STUDIER 4 min

Det blir allt vanligare med studielån i Finland – och det är bra

Studielånet gör det möjligt för studerande att koncentrera sig på sina studier, vilket gör att de kan avlägga sin examen snabbare, säger experten.

Lyssna på artikeln

https://www.ispeech.org

text: Salla Peltonen, bilder: Vesa Tyni 18.12.2016

Många studeranden som överväger studielån funderar över huruvida de vågar ta lån. Tänk om man inte får arbete direkt efter sin examen? Eller tänk om det inträffar någonting oväntat och man inte kan betala tillbaka lånet? Vad händer om räntorna blir skyhöga? Å andra sidan känns det lockande att tack vare studielånet få det lättare att hantera vardagsutgifterna.

Det är bra att fundera grundligt på hur man finansierar sina studier och överväga hur väl de olika alternativen passar in på ens livssituation. Det är dock onödigt att vara rädd för ett förmånligt studielån med flexibla villkor. Studielån gör det möjligt för studerande att koncentrera sig på sina studier, vilket gör att de kan avlägga sin examen snabbare.

Att lyfta studielån utesluter heller inte att man arbetar samtidigt som man studerar, vilket säkert hjälper när man söker arbete efter studierna. Studielånet ger studerande möjlighet att begränsa sina arbetstimmar.

Studielånet är ett statsgaranterat lån

Högskolestuderande i Finland kan i dagsläget beviljas ett statsgaranterat studielån om högst 400 euro/månad och studerande utomlands kan högst beviljas 700 euro/månad. Antalet stödmånader beror på din examen.

”Studielån som låneform är sammantaget bra jämfört med andra finansieringsalternativ”, berättar juristen Antti Laitila på Finansbranschens Centralförbund.

”Det behövs inga garantier utöver statsgarantin och det är lätt att ansöka om lån i nätbanken. Studeranden och den bank som beviljar lånet avtalar villkoren sinsemellan, men studielån har i regel en tämligen låg ränta och en flexibel återbetalningsplan.”

Vanligast är att återbetalning ska inledas ungefär 1,5–2 år efter utexaminering vilket ger nyutexaminerade tid att hitta arbete.

Studielån är en bra låneprodukt jämfört med andra finansieringsalternativ.

Staten återbetalar också en del av lånet

Högskolestuderande som lyfter studielån och avlägger sin examen inom utsatt tid kan få studielånskompensation. I praktiken innebär detta att staten återbetalar en del av studerandens studielån. Kompensationsförfarandet för studielån gäller för alla högskolestuderande som studerar för sin första examen, som inlett sina studier efter augusti 2014 och som har mer än 2 500 euro i studielån.

Studielånskompensationen är 40 procent av studielånets totala belopp som överstiger 2 500 euro. Exempelvis om du lyfter ett studielån om 10 000 euro, får du en kompensation på 3 000 euro. I praktiken betyder det att staten betalar en examensbelöning på 3 000 euro på ditt studielån på 10 000 euro. När FPA har betalat summan till banken återbetalar du själv 7 000 euro.

Med FPA:s räknare kan du få en uppskattning av huruvida du kan få studielånskompensation, inom vilken tidsfrist du ska avlägga din högskoleexamen och hur mycket avdrag du kan få.

Studerande som inlett sina första högskolestudier före 1.8.2014 kan i stället för studielånskompensation få studielånsavdrag. Avdraget är 30 procent av studielånets belopp som överstiger 2 500 euro. Studielånsavdraget är ett skatteavdrag, och när mottagaren av studielånsavdraget betalar av på sitt studielån betalar hen med ett belopp från vilket man räknat bort skatteavdraget.

Studielånet lär god ekonomisk hushållning

”Studerande som lyfter studielån bör dock komma ihåg att studielånet är ett riktigt lån som måste återbetalas, inte en förmån som studiepenning”, påminner Laitila.

Statsgarantin säkerställer återbetalning av lånet till banken medan den som lyft studielån och eventuellt hamnar i betalningssvårigheter under alla omständigheter måste återbetala lånet.

Enligt Laitila har studielånet även en uppfostrande verkan – lånet bidrar med kunskaper i och erfarenhet av hur man sköter sina lån, exempelvis med tanke på framtida bolån eller andra lån.

Studerande svarar: Har du tagit studielån?

Miika Tötterström, 21 år, studerar livsmedelsproduktion

”Jag flyttade till en rätt så dyr bostad i Helsingfors. Jag tvingades ta lån för att klara mig. Jag tycker att det är rätt OK med studielån. Jag tycker att det lönar sig att ta studielån.”

Oona Janhunen, 21 år, restonomstuderande

”Jag har inte tagit studielån. Jag har funderat på saken men ännu inte fattat något slutgiltigt beslut. Jag tycker att det är riktigt bra med studielån om man inte arbetar och om man flyttar till en ny ort. Studielånet ger en grundläggande inkomsttrygghet.”

Selja Ahmed, 23 år, studerar livsmedelsproduktionsledarskap

”Jag har tagit studielån. Om man inte arbetar eller om man inte tjänar så mycket trots att man arbetar hjälper det att ta studielån. Man kan också spara på studielånet och använda det senare. Jag tycker att det är bra med studielån, och åtminstone jag har fått hjälp av det.”

Markus Leskinen, 22 år, studerar finans och ekonomi

”Jag har inte tagit studielån, men har övervägt det. Studielån är ett nyttigt och bra stöd om man vill koncentrera sig mer på studierna. Tar man inte studielån är det rätt svårt att klara sig med det stöd som finns.”

Finländare har lite studielån

Endast drygt 40 procent av finländska studerande har lyft studielån i en nordisk jämförelse av studielån som bygger på uppgifter från 2015. I övriga nordiska länder lyfter man betydligt mycket mer studielån. Jämförelsen visar att en finländare som avlagt en högskoleexamen har i snitt drygt 7 900 euro i studielån. I Island, där studiestödet består uteslutande av studielån, och i Norge, där stödet är lånebetonat, uppgår studielånens snittbelopp till omkring 30 000 euro.

 

Utöver i de nordiska länderna finns det i Europa någon form av studielån tillgängligt i de baltiska länderna, Polen, Tyskland, Nederländerna, Belgien, Storbritannien, Luxemburg, Lichtenstein, Slovakien, Ungern, Montenegro, Malta, Grekland och i Turkiet. Oftast är studielån ett statslån medan banklån med statsgaranti som i Finland är en raritet. Behovsprövning vid beviljande av studieförmåner är vanligare i Europa jämfört med Norden och det förekommer att hänsyn tas till föräldrarnas inkomster, även för vuxna högskolestuderande. Det är också vanligt att studiekostnader kompenseras med bidrag och skatteavdrag till föräldrarna.

 

Studiestödet kommer att bli mer lånebetonat även i Finland. I augusti 2017 träder en ändring av lagen om studiestöd i kraft vilket minskar högskolestudenternas studiepenningar och ökar alla studerandens studielån med 650–800 euro i månaden. Samtidigt upphör utbetalningen av studiestödets bostadstillägg, när största delen av studeranden som bor på hyra i Finland kommer att omfattas av det allmänna bostadsbidraget.

 

Läs mer om detta i

FPA:s snabbguide för studerandeRäkna din studielånskompensation

Du kan också ringa till telefonservicen 020 692 229 (mån–fre 8–17)