Diagnosen medelsvår depression överraskade inte år 2016 den då tjugoåriga Runo.
”Jag kände att jag var tvungen att söka hjälp, så diagnosen var det som avgjorde saken. Känslorna var starka och jag var även självdestruktiv. Det var en lättnad att få en förklaring till känslorna.”
Runo mobbades i skolan ända från förskolan och lågstadiet. Enligt Runo hade även familjen sin del i problemet – man kunde inte hjälpa, man förstod inte problemens omfattning.
”Det var väldigt svårt att berätta om sina egna saker. Jag lärde mig att hålla inne med känslorna redan som barn och jag kom lättare undan om jag dolde hur mycket jag var tvungen att kämpa för att se ut som om jag klarade mig.”
Mobbningen i skolan ändrade form under åren, men klassen och mobbarna var nästan samma ända till slutet av gymnasiet. Mobbningen tog sig uttryck i isolering.
”Man ville inte göra något alls med mig. Det fanns inga mänskliga relationer, varken som barn eller senare. Det psykiska illamåendet eskalerade sedan slutligen för åtta år sedan: jag insåg att friska människor inte känner så som jag känner.”
Rehabilitering finns – rehabiliteringskursen Ungas liv en nyhet
Runo sökte hjälp på sin egen hälsostation och fick efter ett halvår träffa en psykiater. Psykiatern gjorde en remiss till FPA:s rehabilitering, men på grund av arbetslöshet kunde Runo inte gå på psykoterapi tillräckligt ofta. Det fanns inga pengar för självrisken.
Runo var kund hos det dataintrångsdrabbade Vastaamo i tre år. Hen erkänner att det var förlamande att få ett brev från polisen som berättade att hen blivit utsatt för utpressning.
”Dessutom har det varit ganska svårt att hitta en lämplig terapeut. Jag träffade flera terapeuter innan jag hittade en som var lämplig.”
Det finns också en ny kurs för personer i Runos ålder, 16–29 år: FPA ordnar i år för första gången rehabiliteringskursen Ungas liv, som ordnas i grupp.
”Kursen ser lite ut som den rehabilitering jag deltog i tidigare och som kändes hyfsat bra. Jag har också varit i kamratstödsgrupper ett par gånger, vilket var en bra erfarenhet. Själv saknar jag emellertid personlig och intensiv individuell terapi med långvariga effekter – det hjälper mig bäst vidare.”
Enligt FPA:s planerare Ville Räty består kursen Ungas liv av individuella möten och samtal samt kamratstöd utöver grupprehabilitering som genomförs på distans. Kursen genomförs över hela Finland och dess innehåll skräddarsys efter varje deltagares individuella behov och mål.
”Det räcker med att man har vilja och motivation”, betonar Ville.
Söker praktikplats
Runo har studerat marknadsföring och studierna har avancerat framgångsrikt. Det faktum att hen inte kan avlägga examen och på så sätt inte kan komma in i arbetslivet eftersom hen inte kan hitta en praktikplats ökar emellertid missmodet.
”Sedan oktober har jag skickat cirka hundra ansökningar som inte ens besvaras. I början gjorde jag en grundlig ansökan per dag, nu har takten avtagit. Ansökan går inte framåt, jag undviker att sitta ned vid datorn. Känslan av att bli avvisad är knäckande, det gör ont i själen och får mig att må dåligt.”
Studiestödsmånaderna är redan slut, men Runo klassificeras ändå som heltidsstuderande. Den ekonomiska situationen skapar ångest. Skolans yrkesvägledare har varit till hjälp, men hen kan inte heller göra mirakel.
”Jag befinner mig i ett dödläge trots att jag har klarat mig bra i mina studier och till och med ett år i förtid. Jag har svårt att få nya bekantskaper, skolkamraterna är bara ytliga bekantskaper. Men det finns säkert de som har det ännu sämre. Jag har åtminstone en arbetande partner som stöd.”
