ARBETE & FÖRSÖRJNING 9 min

Esa fick nog av det osäkra livet i kulturbranschen och bytte yrke – ”Utkomsten bestod av att samla ihop små smulor här och där”

Esa Kytösaho lämnade arbetet som teaterlärare och utbildade sig till elmontör med hjälp av studiestöd. Till en början var yrkesstudierna utmanande i vuxen ålder, men det lönade sig – den nya branschen garanterade stadig utkomst.

Lyssna på artikeln
Text Anitra Rönkkö Bilder Sabrina Bqain 23.6.2020

Elmontören Esa Kytösaho har sin första långa semester på flera år framför sig.

Helsingforsbon Esa Kytösaho, 39, har inget direkt svar på varför han sökte sig till scenkonstbranschen efter gymnasiet. Kanske berodde det på att han tyckte om att uppträda och i filmer var skådespelarna givetvis de som man först lade märke till. Esa studerade först teater vid det dåvarande Voionmaan opisto och sedan vid Lahden kansanopisto.

”Det var inget medvetet beslut. Jag hade varit med i sommarteater och tänkte att jag inte kan eller vill göra något annat.”

Ungdomens spirande entusiasm för teater försvann emellertid. Däremot intresserade regissering, undervisning och ljusteknik. Så sökte Esa till dramainstruktörutbildningen på yrkeshögskolan och tog examen år 2008.

Efter yrkeshögskolan ledde Esa en teaterklubb och teatergrupp för barn och unga på ungdomscentret. På fritiden uppträdde han med sitt band Kansanäänite. Som om detta inte var tillräckligt var Esa dessutom med och bildade en yrkesteater. Familjen väntade även barn.

År 2011 måste Esa medge för sig själv att tidsperioden som han kallar för obehärskad freelancer-rumba hade gjort honom utbränd.

Korttidsjobben inom scenkonst kändes som en återvändsgränd.

”Yrkesteatern gjordes med passion, men personligen satsade jag lite för mycket på den. Att driva teatern var ett ständigt ansökande om bidrag. Problemet börjar redan med att man först måste arbeta för att profilera sig för att få bidrag. När man sedan har fått bidrag, kommer man att få det nästa år? Det är svårt att få folk att binda sig till att grunda en yrkesteater ur intet. Det är helt förståeligt. I praktiken måste man jobba i åratal utan lön.”

Utbrändheten visade sig som total handlingsförlamning. Esa steg nog upp på morgonen, men under dagarna irrade han omkring och kämpade med panikartade känslostormar. Korttidsjobben inom scenkonst kändes som en återvändsgränd.

”Jag hade utvecklat en stark yrkesmässig identitet. Jag tänkte samtidigt att jag inte kan försörja min familj på det här viset. Och skulle det alltid gå ut på samlandet av små smulor, som även alla andra slåss om.”

Läs också: Irina studerar till företagare med arbetslöshetsförmån – ”Jag vill ta ett steg närmare min dröm”

Esa Kytösaho istuu sähkökaapin päällä.
”En utbildare sa att det tar sju år innan man på riktigt blir färdig elmontör.” Esas utbildning tog två år.

Från postutdelning till Teaterhögskolan – ”Jag fick känslan att var det här allt”

Eftersom familjen väntade barn beslöt Esa sig för att söka arbete som postutdelare.

”På något sätt var det väldigt lugnande att fara till jobbet på morgonen, det fanns bara en viss mängd post som skulle delas ut. När jag stängde dörren till arbetsplatsen på kvällen behövde jag inte tänka på något. Till skillnad från en freelancer inom scenkonst som måste skrapa ihop pengar någonstans ifrån som en bläckfisk.”

Esa beklagar ännu att han blev uppsagd från posten efter tre års arbete. Däremot kunde han inte utvecklas mer på arbetsplatsen. Han hade även fått en nervskada i högra axeln, så tiden var mogen för något annat.

Bara ett par veckor efter uppsägningen fick Esa reda på att han hade blivit antagen till Teaterhögskolan för att studera till teaterlärare på magisternivå. Esa var ivrig att fördjupa sina kunskaper som lärare, eftersom det var just det som hans karriär inom scenkonst till största delen hade varit.

Efter fem års paus från yrket hade inget ändrats.

