Gå till innehåll

Hela familjens sjukdom

Merja Mikkonens livskvalitet förbättrades avsevärt i och med sömnapnédiagnos och korrekt behandling. Nu organiseras det även rehabilitering för den vanliga sjukdomen.
Hälsa | 16.8.2021
Lyssna på artikeln

Juha Hytönen, 58, var orolig för sin fru Merja som snarkade och hade långa pauser i andningen om nätterna. Mannen undrade om Merja borde söka läkarvård. Speciellt eftersom frun var kontinuerligt trött.

”När jag körde hem från nattskiftet stannade jag ofta och öppnade fönstren. Jag behövde frisk luft för att hålla mig vaken”, berättar Merja Mikkonen, 55, om händelserna för 13 år sedan.

Merja hade också börjat glömma saker. Hon kunde gå några meter utanför köket till terrassen för att hämta något. På terrassen kom hon inte ihåg vad som hon skulle hämta.

”Då arbetade jag bland minnessjuka äldre personer. Jag var rädd att jag själv hade insjuknat i en minnessjukdom.”

Då visste man ännu inte att Merja hade sömnapné. Sömnapné är en sjukdom där det förekommer andningsuppehåll under sömnen. De uppstår när musklerna i svalget slappnar av och gör de övre luftvägarna trängre.

”En person som har sömnapné kan få hundratals andningsuppehåll på en natt”, berättar sömnläkaren Miikka Peltomaa från Coronaria sömnklinik.

Merja och Juha går ut tillsammans.
På fritiden tar Merja Mikkonen och Juha Hytönen hand om två egnahemshus och hjälper till att sköta tre barnbarn. ”Utan behandling av sömnapnén skulle vi inte orka fungera.”

Symptomen på sömnapné kan gå obemärkta

Andningsuppehållen gör sömnen bruten, vilket leder till att den inte friskar upp och hjärnan inte återhämtar sig från dagens påfrestningar. Det i sin tur leder till trötthet och sämre koncentrationsförmåga och minne. Man kan också gå upp i vikt och få huvudvärk.

”När man är trött är man ofta irriterad och allt annat än bra sällskap för sina närmaste”, berättar Merja om sin egen erfarenhet.

Obehandlad sömnapné påverkar hela familjens välmående, och i Finland finns det rikligt med trötta familjer. Enligt Peltomaa har cirka en miljon finländare sömnapné, och hälften av dem har en medelsvår eller svår sömnapné. Majoriteten har sömnapné utan att veta om det.

”Inte alla som har sömnapné snarkar. Alla vet till exempel inte att nattliga toalettbesök kan vara symptom på sömnapné”, påpekar sömnläkaren.

Att sömnapné var allvarlig var skakande

Merjas trötthet behandlades först som sömnlöshet, och hon fick sömnmedel. Det var ett misstag eftersom sömnmedel förlamar verksamheten i hjärnans andningscentrum och musklerna i de övre luftvägarna. Sömnmedel förvärrar sömnapnén, vilket gav Merja mardrömmar.

Situationen förbättrades när Merja efter två år av dålig sömn fick remiss till sömnregistrering inom specialsjukvården. Då gjordes undersökningen ännu så att man sov en natt i sjukhuset.

Obehandlad sömnapné ökar risken för till exempel hjärtats förmaksflimmer, hjärninfarkt och olyckor. Den hänger ofta ihop med andra sjukdomar såsom hypertoni och typ 2-diabetes.

”Nuförtiden får patienten ta hem en liten apparat som samlar information om bland annat andningsrörelser, blodets syrehalt och antalet andningsuppehåll under sömnen”, berättar Peltomaa. Han har varit med om att utveckla sömnregistreringsapparaten som används hemma.

Juha märkte att Merja hade långa pauser i andningen om nätterna. Utan honom skulle Merja inte ens veta att hon snarkade.

I Merjas undersökning kom det fram att hon hade pauser i andningen nästan varje minut om nätterna. Merja konstaterades ha svår sömnapné.

 ”Jag var lättad att höra att min glömskhet inte var en minnessjukdom. Men det var skakande att höra hur allvarlig sömnapné är.”

Obehandlad sömnapné ökar risken för till exempel hjärtats förmaksflimmer, hjärninfarkt och olyckor. Den hänger ofta ihop med andra sjukdomar såsom hypertoni och typ 2-diabetes.

”Utan Juha skulle jag nödvändigtvis inte ha sökt hjälp i tid. En person som sover ensam får inte veta om hen snarkar om nätterna”, berättar Merja.

Sömnapné behandlas med levnads­vanor och apparater

FPA erbjuder efter fyra års paus rehabilitering för personer med sömnapné. Rehabiliteringsklienterna får stöd för att hantera förändringarna orsakade av sjukdomen och förändra sina levnadsvanor. Peltomaa uppmuntrar de insjuknade att söka hjälp till att förändra levnadsvanorna.