Runo tycker synd om dem som har det ännu sämre ställt.
”Alla får eller hittar inte det stöd de behöver.”
”De långa köerna till mentalvårdstjänsterna är frustrerande.”
Hobbyerna rycker med sig
Förutom depression har Runo haft sömnproblem. De kan vara förknippade med misstanken om ADHD, dvs. aktivitets- och uppmärksamhetsstörning. Runo har även misstänkts ha autism. Hen har fått specialiserad sjukvård på HUS och därifrån fått en servicesedel för individuell terapi.
”Jag har alltid varit genuint annorlunda. Numera kan jag till exempel fördjupa mig i mobilen eller en hobby i 12 timmar. ADHD syns i de varierande hobbyerna: jag syr, virkar, stickar, programmerar, gör all slags konst, dansar, lagar mat eller bakar. Samtidigt som jag pratar i telefon viker jag ren tvätt.”
Enligt Runo erbjuder sociala medier vardagligt dopamin, därifrån är det lätt att få känslor av välbehag. Runo följer Tiktok-videor – hens professionella nyfikenhet driver hen till att titta på bland annat marknadsföringsrelaterat innehåll.
En viktig hobby är bordsrollspel, som hen spelar då och då med ett gäng på fem personer. Runo leder den gemensamma berättelsen och presenterar olika situationer där andra agerar med sina egna karaktärer enligt egen vilja och eget övervägande.
Hur kan man få hopp?
Enligt Runo är det svårt för en ung person som lider av psykiska problem att få hjälp. Det är typiskt att man hänvisas från en plats till en annan och köerna är långa, vilket gör en ännu mer frustrerad.
”Jag har haft tur med att söka hjälp och hitta terapeuter. Det är förståeligt att alla inte orkar ägna sig åt att leta.”
Runo säger att hen lever en dag i taget.
”Det är svårt att lita på att situationen kommer att förbättras i framtiden. Hopplösheten är närvarande hela tiden.”
FPA:s Ville Räty konstaterar att illamående bland unga även syns i FPA:s tjänster– en femtedel av de unga lider av psykiska problem. Han önskar att hälso- och sjukvården skulle hitta de kunder som verkligen behöver rehabilitering.
Runo heter egentligen något annat.
Den nya kursen Ungas liv stödjer psykisk hälsa
Målgruppen för FPA:s rehabiliteringskurs Ungas liv är unga som lider av de vanligaste psykiska störningarna. Det är fråga om en ny tjänst, där unga har hörts om hur de vill att kursen ska genomföras.
”Unga vill inte åka hemifrån för rehabilitering. Distansrehabilitering har visat sig vara lika effektiv, men den kräver vilja att delta och tillräcklig motivation”, konstaterar planeraren Ville Räty.
Kursen Ungas liv är en hybridmodell med individuella möten, distansrehabilitering i grupp, webbrehabilitering och samtal med experter.
Unga kvinnor är i allmänhet modigare att söka hjälp, men Ville önskar att även pojkar och unga män skulle söka sig till rehabilitering.
”Målet är att erbjuda stöd och handledning för den ungas livssituation och vardagshantering. I en trygg miljö kan man fritt uttrycka sina känslor och berätta om sina upplevelser. När resurserna och färdigheterna ökar kan den unga aktivt delta i samhället.”
Du kan ansöka till kursen genom att fylla i ansökningsblanketten och bifoga ett B-utlåtande från en läkare som rekommenderar rehabilitering. Det kan ordnas upp till 42 finskspråkiga kurser per år och två svenskspråkiga. En kurs har plats för tio deltagare.
Ansök till kursen om
- du är mellan 16 och 29 år gammal
- du har diagnostiserats med lindrig eller medelsvår depression eller ångestsyndrom
- en psykisk störning begränsar din studie-, arbets- eller funktionsförmåga
- ditt mål är att övergå till eller fortsätta i studie- eller arbetslivet.
Text Tarja Västilä Bilder och videor Vilja Harala
