Heli Nevalainen 15.3.2019 4 min

Särboende med ändå tillsammans

På FPA:s kundservice får vi då och då höra sådant som gör att vi måste sätta oss in i frågeställarens situation mer ingående. När vi reder ut förmånsfrågor kan det i förbigående framgå att frågeställarens egen eller livskamratens funktionsförmåga inte är som förut och att vederbörande inte klarar av att sköta ärenden eller vardagsbestyr självständigt. Det kan hända att en pensionstagare inte får andra förmåner än sin pension trots att utgifterna har ökat på grund av att situationen förvärrats.

FPA-förmånerna hjälper ekonomiskt, men för att underlätta vardagen behövs ofta mer.

Då lyssnar jag på helspänn. Har frågeställaren uppsökt läkare och diskuterat om att ansöka om vårdbidrag för pensionstagare eller rehabilitering? Har frågeställaren hos kommunen hört sig för om stöd för närståendevård eller hemtjänst? Har bostadsbidraget för pensionstagare beräknats och behövs en fullmakt för att sköta FPA-ärenden? FPA-förmånerna hjälper ekonomiskt, men för att underlätta vardagen behövs ofta mer. På kundservicen ser vi inte hur vardagen därhemma fungerar, men vi kan hänvisa kunderna till andra tjänster genom att närmare analysera situationen.

Vid behov kan FPA meddela kommunen om behovet av social service. Därefter kontaktar kommunen personen i fråga, och olika stödformer och alternativ utreds under ett hembesök av exempelvis en socialhandledare. Det kan hända att man länge funderat över att ansöka om stöd för närståendevård eller hemtjänst, men att detta bara inte blivit av. Ibland kan det ha gått så långt att det inte längre är tryggt att bo kvar hemma och att det behövs en plats på ett serviceboende.

Ibland kan det ha gått så långt att det inte längre är tryggt att bo kvar hemma.

Om den ena parten i ett pensionärspar flyttar till ett serviceboende måste förmånerna ofta ses över – också för den som bor kvar hemma. Folkpensionen för en folkpensionstagare justeras och rätten till bostadsbidrag och vårdbidrag måste klargöras. Kundservicen på FPA kan ge råd om hur ansökningarna ska fyllas i eller vilka bilagor som behövs. Ofta reder jag dessutom ut om uppringaren har anhöriga eller närstående som kan hjälpa till med pappersexercisen, eftersom redan flytten till ett serviceboende i sig medför en stor förändring som kräver stora insatser.

I sådana situationer förmedlas oron över hur uppringaren själv och den andra ska klara sig också till kundservicen. Om man erkänner att krafterna sätts på prov går det att få hjälp. Också stödet från närstående och vänner accentueras när livssituationen förändras. Att barnen bor långt borta eller kontakten av någon annan orsak blivit lidande kan ibland kännas svårt och sorgligt. Till all lycka finns det ofta grannar eller vänner som erbjuder stöd.

Om man erkänner att krafterna sätts på prov går det att få hjälp.

I en artikel på Mittiallt.fi berättar Marja om hur svårt det var att besluta om makens flytt till ett servicehus. Efter flytten smög sig känslan av ensamhet in i vardagen, och att ta sig ut utanför hemmets väggar krävde mod. Att lära sig leva skilt var inte lätt, men så småningom hittade hon ny energi i vardagen.

Under de år som jag jobbat här minns jag särskilt ett samtal, under vilket en äldre man berättade om sin fru som måste flytta till ett serviceboende mot sin vilja. Han talade om sin fru i varma ordalag och sade att han trots avståndet inte kände sig ensam. Närvaron kunde förnimmas trots att livskamraten under tiotals gemensamma år inte fanns där hemma längre. Avgörandet var svårt, men ändå det bästa för vardera parten. Båda anpassade sig så småningom till den nya situationen och särboendet, och känslan av samvaro underlättade ensamheten. Det är viktigt att få tala om sin livskamrat som bor på ett serviceboende eller kanske gått bort – och ibland kan det framkalla tårar i vardera ändan av telefonlinjen.

Översättning: Kurt Kavander