HEM & FAMILJ 7 min

Fyrabarnsföräldrarna Pauliina och Heikki fick samtidigt flexibel vårdpenning

När familjens tredje barn föddes tillsammans med en tvillingsyster krävdes både lite svart humor och en avslappnad attityd. Vardagen i familjen Pauliina och Heikki Pohjala blev märkbart enklare när båda föräldrarna började jobba fyra dagar i veckan.

Lyssna på artikeln

https://www.ispeech.org/text.to.speech

text Sabina Mäki bilder Sami Heiskanen 5.2.2018

För tillfället, när båda föräldrarna jobbar fem dagar i veckan, hinner hela familjen Pohjala vara ute tillsammans bara under veckosluten. Emma (framför) kan redan raskt dra på sig själv kläderna.

”Hela situationen kändes roande redan när vi lämnade sjukhuset med två babyskydd i en bil med tre bänkrader”, beskriver Pauliina Pohjala känslorna för knappt tre år sedan.

Det efterlängtade tredje barnet i familjen Pohjala föddes den 1 april 2015 tillsammans med sin tvillingsyster. Santtu, 6 år, och Peetu, 3 år, fick nya lekkamrater när tvillingflickorna Emma och Lotta föddes. I familjen med fyra barn under skolåldern uppstod plötsligt ett behov av lite svart humor och en avslappnad attityd.

”Jag har ibland tänkt att det är ett dagligt mirakel att allting löper. Det är viktigt att inte stressa”, konstaterar Heikki Pohjala.

Det fjärde barnet gjorde att vardagen verkligen ändrades. Förutom en större bil behövde familjen också ett större hem. Pauliina skötte tvillingarna hemma i ett år och fem månader. I september 2016 var det dock dags att återvända till arbetet. Föräldrarna började fundera på hur de skulle kunna ge flickorna en mjukare start i dagvården och förstaklassaren Santtu i skolan.

Heikki lägger plåster om Lottas finger fastän det inte blöder. Pappa vet att plåstret har en viktig psykologisk betydelse.

En fyradagars arbetsvecka var ett samspel med arbetsgivaren

På FPA:s webbplats upptäckte Pauliina att båda föräldrarna kan göra en kortare arbetsvecka och få flexibel vårdpenning, 160,80 euro i månaden. Familjen Pohjala började fundera på att en fem dagars arbetsveckan kanske skulle kännas tung för både barnen och de vuxna. De kom överens om att båda gör en fyra dagars arbetsvecka. Heikki stannade hemma med barnen på måndagarna och Pauliina på fredagarna. De tre yngsta barnen var i dagvård endast från tisdag till torsdag.

”Det finns verkligt mångsidiga alternativ för familjer, men de är inte så allmänt kända”, anser Heikki.

Pauliina anser att arrangemanget orsakade arbetsgivarna lite huvudbry. Reaktionerna hos de båda närmaste cheferna för Pauliina, som arbetar som redaktör, och för Heikki, som arbetar som kundansvarig chef i en bank, var dock enbart positiva.

”Jag berättade att jag inte kan delta i möten på måndagar och under hela tiden förekom endast ett telefonmöte som inte kunde ändras.”

Pauliinas arbetsmängd minskade direkt i förhållande till arbetstiden, på de lediga dagarna förekom ju inte några arbetsuppdrag. Heikkis antal kunder minskade egentligen inte, men kalendern blev flexiblare och de ärenden som inte var så brådskande fick vänta.

”Det var ett samspel med arbetsgivaren. Jag berättade att jag inte kan delta i möten på måndagar och under hela tiden förekom endast ett telefonmöte som inte kunde ändras.”

Peetu (t.v.) går i förskola. Han drar med sig andraklassaren Santtu från soffan för att leka.

”Det är tuffare att vara hemma med små barn än att vara på jobb”

Pauliina och Heikki anser att lösningen var den bästa för alla barnen. Föräldrarna såg att tvillingarna började trivas i daghemmet. Peetu, 5 år, fick njuta av korta veckor innan förskolan och förstaklassaren Santtu kunde på måndagar och fredagar komma direkt hem efter skolan, utan att vara på eftis. Även i övrigt gick vardagen bra.

”Att vara hemma med tre små barn och ett barn som kommer från skolan är nog tuffare än att vara på jobb. På fredagarna kunde jag ändå göra en del av det hushållsarbete som idag måste göras på veckoslutet. På veckosluten hann vi å andra sidan fokusera mer på att göra saker tillsammans” berättar Pauliina.

