PÅ PENSION 8 min

Jaakko Estola deltog i kriget, nu 100 år – ”Veteranerna har inte glömts bort”

I Munksnäs i Helsingfors bor en nöjd hundraårig man. Enligt Jaakko Estola skiner solen även en mulen dag. Enligt honom är livet bättre än förr och man tar väl hand om veteranerna.

Lyssna på artikeln
text Tarja Västilä bilder Vilja Harala 3.12.2019

Jaakko Estola tog senast på sig sin kära spelskjorta på våren, men han är övertygad om att han ännu ska komma ut på volleybollplanen.

Bredvid chokladkonfekten på soffbordet ligger en publikation från krigsveteranerna i Helsingforsregionen. På pärmen visas två stiliga män och en pansarvagn. Duon är president Mauno Koivisto och Jaakko Estola, ett år yngre än Republiken Finland. Han firar sin 101-års dag lite efter självständighetsdagen.

”I häftet finns mina egna berättelser från kriget och vardagen samt presidentens funderingar. Jag har redan i många år skrivit artiklar i krigsveteranernas tidning, först om kriget, sedan även om händelser i vardagen”, berättar ordsnickaren.

Estola, som återvände hem efter att ha sårats på fronten, ansåg att volleyboll var en utmärkt rehabiliteringsform.

Inte endast pennan sitter bra i handen, det gör även volleybollen. Krigsinvaliderna började spela volleyboll genast efter kriget. Estola, som återvände hem efter att ha sårats på fronten, ansåg att grenen var en utmärkt rehabiliteringsform. Han hade spelat basket redan före kriget och hade därför bollsinne.

Först efter att han blev pensionär började han spela mer aktivt. Laget var Sikariporras och Mauno Koivosto var en av de grundande medlemmarna.

”Jag fick pension år 1978. Först då började det verkliga livet!”

Jaakko Estola istuu nojatuolissa.
Hundraåriga Jaakko Estola har bott redan över 60 år i sitt hem i Munksnäs.

Kriget satte sina spår – ”Känn er som en lycklig man, ni lever”

Under fortsättningskriget överraskade fienden och Estola sårades: kula trängde sig via halsen till ett revben. Både revbenet och militärrocken revs sönder.

”Det lappade hålet var dåligt sytt och liknade ett kors. Jag kallade det ett minne av grannen. Det blev en ryggskada och jag kunde inte sova på rygg på flera år.”

Även den nedsatta hörseln är en krigsskada, när trumhinnan sprängdes av en tryckvåg.

Estola erkänner att han var dålig på att söka hjälp. Slutligen tog han mod till sig och uppsökte en läkare för sin värk.

”När jag berättade vad som hade hänt i kriget, såg läkaren på mig en lång stund och sade sedan: ”känn er som en lycklig man, ni lever”. Något annat fick jag inte, men senare bekostade Statskontoret den fysikaliska vården.”

Även den nedsatta hörseln är en krigsskada, när trumhinnan sprängdes av en tryckvåg. Idag får han hjälp av en hörapparat, men Estola erkänner att den nedsatta hörseln påverkade livet under flera årtionden.

”När man inte hör känner man sig enkelt utanför.”

Med vi-anda och humor klarade man av krigets hemska händelser

På fronten hann man inte fundera på kriget, inte heller på allt som skulle kunna hända. Estola fungerade som eldledare och även om hjärtat bultade, var han tvungen att stå kvar vid sin stationeringsplats.

Genom att skriva har Estola återupplivat minnen från kriget, inte enbart allt det hemska utan även vi-andan som gav upphov till mer avslappnade stunder. Humorn frodades även om förhållandena var kärva och många stupade.

”Att hålla sig vid liv gick före allt man hade lärt sig om krigsföring.”

”Man blev van vid rädslan. Efter den första explosionen började männen darra och smällen orsakade panik. Människan är en känslig varelse och livet är det viktigaste: att hålla sig vid liv gick före allt man hade lärt sig om krigsföring.”

Jaakko Estola hymyilee.
Enligt spelkamraterna utstrålar Estola livsglädje. Han har nått långt med en positiv inställning.

Vid fronten hann en ungdom inte tänka på yrkesval

Estola, som genomförde sin militärtjänst under vinterkriget och sedan inkallades under fortsättningskriget, hann inte fundera över vad han skulle vilja göra efter kriget.

”En kamrat från samma ort sökte till agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten och lockade mig med. Sällskapet inverkade, även om jag inte hade haft så mycket med jordbruk att göra tidigare.”