”Om den insjuknade har övervikt är bantning den främsta behandlingen för sömnapné. Att gå ner i vikt kan förhindra att en lindrig sömnapné förvärras.”

Lindrig sömnapné kan behandlas med en antiapnéskena som anpassas av en tandläkare. Den förhindrar att luftvägarna täpps till genom att hindra tungan från att falla bakåt till svalget. För lindrig sömnapné som beror på sovställningen använder man ett bälte som hindrar en från att vända sig på ryggen under sömnen. Vid sömnapné som beror på sovställningen förekommer det andningsuppehåll bara när man sover på rygg.

Merja sover och har en CPAP-apparat i ansiktet.
I början var det svårt med CPAP-apparaten. När man hittade en rätt sorts mask förbättrades sömnen och livskvaliteten avsevärt.

Merja fick CPAP-behandling för sin svåra sömnapné. Behandlingen går ut på att en apparat blåser in luft med ett lågt tryck i den sovande patientens luftvägar genom en mask. Tack vare apparaten hålls luftvägarna öppna och den sovande personen får inga andningsuppehåll.

CPAP-apparaten gav bra sömn

Trots CPAP-apparaten var det rastlöst i början i Merjas och Juhas sovrum.

”Merjas första masker var i fel storlek. Luften som strömmade utanför masken väste och fräste”, berättar Juha.

Merja kunde dra bort masken i sömnen, och då vaknade Juha av fruns snarkande. Då klappade mannen sin maka på axeln och bad henne att fixa masken.

”Juhas omtänksamhet är kärlek. Någon annan skulle kunna förlora tålamodet i den situationen och bara beordra den andra att sluta snarka”, säger Merja.

En del av maskerna täcker näsan, en del näsan och munnen och en del sätts in i näsborrarna. Näsmasken visade sig vara den bästa för Merja.

”När masken och apparatens inställningar är i ordning förbättras sömn- och livskvaliteten. Förändringen är så stor att jag skulle aldrig ge bort apparaten.”

Nu tar Merja hand om Juha

Nuförtiden finns det två CPAP-apparater i parets sovrum, eftersom Juha konstaterades ha sömnapné för ett par år sedan. Såsom Merja en gång i tiden kan Juha också knuffa bort masken i sömnen. Det är Merjas tur att väcka sin make och be honom att fixa masken.

Merja och Juha ska sova. Hunden Nelli ligger också på sängen.
Numera är det bara hunden Nelli som snarkar i sovrummet.

Merja kommer ihåg hur hon en gång blev irriterad av sin makes snarkande och klappade honom hårdare än vanligt för att han skulle vakna. Men det var inte Juha som snarkade, utan hunden Nelli som sov bredvid sängen. Först kände Merja sig generad över misstaget men senare skrattade hon åt händelsen.

Merjas och Juhas tips för personer med sömnapné

1. Fråga om och värdera din partners observationer av din sömn. Om man sover ensam söker man ofta vård senare.

2. När du tar hand om din sömnapné förbättras också din partners sömn.

3. CPAP-apparaten är inte det tredje hjulet i förhållandet. Man använder den bara när man sover, den förhindrar alltså inte närheten.

FPAs rehabiliteringskurs för personer med sömnapné

  • av sjukdomen.
  • Målet med rehabiliteringen är att hitta sätt att förbättra orken, arbets- och funktionsförmågan och motivationen att ta hand om sig själv.
  • Rehabiliteringen organiseras i ett rehabiliteringscenter i grupper av 10 personer. Den omfattar två perioder på fem dygn i rehabiliteringscentret. Mellan perioderna är man i kontakt med rehabiliteringsklienten 2–3 gånger.
  • Rehabiliteringsklienten får stöd av ett multiprofessionellt team med en näringsterapeut, en fysioterapeut, en specialläkare, en sjukskötare och en psykolog.
  • Kunden ansöker om rehabilitering med FPA:s blankett för behovsprövad rehabilitering. Ett läkarutlåtande där man konstaterar behovet för rehabiliteringen ska bifogas till ansökan.
  • Rehabiliteringen är kostnadsfri. Man kan söka reseersättning för resekostnaderna hos FPA. Om det uppstår förlorad arbetsförtjänst under kursen kan man söka rehabiliteringspenning. Kursernas tidpunkter och platser finns i FPAs Rehabiliteringskurssökning.

Text Virve Järvinen
Textredigering Jenni Juntunen
Bilder Jesse Karjalainen
Videor Jesse Karjalainen
Bildredigerng Satu Karppinen

  • Vad vill du läsa om?

    Föreslå idéer om artiklar till redaktionen för mittiallt.fi.