Allmänt 5 min

8 myter om FPA:s verksamhet – har du också fel uppfattning?

Socialskyddslagstiftningen är komplicerad och ger lätt upphov till missförstånd om FPA:s verksamhet. Vi redde ut åtta sega myter.

Lyssna på artikeln
text FPA och Jenni Juntunen illustration Essi Kuula 7.8.2018

Vi redde ut åtta vanliga myter om FPA.

MYT 1: FPA är så snålt att de beviljar människor så små dagpenningar och förmåner som möjligt.

SANNING: Riksdagen beslutar om storleken på de föräldra-, sjuk-, rehabiliterings- och arbetslöshetsdagpenningar samt pensioner som FPA utbetalar.

MYT 2: FPA betraktar rumskompisar som delar bostad som ett gift par för att inte behöva betala allmänt bostadsbidrag åt den ena invånaren.

SANNING: Enligt lagen påverkar sambons inkomster storleken på det allmänna bostadsbidraget. I och med den jämlika äktenskapslagen kan också personer av samma kön leva i ett samboförhållande.

Om rumskompisarna som hyrt lägenheten med separata hyresavtal lämnar in en trovärdig utredning över att det inte handlar om ett samboförhållande utan en delad lägenhet eller ett underhyresavtal, anser FPA att de inte är partners. FPA bedömer ärendet genom att beakta orsaken till att personerna flyttat ihop, bostadens storlek och om invånarna tidigare har bott tillsammans.

Rumskompisar som har hyrt bostaden enligt ett gemensamt hyresavtal hör till samma hushåll. FPA ser då inte rumskompisarna som sambon men betalar enligt lagen ett gemensamt bostadsbidrag för hela hushållet.

MYT 3: FPA ersätter läkarkostnader enligt sina egna påhittade taxor som är mycket lägre än de verkliga avgifterna.

SANNING: FPA ersätter en del av utgifterna för privat läkare eller tandläkare enligt den ersättningstaxa som fastställts för dessa. Grunderna och maximibeloppen för FPA:s taxor är fastställda i statsrådets förordning. Tjänsteproducenter inom hälsovården kan debitera en högre avgift än FPA:s taxa.

MYT 4: Besvärsnämnden för social trygghet är FPA:s organ som inte vill behandla besvär och med flit försinkar behandlingen.

SANNING: Besvärsnämnden för social trygghet är ett lagstadgat, oberoende och självständigt prövningsorgan. Den är ett organ jämförbart med försäkringsdomstolen för frågor om social trygghet, och behandlar besvär mot beslut gjorda av FPA och arbetslöshetskassorna. Besvärsnämndens verksamhet är underordnad social- och hälsovårdsministeriet. Det är alltså inte FPA:s organ.

MYT 5: FPA:s försäkringsläkare fattar beslut om sjukdagpenning och invalidpension utan att bry sig om de vårdande läkarnas utlåtanden.

SANNING: Försäkringsläkarna kan inte godkänna eller förkasta ansökningar om sjukdagpenning och invalidpension. De ger sin egen bedömning av de sökandes arbetsoförmåga som stöd för beslutet, baserat på de uppgifter som finns tillhanda. Försäkringsläkarens uppgift är att bedöma de i lag stipulerade medicinska förutsättningarna för beviljandet av förmån på basis av uppgifter från hälsovården.

På basis av de vårdande läkarnas utlåtanden bedömer försäkringsläkarna hur sjukdomar påverkar de sökandes arbetsförmåga och om arbetsförmågan räcker till för de sökandes egna eller därmed jämförbara jobb. Bra utlåtanden från vårdande läkare, som även innehåller en vård- och rehabiliteringsplan, hjälper försäkringsläkarna att göra en totalbedömning av arbetsförmågan.

MYT 6: FPA sölar med flit i handläggningen av förmåner.

SANNING: Styrelsen för FPA sätter varje år upp målsatta tider för förmånernas handläggning. Skillnaderna i förmånernas handläggningstider och målsatta tider beror i huvudsak på de olika villkoren för beviljande av förmåner.

De målsatta tiderna är medelvärden, vilket innebär att vissa ansökningar handläggs snabbare och vissa långsammare. Om den målsatta tiden överskrids beror det ofta på att ansökan saknar väsentliga uppgifter så att FPA måste begära dem i efterskott. Under vissa tider på året kan det bildas kö i handläggningen pga. av en större mängd ansökningar än väntat.

MYT 7: FPA:s beslut hålls inte hemliga, eftersom FPA skickar ansökningar att handläggas runtom i Finland hur det råkar.

SANNING: FPA vidarebefordrar inkomna ansökningar i ett skyddat datasystem, så att de kan handläggas så fort som möjligt var som helst i Finland. En ansökan som lämnats in på hemortens FPA handläggs alltså inte nödvändigtvis på samma FPA-kontor. Alla som behandlar personuppgifter på FPA omfattas av tystnadsplikt oberoende av var i Finland de arbetar.

MYT 8: Att kontakta FPA:s direktör påskyndar handläggningen av ansökan.

SANNING: Kontakt till FPA:s direktör kan inte användas för att försnabba handläggningen av den egna ansökan. FPA:s direktörer har inte tillgång till samma datasystem som servicerådgivarna och förmånshandläggarna använder. I brådskande situationer lönar det sig att kontakta FPA:s kundtjänst eller, beroende på ditt ärende, ge respons via responsblanketten.

Läs mer på FPA:s webbplats

Lagar och anvisningar