”Om bara Joonatan kunde lära sig att kommunicera med hela meningar som andra barn i hans ålder.”
Det är Borgåbon Jenny Alapere, 33, önskan för sin femåriga minsting. Denna önskan står även som mål i Joonatans rehabiliteringsplan.
Joonatan har den medfödda sjukdomen spinal muskelatrofi (SMA), som göra att motoriska nervceller inte förmedlar instruktioner från hjärnan till musklerna. Därför har han också svårt att prata. Joonatan har gått på talterapi som stöds av FPA sedan han var ett år gammal.
Numera kommunicerar Joonatan delvis med teckenspråk, delvis genom att ge ifrån sig ljud och gestikulera.
”Han kan också vissa ord: pappa, mamma, de fem syskonens namn, kiss, bajs, de typiska orden”, berättar Jenny.
På dagis använder Joonatan en bildkommunikationsmapp, som finns både som en manuell version och elektroniskt på en pekplatta. Barnet väljer bilderna, och pekplattan säger orden högt. Hittills använder Joonatan emellertid inte just meningar, utan enstaka ord.
”När Joonatan växer börjar han upptäcka att han inte klarar av samma saker som andra barn. Därför är det viktigt att han skulle fatta mod till sig och använda sig mer av bildkommunikation, så att han också ska kunna kommunicera med sina jämnåriga.”
Därför går Joonatan inte enbart på individuell talterapi, utan även på talterapi i grupp som stöds av FPA.
Talterapi i grupp lämpar sig för många behov
Talterapi i grupp kan ordnas som barnets enda form av talterapi eller parallellt med individuell terapi, berättar Joonatans talterapeut Kristiina Räisänen. Hon ger Joonatan både individuell talterapi och talterapi i grupp.
”I grupp får barnen öva på verkliga kommunikationssituationer med andra barn. Därtill får barnen och deras närstående kamratstöd och nya idéer av de andra deltagarna”, säger Kristiina.
Det är nyttigt att öva vardagliga interaktioner i verkliga situationer med andra barn.
Enligt henne är talterapi i grupp ett bra alternativ när barnet på något sätt kan uttrycka sig och kommunicera med andra. Tillsammans med barnet övar man till exempel på att använda kommunikationsmedel eller agera i grupp.
”I grupp kan man bra öva till exempel på att använda bilder. Dessutom är det nyttigt att öva till exempel vardagliga interaktioner i verkliga situationer med andra barn.”
Talterapi i grupp har ordnats som krävande medicinsk rehabilitering av FPA i olika former åtminstone sedan år 2003.
”I sin nuvarande form har talterapi i grupp ordnats sedan 2019, och varje år har den beviljats till cirka 60–70 klienter. Majoriteten av klienterna är under 15 år”, berättar planerare Laura Jokiranta från FPA:s rehabiliteringstjänster.
Talterapi i grupp kan ansökas på läkarens rekommendation
Joonatan deltar i talterapi i grupp redan andra gången. Den första rehabiliteringsperioden deltog han i som treåring.
”Då rekommenderade Kristiina gruppterapi vid sidan av individuell terapi, så att Joonatan skulle få agera med andra barn som använder hjälpmedel och själv också fatta mod till sig och använda dem”, berättar Jenny.
Jenny förde talterapi i grupp på tal när man gjorde en rehabiliteringsplan åt Joonatan på Nya barnsjukhuset.
”Enligt sjukhusets talterapeut var idéen utmärkt, så läkaren gav en stark rekommendation i planen.”
Talterapi i grupp ansöks i MittFPA eller så kan man skicka en ansökan per post. För ansökan krävs en blankett för krävande medicinsk rehabilitering KU 104 och en rehabiliteringsplan som utarbetats eller godkänts av den offentliga hälsovården eller ett läkarutlåtande B, där rehabilitering rekommenderas.
