ARBETE & FÖRSÖRJNING 4 min

Nu erbjuds rehabilitering vid utmattningssyndrom – så här ser de nya ORAS-kurserna ut

Utmattning och att återhämta sig från den utmanar människan till förändring. FPA:s ORAS-rehabiliteringskurser som startar i april erbjuder verktyg för det.

Lyssna på artikeln
Text Virve Järvinen Bild FPA 8.3.2021
Mies kävelee ulkona. Taustalla vihreää ja asuinalue.

På ORAS-rehabiliteringen får man fundera på konkreta åtgärder för att återhämta sig från utmattningssyndrom. De bakomliggande belastningsfaktorerna identifieras, och man försöker förändra dem.

För vem är ORAS-rehabiliteringen?

Den nya ORAS-rehabiliteringen som startar i april är avsedd för vuxna i arbetslivet eller tillfälligt sjuklediga som har utmattningssymptom som hotar arbetsförmågan. Deltagarna ska därtill ha andra mentala symptom, såsom sömnlöshet, lindrig depression eller ångest.

ORAS-rehabilitering lämpar sig inte för personer som har en svår psykisk störning, såsom svår depression eller ett obehandlat drog- eller alkoholproblem.

Hur genomförs ORAS-rehabiliteringen?

ORAS-rehabilitering är grupprehabilitering, där man beaktar varje kunds individuella rehabiliteringsbehov och -mål. Rehabiliteringsdagarna är 15 till antalet, och de genomförs i tre perioder på en rehabiliteringsinrättning eller som öppen rehabilitering. Sammanlagt genomförs rehabiliteringen inklusive förhandskontakt och uppföljning under 15 månader.

Kursen genomförs under arbetstid, vilket kan leda till frånvaro från arbetet. För dessa dagar kan man ansöka om rehabiliteringspenning.

Hurudana symptom berättar om utmattningssyndrom?

Utmattningssyndrom är en stark, övergripande trötthet, som inte lindras av sömn. En person som lider av utmattningssyndrom blir ofta cynisk och den yrkesmässiga självkänslan försämras. Återhämtningen försämras, vilket syns som stressymptom, såsom sömnproblem och koncentrationssvårigheter. Det kan bli svårare att klara av vardagen. Närstående blir ofta medvetna om utmattningen innan personen själv blir det.

Utmattningen utvecklas så småningom, när belastningen blir för stor för de egna resurserna. Belastningsfaktorer kan vara till exempel alltför stor arbetsmängd och arbetets särskilda omständigheter, såsom utmaningar med skiftarbete.

Vanligtvis är de belastande faktorerna flera och alla är inte kopplade till arbetet. En person har kunnat arbeta länge på den yttersta gränsen för vad personen klarar av, när det händer något till exempel i personens mänskliga relationer, vilket tillsammans med arbetsbördan tar de sista krafterna.

Hur stöder ORAS-rehabiliteringen återhämtningen?

Syftet med ORAS-rehabiliteringen är att hjälpa till att identifiera de belastningsfaktorer som förorsakar utmattningen och hitta konkreta metoder för att hantera symptomen.

Rehabiliteringen stärker de egna resurserna och stöder återhämtningen. På kursen får man fundera på konkreta metoder för att påverka den egna arbets- och funktionsförmågan samt välbefinnandet.

Rehabiliteringen sker i grupper på tio personer, där de övriga deltagarna ger kamratstöd.

Hur förbereder man sig inför rehabiliteringen?

Deltagaren sätter själv upp mål för sin rehabilitering tillsammans med hälsovården. De kan gälla arbetet eller det övriga livet, såsom till exempel att hålla tider eller att klara av utmaningar i vardagen.

Deltagarna rings upp innan rehabiliteringen inleds. Under samtalet diskuterar man bland annat målet med och innehållet i rehabiliteringen.

Läs också: Hitta en passlig rehabiliteringskurs med några klick

Vad händer under ORAS-rehabiliteringen?

Utmattningssyndrom utmanar människan till förändring. På rehabiliteringen funderar man över vilka saker som måste förändras så att man orkar arbeta bättre än tidigare. Man söker lösningar genom diskussioner med ett multiprofessionellt rehabiliteringsteam, verksamhet i smågrupper och genom att öva praktiska situationer.

Rehabiliteringsteamet kan utöver en specialläkare inom psykiatri eller företagshälsovård även bestå av till exempel psykolog, psykoterapeut, fysioterapeut, ergoterapeut och socialarbetare. Under rehabiliteringen kan man även samarbeta med företagshälsovården.

Vad händer mellan rehabiliteringsperioderna?

Deltagaren får en personlig handledare som stöd. Tillsammans med det multiprofessionella teamet har den personliga handledaren kontakt med deltagaren och följer upp hur rehabiliteringen avancerar.

Deltagaren kontaktas mellan den första och andra rehabiliteringsperioden samt efter den sista perioden. På så sätt försäkrar man att rehabiliteringen fortsätter i vardagen enligt planerna.

Var ordnas ORAS-kurser?

ORAS-kurser ordnas på sju olika orter, sammanlagt 54 kurser om året. En serviceproducent ordnar även svenskspråkiga kurser.

ORAS-kurserna startar 1.4.2021. Kursernas tidtabeller och serviceproducenter publiceras i mars i FPA:s söktjänst för rehabiliteringskurser.

För artikeln intervjuades planerare Ville Räty hos FPA.

Så här ansöker du om ORAS-rehabilitering

  • Uppsök läkare. På mottagningen bedöms ditt behov av rehabilitering. Vid behov skriver en läkare ett utlåtande (läkarutlåtande B), där det framgår psykiska utmattningssymptom som hotar din arbetsförmåga och övriga symptom på mental ohälsa.
  • Bifoga läkarutlåtandet till ansökan. Fyll i och skriv ut ansökningsblankett Behovsprövad rehabilitering KU 132r, och bifoga läkarutlåtandet till blanketten.
  • Skicka in ansökan till FPA. Du kan skicka bilagorna som meddelande i FPA:s e-tjänst, där du logga in med nätbankskoder eller mobilcertifikat.
  • Du får beslutet per post. Du kan även se beslutet i e-tjänsten. Det skickas även till serviceproducenten, varpå det fungerar som en platsbokning och betalningsförbindelse. Ändring kan inte sökas för beslutet.