motionerar han fem morgnar i veckan tillsammans med ett gäng bekanta. Väckningen är klockan fem på morgonen, sedan är det crossfit, spinning eller gym och slutligen äter man frukost eller går i bastu tillsammans innan man åker till jobbet.

”Man måste ta hand om sin hälsa, eftersom kroppen är det viktigaste verktyget. När man motionerar i grupp blir man inte hemma och gruvar sig.”

Företagarens sjukdagpenning

  • Om du blir sjuk kan du få företagarens sjukdagpenning, som betalas ut av FPA för den tid som din arbetsoförmåga varar. För att få sjukdagpenning behöver du ett läkarintyg där en läkare konstaterar att du är arbetsoförmögen.
  • Med ett A-läkarintyg kan du vanligtvis få sjukdagpenning för högst 60 dagar. Därefter behövs ett B-läkarutlåtande eller någon annan utredning om arbetsoförmåga. Sammanlagt betalas sjukdagpenning för högst 300 vardagar. Vardagar är veckodagar från måndag till lördag bortsett från helgdagar.
  • Sjukdagpenning betalas efter självrisktiden. För en FöPL-försäkrad företagare är självrisktiden insjukningsdagen. Om företagaren inte har någon FöPL-försäkring är självrisktiden insjukningsdagen och därpå följande nio vardagar.
  • Storleken på sjukdagpenningen bestäms utgående från FöPL-försäkringen, dvs. arbetsinkomsten för företagarens pensionsförsäkring. FöPL-försäkringen är lagstadgad för alla företagare, som får minst 7 799,37 euro (år 2019) om året för företagsverksamheten. Man kan själv fastställa arbetsinkomsten, men det rekommenderas att den motsvarar verkliga inkomster. Om arbetsinkomsten är låg blir sjukdagpenningen också väldigt låg och den räcker inte nödvändigtvis till levnadskostnaderna under sjukledigheten.
  • Om man inte har någon FöPL-försäkring eller dess årsinkomst är under 11 943 euro får du ändå minimibeloppet för sjukdagpenning, som är 27,86 euro per sjukdag/vardag.
  • Du kan ansöka om sjukdagpenning i FPA:s e-tjänst. För att logga in dig behöver du nätbankskoder eller mobilcertifikat. Bilagorna kan du också skicka på webben när du först fotograferar eller skannar in dem.