FPA:s talterapi i grupp kan beviljas till en kund vars prestations- eller deltagandeförmåga avsevärt begränsas av en sjukdom eller funktionsnedsättning, som orsakar ett minst ett år långt rehabiliteringsbehov, och som kräver rehabilitering som stöd för att kunna delta och klara av vardagliga funktioner.
Rehabiliteringen riktar sig till personer i åldern 4–65. Gruppterapihelheten inkluderar 10–40 gruppträffar, vars individuella längd är 60–90 minuter.
I talterapi i grupp är klienten en aktiv deltagare
Vi leker butik! Vill du köpa morötter eller bröd? Hur många? Var så god, tack. Vill du ge moroten till fåret eller ponnyn?
På talterapin för barn arbetar man mycket med hjälp av lekar. I Joonatans grupp är leken snäppet intressantare: istället för att man till exempel skulle ordna en låtsasbutik på mottagningen och barnen skulle köpa och sälja bildkort eller leksaksmat, köper och ger de riktiga grönsaker till riktiga djur.
Joonatan går på natur- och djurassisterad talterapi i grupp, vars innehåll planeras av talterapeuterna Kristiina Räisänen och Lotta Krohn. Ibland besöker man en gård där man bland annat sköter Kristiinas ponnyer och får, och ibland går man ut i skogen med Lottas rehabiliteringshud Bobo.
FPA förutsätter inte att serviceproducenterna ska erbjuda natur- och djurassisterad talterapi, utan de är metoder som serviceproducenterna eventuellt kan erbjuda som tillägg. FPA har fastställt kriterier för användningen av djurassisterad terapi.
”I naturen sjunker stressnivån bevisligen och det är lättare att delta i gruppens aktiviteter. Djuren hjälper däremot till att reglera känslorna och stämningen, och kan med sin närvaro få klienten att lugna ner sig i en pirrig situation”, säger Lotta.
Dessutom motiveras och inspireras rehabiliteringsklienterna av att vara ute i naturen och pyssla med djuren. Så är det också för Joonatan.
”Joonatan är inte särskilt intresserad av att delta i gruppaktiviteter, men när man till exempel en gång lekte butik och fick köpa mat och sedan ge den till riktiga djur, ville han göra det flera gånger”, berättar Jenny.
När träffarna ordnas i skogen och på gården är terapin också som en rolig scoutliknande hobby för Joonatan, säger Jenny.
På talterapi i grupp får klient och anhörig kamratstöd
Terapigrupperna i FPA:s krävande medicinsk rehabilitering har 2–4 klienter, när klienterna är mellan 4 och 17 år gamla.
”Grupperna bildas utgående från att barnen har liknande utmaningar som de behöver hjälp med. Till exempel i Joonatans grupp använder alla barnen en kommunikationsmetod som ersätter eller stödjer talet, och målet är att stärka användningen av dessa”, berättar Lotta.
Dessutom deltar alltid en vuxen tillsammans med barnet – till exempel en förälder, mor- eller farförälder eller fadder, som hjälper barnet i övningarna. FPA förutsätter emellertid inte att en vuxen eller en assistent ska följa med på gruppterapin, men barnet kan ha med sig en sådan. Terapeuten ansvarar för gruppens verksamhet under terapin.
Joonatan har alltid med sig en vuxen på talterapin.
Vuxna gynnas också av att delta, eftersom de får kamratstöd av varandra.
Joonatan går alltid på terapin tillsammans med en förälder och ett syskon. Vilket av syskonen som följer med beror på vem som har passligt att delta. Familjens övriga barn är i åldern 7–12.
Joonatan är ännu så liten att han har svårt att koncentrera sig på handledd verksamhet i grupp. När ett syskon visar hur man gör och engagerar sig i uppgifterna, blir även Joonatan uppmuntrad att delta i övningarna med större entusiasm”, säger Jenny.
Om ett syskon kan delta i terapin beror på serviceproducenten.
”Rehabiliteringsbeslutet gäller enbart klienten. På grund av integritetsskydd måste man också komma överens om saken med gruppens övriga medlemmar”, påminner Laura Jokiranta vid FPA.