Estola tog sin agronomexamen vid Helsingfors universitet år 1948 och valde den kommersiella banan: han arbetade på ett mejeri, i en affär för jordbruksutrustning samt som foder- och utfodringsexpert vid Vasa ångkvarn. Som sextioåring pensionerades han från sin tjänst vid Hankkija.

Hemmet hade funnits i Munksnäs redan från 50-talet. Där har även familjens tre barn vuxit upp.

”Jag har åtta barnbarn och fyra barnbarnsbarn. Det är en härlig grupp som tar väl hand om sin morfar/farfar. Vi tillbringar mycket tid tillsammans på somrarna i Loppi, där jag äger en skogsfastighet. Där har alla var sin sommarstuga, men vi gör mycket tillsammans.”

Läs också: Aune, 80 år: ”Livet har lärt mig ta hand om andra.”

Volleybollman i själ och hjärta – ”Bäst av allt är motion förenat med nöje”

När Estola talar om att det verkliga livet började när han blev pensionär, hänvisar han till sin kära hobby, volleyboll. Visst har han också kallat det sitt yrke – inte att undra på: som mest aktiv stod han på planen flera gånger per vecka.

Estola har ända från 1930-talet vunnit mästerskap i flera bollsporter. Den tills vidare senaste FM-medaljen fick han förra vårvintern i bollhallen i Böle. Även den är i tryggt förvar i ett skåp i hemmet.

Som ett festinslag under FM-tävlingarna hissades Koivistos och Estolas spelskjortor upp mot hallens tak som ett erkännande för en lång karriär inom grenen.

Estola sytyttää kynttilöitä.
Estola har två orsaker att fira: han fyller 101 år två dagar efter självständighetsdagen.

Senaste gången Estola spelade volleyboll var i april. Han har börjat få problem med hälsan.

”Jag hälsar ändå regelbundet på min volleybollfamilj, fruarna och herrarna i Hassarit. Vi brukar krama om varandra när vi hälsar och förra gången lyfte jag armarna redan i dörren: fruarna sprang mot mig och jag kramade dem lite längre än vanligt, bäst av allt är motion förenat med nöje.”

Efter att han har varit tvungen att åtminstone delvis avstå från sin kära hobby har han fortsatt att upprätthålla konditionen hemma. Den här gången blev det ett tjugotals uppstigningar i stolgymnastiken.

”Man borde göra tillräckligt många repetitioner och ofta: uppstigningen hjälper till att stärka benen för att man ska komma igång. Ibland går jag också ut på promenader, motion är viktigt för både kropp och själ.”

Livet bättre än förr – ”Man tar väl hand om oss”

Enligt Estola är livet idag mycket bättre än förr.

”Läkartjänsterna är bättre, jag får städhjälp, mina kläder blir tvättade och någon kommer till och med och tar blodprov från fingret – jag får nog bra och individuell omsorg. Jag värdesätter verkligen hemservicen. Veteranerna har inte glömts bort utan man tar väl hand om oss.”

Eftersom Estola sårades i kriget har han beviljats militärskadeersättning enligt skadans allvarlighetsgrad av Statskontoret.

”Ersättningen är ett bevis på god vilja.”

När lagkamraterna gratulerade det hundraåriga födelsedagsbarnet i december ifjol, sammanfattade Estola sin livsfilosofi i meningen: solen skiner även en mulen dag.

Tulitikun raapaisu.
”Självständighet är en fin sak”, konstaterar Jaakko Estola, som själv har kämpat för ett fritt Finland.

Utsikten från fönstret i Munksnäs fylls av träd. I slutet av hösten finns det ännu röda bär i rönnen.

”Kråkorna känner till att de får en liten grogg från rönnbären. När det känns tråkigt brukar jag titta på skatorna och kråkorna. När fåglarna hoppar från en gren till en annan blir man på gott humör. Det är trevligt att ha naturen precis utanför fönstret.”

På veckoslutet styr Estola åter kosan mot sommarstugan. Där väntar det viktigaste av allt, familjen.

FPA:s förmåner till krigsveteraner

  • Fronttillägg betalas till personer som har frontmanna-, front- eller veterantecken, fronttjänsttecken för kvinnor eller intyg över deltagande i minröjningsuppgifter åren 1945–1952.
  • Extra fronttillägg betalas till pensionstagare som bor i Finland och som har fronttillägg och folkpension.
  • FPA betalar veterantillägg till personer som har beviljats extra fronttillägg och förhöjt eller högsta vårdbidrag för pensionstagare.

Läs mer på FPA:s webbplats

Fronttillägg