”Min relation till barnen blev säkert bättre eftersom jag fick tillbringa egen tid med dem.”

Heikkis måndagar innebar att pyssla och leka med barnen. Då besökte man parker och trivdes utomhus.

”Jag har endast bra minnen från den tiden. Min relation till barnen blev säkert bättre eftersom jag fick tillbringa egen tid med dem. Barnen lärde sig att ty sig till mig.”

Familjens inkomster sjönk när föräldrarna övergick till fyradagars arbetsvecka. Pauliina (t.v.) berättar att familjen gick tre gånger per månad till matbutiken med den flexibla vårdpenningen. Barnen mumsar i sig frukter och morötter till mellanmål.

Med vårdpenningen gick vi tre gånger per månad till matbutiken

Föräldrarna fick flexibel vårdpenning sammanlagt 321,60 euro i månaden. Det täckte inte ens närapå den förlorade inkomsten, men Pauliina påminner om att tack vare denna summa kunde den relativt stora familjen göra matinköp tre gånger i månaden.

Trots den flexibla vårdpenningen, de lägre dagvårdskostnaderna och en eventuellt något lägre skatteprocent var inkomsterna lägre än normalt. Familjen Pohjala löste situationen genom att justera amorteringen på bostadslånet så att den blev lägre.

”Viktigare än själva vårdpenningen är det faktum att det finns ett system som det här. Det var lätt att gå till arbetsgivaren och säga att nu vill jag bli på en sådan här flexibel vårdledighet”, konstaterar Heikki.

Tipsen för parrelationer roar – en date hemma på soffan räcker

Heikki återgick efter fyra månader till en fem dagars arbetsvecka i januari 2017 och Pauliina i maj 2017. Särskilt förra hösten kändes lång och tung. Nu hämtar Heikki, som vaknat i ottan, barnen klockan fyra, äter middag med dem hemma och åker sedan på fotbollsträning med Peetu två kvällar i veckan.

På gården är det fart och fläng när Lotta åker sparkcykel och Peetu susar förbi med sin cykel.

Pauliina kör barnen till klockan åtta till daghemmet och är hemma först klockan sex, eftersom arbetsresorna tar två timmar dagligen. Tvättmaskinen snurrar varje dag, men numera lämnas det grundligare städandet utan vidare till veckoslutet.

Båda minns ännu de kortare arbetsveckorna med värme. Pauliina konstaterar dock att vardagen fungerar även idag, eftersom de båda har insett att nu är livet i detta skede.

”Vår hemlighet är att vi gett avkall på våra egna fritidsintressen och vår parrelationstid.”

”Båda föräldrarna behövs fullt ut. Man kan bara le åt alla former av tips för parrelationer där man uppmuntrar föräldrar att tillbringa tid för sig själva. Vår hemlighet är att vi gett avkall på våra egna fritidsintressen och vår parrelationstid. Vi är båda nöjda med en date i soffan när barnen har somnat.”

De fiktiva exemplen beskriver situationer när man kan beviljas flexibel vårdpenning.

Flexibel vårdpenning

  • Flexibel vårdpenning kan beviljas förälder eller vårdnadshavare till ett barn under 3 år.
  • Båda föräldrarna kan ansöka om flexibel vårdpenning om de tar hand om barnet på olika dagar eller mellan olika klockslag.
  • Den flexibla vårdpenningens belopp är 241,19 euro i månaden, om arbetstiden uppgår till högst 22,5 timmar i veckan eller 60 procent av den normala arbetstiden för heltidsarbete.
  • Den flexibla vårdpenningens belopp är 160,80 euro i månaden, om arbetstiden uppgår till högst 30 timmar i veckan eller 80 procent av den normala arbetstiden för heltidsarbete.
  • Flexibel vårdpenning beviljas förälder som har ett anställnings- eller tjänsteförhållande eller som företagare en gällande FöPL- eller LföPL-försäkring.
  • Utöver flexibel vårdpenning kan FPA även bevilja stöd för privat vård om barnet är i privat dagvård.
  • Utöver flexibel vårdpenning kan FPA även bevilja stöd för hemvård om barnet inte är i kommunal dagvård och huvudsakligen sköts av till exempel den ena föräldern eller av far- eller morförälder.
  • Dagvårdsavgifterna minskar vanligen när barnet inte är så ofta i dagvård.

Läs mer på FPA:s webbplats

Flexibel vårdpenning