”Efter Teaterhögskolan fortsatte jag samma gamla karriär. Undervisningen kom ändå allt mer in i bilden, eftersom jag arbetade vid cirkus- och teaterskolan Esko i Esbo. Där är arbetsgemenskapen väldigt bra och skolan är bra på alla sätt, men så kom känslan igen att var det här allt.”

Efter fem års paus från yrket hade inget ändrats. Esa hade fast anställning på Esko, men han hade även velat arbeta med annan scenkonst. Något sådant fanns inte.

Esa Kytösaho seisoo Helsingin Sähkötalon edessä.
De tidiga morgnarna inom det nya yrket gör inget – kvällarna är lediga. Esas arbetsdag börjar klockan sju.

Karriärbytet hade varit omöjligt utan studiestöd – ”Att vrida och vända på varje slant var redan välbekant”

Denna gång övervägde Esa noggrant vilken bransch som skulle ge bröd på bordet. Det måste vara något som görs med händerna. För det andra skulle det kräva utbildning, men inte alltför långvarigt pluggande. Massör hade varit ett alternativ, men Esa strök bort det: alltför stor konkurrens.

”På teatern hade jag gjort en del ljusdesign, så jag hade intresse för elarbete. Skogsteknik hade också varit ett alternativ, men när jag tittade på TE-centralens sidor fanns det för tillfället tre arbetsplatser i huvudstadsregionen. Däremot fanns det 300 platser som elmontör, så det avgjorde saken.”

Trots att Esa redan hade två högskoleexamina i bagaget inverkade det studiestöd som han hade fått för dem inte på stödet för studier på andra stadiet.

Esa antogs via ett par omvägar till en tvåårig elmontörsutbildning som ordnades av Taitotalo. Studierna finansierades med studiestöd och studielån. Trots att Esa redan hade två högskoleexamina i bagaget inverkade det studiestöd som han hade fått för dem inte på stödet för studier på andra stadiet.

”Utbildningspolitiskt är det fint att om det nuvarande yrket inte känns bra har man möjligheten att utbilda sig till ett nytt yrke med statligt stöd. Det hade varit omöjligt för mig att studera utan studiestöd.”

Den månatliga inkomsten som inkluderade en del lönearbete, var ungefär 1 500 euro.

”Det orsakade inga stora problem. Att vända och vrida på varje slant var redan välbekant. Jag klarade mig med hjälp av sparsamhet och sommararbete inom elbranschen.”

Läs också: Är du arbetslös och vill studera? 6 tips om kortvariga studier

Työkaluja.
Esa håller i en installationstestare. Med den testar man att elinstallationerna är säkra och överensstämmer med lagar och förordningar.

Att studera som vuxen började trögt – Det nya yrket gav stadig inkomst

Att komma igång med själva studierna orsakade däremot problem. Scenkonst och elteknik är tämligen olika världar. När konstundervisningen enligt Esa är mjuk och diskussionsbaserad, presenteras saker och ting mer rättframt inom eltekniken.

”Nog var det ganska gräsligt i början, eftersom det första halvåret bestod av en massa ny grundläggande information och matematik. Jag är usel på naturvetenskapliga ämnen. Vissa andra stadiets ekvationer kommer inte så lätt när man inte har använt dem på tjugo år.”

En bra sak enligt Esa var att den krävande teoridelen gav nödvändiga verktyg för det praktiska arbetet. En annan givande sak var att man i skolan regelbundet gjorde elevarbeten för riktiga kunder, till och med elektrifiering av hela hus.

Sedan han tog examen förra året har Esa arbetat för ett företag inom elbranschen där han praktiserade under studietiden. Som en vän av tidiga morgnar stör det inte Esa att han måste stiga upp redan halv sex. I det lilla företaget fungerar saker och ting bra och ett plus är att man får göra lite av varje. Den egna ekonomin är nu bra.

Esa Kytöasho kävelee kadulla.
”Även elmontörer behöver en viss kreativitet och förmåga att arbeta med människor. Elmontören är den som är sist på plats vid renoveringar och tar emot kundens respons”, säger Esa.

Genom Esas ackumulerade erfarenheter från elbranschen har han nu börjat hitta överraskande många likheter mellan teatern och sitt nya yrke. Trots att elarbeten planeras noggrant på förhand, kan det hända att planerna inte går att förverkliga i praktiken. Då är det som att anta rollen som regissör, eftersom elmontören har ansvar för att saker och ting görs på ett säkert sätt. Teaterregissören ska också försäkra att människorna känner sig trygga och säkra.