Talterapin är naturligtvis även viktig för klientens närstående. Av talterapeuterna får de kunskaper och verktyg för det dagliga livet. Därtill är kunskaperna och kamratstödet från gruppens övriga medlemmar ofta värdefullt, säger Lotta.
Jenny berättar till exempel att hon har sett hur pekplattan har använts för kommunikationen i andra familjer. Detta har gett henne idéer som hon själv kan prova med Joonatan. Framför allt har terapin varit värdefull för familjens övriga barn just tack vare kamratstödet.
De är hela tiden oroliga för hur Joonatan kommer att klara sig i framtiden och till exempel i skolan.
I gruppen är Joonatan emellertid inte den enda som är speciell, utan en bland alla andra.
FPA:s talterapi för vuxna stödjer livskvaliteten
Individuell talterapi och talterapi i grupp erbjuds även för vuxna som krävande medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA.
”Till exempel olika neurologiska sjukdomar eller funktionsnedsättningar, såsom cerebrovaskulära sjukdomar, traumatiska hjärnskador och Parkinsons sjukdom kan leda till kommunikationsstörningar eller sväljsvårigheter, som kan rehabiliteras”, berättar talterapeut Heli Horn vid Terveystalos Rehabiliteringstjänster. Hon erbjuder både individuell talterapi och talterapi i grupp för vuxna.
”I talterapi för vuxna kan man söka stöd för till exempel svårigheter med att producera tal, såsom otydligt tal eller utmaningar med att producera ljud. Å andra sidan ger talterapin metoder för situationer när man har svårt att hitta orden, eller om man inte kan använda tungan på rätt sätt när man ska prata”, säger Heli.
I talterapin kan man till exempel göra samtalsövningar eller uträtta olika ärenden där man övar på kommunikationen i en vardaglig miljö.
”Om man alltid har svårt att tala eller om det endast är svårt i vissa situationer, kan man också lära sig alternativa metoder såsom att rita eller använda bilder eller gester som stöd för kommunikationen”, berättar Heli.
Information och handledning även för en vuxen klients närstående
Klientens närstående kan också delta i talterapi för vuxna. Det gynnar alla att närstående och anhöriga förstår klientens utmaningar och vet hur man kan hjälpa klienten i svåra situationer. Handledning för närstående kan erbjudas både i individuell talterapi och i talterapi i grupp.
Talterapi i grupp kan vara den enda formen av talterapi för en vuxen klient, eller så kan individuell terapi ges parallellt beroende på klientens situation.
Fördelen med gruppterapi är enligt Heli att klienten får agera i en grupp med jämlikar.
”Det är ofta mer motiverande att prata i grupp, eftersom man kan dela med sig av sina erfarenheter och idéer. I individuell terapi är situationen inte lika naturlig, eftersom terapeuten oundvikligen har en ledande roll i övningarna.”
FPA:s talterapigrupper för vuxna består av tre till fem klienter. Grupperna bildas utgående från att deltagarna har liknande utmaningar och lika möjligheter att delta i gruppens verksamhet.
”När flera personer deltar i övningarna är det enklare att skapa naturliga situationer för kommunikationen, där deltagarna till exempel byter roller och väntar på sin tur”, berättar Heli.
Enligt Horn är det oerhört viktigt för många klienter att få öva på att samtala i grupp i en trygg omgivning.
Till exempel efter en cerebrovaskulära sjukdom kan klienten ha svårt att producera tal eller talar långsamt, och många drar sig för att uttrycka sig eller till exempel be om ordet. I gruppen kan man öva på dessa saker i lugn och ro.
”På så sätt kan talterapin hjälpa klienten att samla mod till att prata, vilket i sin tur inger en känsla av att man kan och klarar av och då höjs livskvaliteten”, säger Horn.
Text Anne Ventelä Bilder, video och redigering Pekka Hannila
