”Som tur är finns handikappbidraget.”
Det säger Kumobon Eeva-Liisa Tuominen, vars yngsta barn har fått handikappbidrag av FPA i över tio års tid. Handikappbidrag är en ekonomisk förmån som mottagaren efter eget gottfinnande kan använda för sådant som stödjer funktionsförmågan som är nedsatt på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning och till exempel för att kunna studera eller arbeta.
Familjen Tuominens yngsta barn har fått bidraget på grund av ADHD. Att barnet var annorlunda var tydligt redan i spädbarnsåldern, säger Eeva-Liisa.
”Hen sov knappt under dagen, och på morgonen kunde man hitta hen under madrassen där hen låg och skrattade. När barnet växte lite blev vi tvungna att sätta hakar upptill på varje dörr för att begränsa hålligånget. Under de värsta nätterna sov barnet två eller tre timmar och jag sov i en fåtölj.”
När barnet fyllde tre år gjordes psykologiska undersökningar. Hen fick för första gången vård på en avdelning när hen var fyra år gammal, och ett år senare inleddes ADHD-medicinering.
Eeva-Liisa, som arbetar inom vårdbranschen, försökte själv en tid att bara arbeta nattetid för att kunna vara hemma med barnet på eftermiddagarna. När det blev för tufft stannade Eva-Liisa hemma och arbetade på lantgården.
Idag är barnet 16 år och får handikappbidrag för vuxna. Tack vare det kan hen på egen bekostnad gå på neuropsykiatrisk coachning, dvs. nepsy-coachning, berättar Eeva-Liisa.
”Barnet håller på att övergå från högklasserna till andra stadiet, och i det här skedet är behovet av coachning uppenbart. Vi har emellertid inte fått någon remiss för det från välfärdsområdet. Tack och lov får vi handikappbidrag så att vi kan bekosta coachningen själva.”
Enbart ADHD-diagnos berättigar inte till handikappbidrag
Barn och unga under 16 år kan få handikappbidrag om de på grund av sin funktionsnedsättning eller sjukdom behöver regelbunden vård, omsorg och rehabilitering. Då talar man om handikappbidrag för personer under 16 år.
När den unga fyller 16 år måste man ansöka om handikappbidrag på nytt. Syftet med handikappbidraget för personer över 16 år är att stödja personer med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom i deras dagliga liv, arbete eller studier.
År 2023 fanns det i alla sjukdomsgrupper 47 000 personer under 16 år som fick handikappbidrag. Med ADHD-diagnos (F90 Hyperkinetiska störningar) fattades över 11 800 beslut om handikappbidrag för personer under 16 år. Av dessa fick cirka 8 procent avslag.
16 000 personer fick handikappbidrag för personer över 16 år. Med ADHD-diagnos fattades över 1 900 beslut och avslagsprocenten var över 53.
”I ingetdera av fallen berättigar enbart sjukdom eller funktionsnedsättning till stöd, utan handikappbidragens kriterier och syften är olika”, säger FPA:s specialplanerare Pia Kankare.
Handikappbidrag för barn betalas ut om barnets sjukdom eller funktionsnedsättning i minst ett halvår orsakar en tydlig belastning för barnets föräldrar eller andra vuxna som tar hand om barnet.
Kriteriet för handikappbidrag för vuxna är att funktionsnedsättningen eller sjukdomen belastar personen själv avsevärt och under en längre tid. Kriterierna för beviljande av handikappbidrag för vuxna är högre än för handikappbidrag som betalas för barn.”
”Om ADHD på lång sikt försvårar förmågan att klara vardagliga sysslor och orsakar behov av stöd och handledning, lönar det sig definitivt att utreda sin rätt till handikappbidrag genom att ansöka om det”, säger Pia.
Ett positivt beslut förutsätter långvarig nedsatt funktionsförmåga och detta är svårt att bedöma om stöd söks direkt efter att diagnosen har bekräftats. Så det lönar sig att vänta lite.
”Bidraget kan betalas retroaktivt för sex månader. På så sätt kan man först se hur vård och rehabilitering hjälper. Om funktionsförmågan har försämrats även efter att dessa har inletts och det är svårt att klara av dagliga sysslor, har man bättre grunder för att ansöka om förmånen”, säger Pia.
”Handikappbidraget ansöks med en ansökan till vilken ett läkarutlåtande eller annan medicinsk utredning av funktionsförmågan ska bifogas.”