”Teatern dödar inte på samma sätt som elen, men den kan också förstöra en människa.”

Dessutom förenas branscherna av ett ständigt behov av inlärning. På teatern innebär varje ny pjäs nya saker att lära sig. Inom elinstallation kan saker och ting vara mindre, men ändå betydelsefulla. Till exempel kan installeringen av ett eluttag ge en aha-upplevelse om hur man kunde göra allt annorlunda.

Trots att det finns likheter mellan branscherna funderar Esa på hur den långa teatererfarenheten går till spillo.

”Om man räknar med folkhögskolorna har jag gått nio år i skolan för teaterbranschen. Naturligtvis uppstår frågan om det här är riktigt klokt. Skulle det även finnas något inom teatern?”

Men just nu är det bra så här och Esa har ingen önskan att gå tillbaka. Ridån är och förblir – åtminstone för tillfället – fördragen.

Karriärbyte som vuxen – Hur kan man finansiera studierna?

  • En vuxen person som vill byta karriär kan använda FPA:s studiestöd för att finansiera heltidsstudier. För att få studiestöd för en andra högskoleexamen eller för att komplettera en tidigare examen ska man ha studiestödsmånader kvar. För högskolestudier kan man sammanlagt få studiestöd för 54 månader. Studiestöd kan inte fås samtidigt som vuxenutbildningsstöd, men FPA kan bevilja statsgaranti för studielån för en person som får vuxenutbildningsstöd.
  • Studiestöd för studier på andra stadiet förbrukar inte den maximala stödtiden för högskolestudier. Med andra ord kan en person som avlagt en yrkesexamen få studiestöd för en högskoleexamen under ett maximalt antal månader. Motsvarande om en person som avlagt högskoleexamen vill avlägga en yrkesexamen är det möjligt att få studiestöd, eftersom studiestödet för högskoleexamen inte inverkar på studiestödet för andra stadiet.
  • En arbetande löntagare eller företagare kan finansiera studierna med vuxenutbildningsstöd.
  • Löntagarens vuxenutbildningsstöd kan ansökas om man har varit i arbetslivet i minst 8 år, arbetat för den nuvarande arbetsgivaren i minst ett år och blir studieledig från arbetet.
  • Företagarens vuxenutbildningsstöd kan ansökas om man har varit i arbetslivet i minst 8 år, arbetat som företagare på heltid i minst ett år och inkomsterna från företagsverksamheten minskar på grund av studierna.
  • Löntagarens vuxenutbildningsstöd består av en grunddel och en förtjänstdel som fastställs på basen av lönen. Företagarens vuxenutbildningsstöd betalas med samma belopp som grunddelen. Vuxenutbildningsstödet ändras från och med 1.8.2020. Stöd kan ansökas för högst 30 månader om man befinner sig på partiell studieledighet. Vuxenutbildningsstöd ansöks via Sysselsättningsfonden.
  • Ett hushåll med låg inkomst kan få allmänt bostadsbidrag för en hyres- eller ägarbostad. Med hushåll avses vanligtvis personer som bor i samma bostad, och bostadsbidraget påverkas till exempel av det totala beloppet av bruttomånadsinkomsterna. Om förmånerna, inkomsterna och resurserna inte räcker till nödvändiga vardagliga utgifter kan man få utkomststöd.
  • Om man vill byta bransch på grund av hälsoskäl kan yrkesinriktad rehabilitering vara ett alternativ. Inom ramen för yrkesinriktad rehabilitering stöder FPA vanligtvis grundutbildning, vidareutbildning och omskolning på andra stadiet eller på högre nivå. För yrkesinriktad rehabilitering för en person som har arbetat längre (ungefär fem år) ansvarar den egna arbetspensionsanstalten.
  • En arbetslös arbetssökande kan använda den inkomstrelaterade dagpenningen på olika sätt för studier. Arbetssökande över 25 år har en möjlighet att studera under en kort tid utan att förlora arbetslöshetsdagpenningen. Studierna får pågå i högst sex månader, så det är fråga om till exempel examensinriktad fortbildning. Om TE-tjänsterna inte erbjuder lämplig arbetskraftsutbildning kan man ansöka om inkomstrelaterad dagpenning för att stödja självständiga studier. Stödet förutsätter att man kommer överens om saken med TE-tjänsterna. Studierna kan stödas under högst två år.

Läs mer på FPA:s webbplats

Vem kan få studiestöd?