”Med hjälp av handikappbidraget kunde jag stanna hemma och arbeta på gården.”
Eeva-Liisa Tuominen berättar att det har varit enkelt för familjen att söka stöd både i barndomen och nu när barnet är 16 år.
”Behovet av stöd har varit tydligt motiverat i psykologens utlåtanden.”
”Barnet får kontinuerlig medicinering och vi har också sökt hjälp för exekutiva funktioner genom anpassningskurser och sensorisk integrationsterapi, där man fokuserar på problem med hanteringen av sensorisk information. Trots detta behöver den unga kontinuerligt stöd och handledning i sitt dagliga liv”, berättar Eeva-Liisa.
”Sociala situationer är svåra för hen, man måste påminna hen om medicinering och vardagssysslor. En vuxen måste hålla uppsikt över spelandet och skärmtiden. Ibland strular det till sig, men numera sker det allt mer sällan.”
Mamma hoppas att den kommande neuropsykiatriska coachningen stödjer den ungas framgång i studierna och att hen i sinom tid kommer in i arbetslivet och hittar sin plats i samhället.
”Samhället förstår fortfarande inte att små investeringar i nuet innebär miljoner i besparingar i framtiden. Vi har inte råd att utesluta ett endaste barn eller en ung vuxen från samhället.”
Även andra stödformer och förmåner bör utredas
”Utöver handikappbidrag kan en ung person med ADHD-diagnos också få annat stöd från samhället”, påminner Pia Kankare.
När ADHD-diagnosen har fastställts rekommenderar Kankare att man först kontaktar ADHD-förbundet. Där får man stöd och information för både barnets och hela familjens situation. Man kan också få stöd för egenvård på Terveyskyläs webbplats Psykporten.
”Välfärdsområdena erbjuder tjänster för tidigt stöd och rehabilitering. Genom välfärdsområdet kan föräldrarna också få stöd för sitt välbefinnande”, säger Pia.
FPA har förutom handikappbidrag även andra förmåner som de utmaningar som ADHD medför kan berättiga till. Dessa är:
- FPA:s anpassningskurser
- Familjerehabilitering (LAKU)
- Min egen väg-rehabilitering
- Yrkesinriktad rehabilitering för unga
- Neuropsykologisk rehabilitering.
Unga i åldern 16–19 kan också ansöka om rehabiliteringspenning för unga, om ADHD väsentligt försämrar dennes arbets- eller studieförmåga eller möjlighet att välja yrke och orsakar behov av särskilda stödåtgärder. Läs om villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning för unga på FPA:s webbplats.
Åldersgränsen för rehabiliteringspenning för unga ändras till 18 år från början av 2025.
FPA:s yrkesinriktade rehabilitering kan också komma i fråga om ADHD gör det svårt att komma in i arbetslivet.
”Det kan vara nödvändigt att granska FPA:s olika förmåner och rehabilitering som en helhet med FPA:s kundrådgivare till exempel i MittFPA”, säger Pia.
”Varför fick de stöd, men inte jag? – På dessa grunder beviljas handikappbidrag
Vi presenterar fiktiva exempel på ett negativt och ett positivt beslut om handikappbidrag. Båda exemplen gäller en yrkesstuderande 17-åring.
Handikappbidrag kan beviljas om en sjukdom eller funktionsnedsättning försämrar funktionsförmågan i minst ett år och orsakar minst väsentligt men. Detta bedöms i regel av sakkunnigläkare på FPA. Nedanstående fiktiva exempel på situationer som leder till ett negativt och ett positivt beslut om handikappbidrag har utarbetats av specialplanerare Pia Kankare.
Rätt till handikappbidrag för personer över 16 år:
Yrkesstuderande 17-åring
Den unga har problem med tidshanteringen. Vaknar i tid på morgonen, men kan glömma bort sig med andra saker och kommer för sent till skolan. Därför ringer mamma på morgonen och påminner om att åka till skolan. Den unga kan också glömma bort att äta frukost och tvätta sig under skolmorgnar.
Har haft en vårdperiod på ungdomspsykiatrisk poliklinik på grund av ångest och medelsvår depression. Då påbörjades medicinering och samtalsbesök med en psykiatrisk sjukskötare. Vården fortsätter. Möten som avtalats för följande dag och kompisrelationer kan orsaka kraftig ångest, som leder till att den unga inte kan sova. Ibland går den unga inte på ett avtalat möte eller till skolan på grund av ångest. I denna situation kan den unga trots allt komma i väg om någon uppmuntrar och stödjer.
ADHD-medicinering används regelbundet, och detta har hjälpt avsevärt, särskilt i skolgången. Man märker emellertid att läkemedlets effekt avtar hemma redan i början av kvällen, då det är mycket svårt att koncentrera sig på till exempel läxor. Börjar med saker men orkar inte utföra dem till slut. Känslokontrollen försämras också mot kvällen.
Har fått ergoterapi i två år och det har också varit till hjälp. Har varit i en liten grupp under hela grundskolan. Nu går det bra i yrkesstudierna, men språkstudierna avläggs som workshopstudier i grupp. Man har också kommit överens om möjligheten att vid behov förlänga studietiden. Den ungas ansvariga lärare är uppmuntrande och kan handleda den unga individuellt med beaktande av utmaningarna.
Ingen rätt till handikappbidrag för personer över 16 år:
Yrkesstuderande 17-åring
Vakar länge på kvällarna och är därför trött på morgonen och orkar inte gå till skolan. Föräldrarna vägleder den unga med läggdagstider, men det har inte hjälpt.
Den unga har några vänner i skolan, men i övrigt är sociala situationer ofta otrevliga och hen är gärna ensam. Hen har ofta svårt att hantera känslor och därför har hen avstått från ett tidigare idrottsintresse.
Skolan går bra och den unga är intresserad av sitt framtida yrke. Föräldrarna påminner om läxorna. På kvällen kan den unga börja göra läxor, men övergår till exempel till att spela och glömmer läxorna helt. Även i övrigt händer det lätt att den unga gör saker som är trevligare och de överenskomna uppgifterna blir inte gjorda.
Har gått i grundskolan i klass 3–5 i en liten grupp, därefter gått över till en stor grupp. Den unga har provat på ADHD-läkemedel, men vill inte använda det.
Den centrala skillnaden i dessa fiktiva fall är om sjukdomen eller funktionsnedsättningen orsakar minst väsentligt men. FPA använder vid fastställandet av väsentligt men punkten om allmänt nedsatt funktion i invaliditetsklassificeringen, precis som försäkringsbolagen. Invaliditetsklassen bedöms i regel av sakkunnigläkare, men även förmånsbeslutsfattare kan fatta fortsatta beslut.
”I allmänhet måste personen ha en medelsvår funktionsnedsättning för att det väsentliga menet ska uppfyllas”, berättar Pia Kankare.
”Exemplet med ett positivt beslut har haft kontakt med ungdomspsykiatrin, fått terapi och haft depression, och trots medicineringen behöver hen kontinuerligt stöd och handledning i vardagen. I exemplet med ett negativt beslut har situationen varit så pass mycket bättre att sådant stöd inte har behövts.”
”Förutsättningen för förmånen är att sjukdomen eller funktionsnedsättningen behandlas på ett ändamålsenligt sätt. Läkemedelsbehandling är inte en förutsättning för beviljande av stöd, men om sådan inte används måste det finnas en motiverad orsak till detta”, berättar Pia.
Handikappbidrag för personer över 16 år
- Stödjer vardagshanteringen. Med pengarna kan man till exempel köpa tjänster som stöder studierna eller arbetsförmågan.
- Utöver en diagnos måste funktionsförmågan vara nedsatt i minst ett år och sjukdomen eller funktionsnedsättningen måste orsaka men eller behov av hjälp eller handledning
- Stödet är uppdelat i tre nivåer: handikappbidrag med grundbelopp (108,99 e/mån. år 2024), handikappbidrag med förhöjt belopp (254,10 e/mån. år 2024) och handikappbidrag med högsta belopp (492,71 e/mån. år 2024). Beloppet påverkas av behovet av hjälp, handledning eller tillsyn och invaliditetsklassen. Även kostnader som orsakas av sjukdomen kan öka stödbeloppet, dock högst till handikappbidrag med högsta belopp.
- Man ansöker om stöd i MittFPA. Ett aktuellt läkarutlåtande ska bifogas till ansökan.
Som expert specialplanerare Pia Kankare, FPA
Text Anne Ventelä Bilder, video och redigering Veera Korhonen
