FÖRETAGARE & ARBETSGIVARE 7 min

Fokus på arbetsförmågan – byggbolaget förebygger problem

Frisk hem från jobbet, pensionering vid god vigör. Det är kärnan i byggkoncernen Skanskas slogan. Detta kan bli verklighet när man tar tag i problem som hotar arbetsförmågan på förhand i stället för i efterhand.

Lyssna på artikeln
text Laura Kosonen bilder Miika Kainu 28.9.2017

”Egentligen kan man sammanfatta det mesta av vad vi har gjort med termen tidig intervention, säger Helena Pekkanen, chef för arbetshälsa vid Skanska.

Byggkoncernen Skanska har redan i flera år arbetat systematiskt för att förbättra säkerheten i arbetet och att minska antalet arbetsolyckor. Vårt arbete har varit framgångsrikt: under de tio senaste åren har antalet arbetsolyckor inom Skanska minskat med upp till 90 procent. De anställdas sjukfrånvaro har förblivit på en skälig nivå och pensioneringarna sker klart senare än vad som är vanligt inom branschen.

”Egentligen kan man sammanfatta det mesta av vad vi har gjort med termen tidig intervention, säger Helena Pekkanen, chef för arbetshälsa vid Skanska.

Det betyder att man försöker identifiera problemen redan innan de uppstår: På byggplatserna kartläggs riskerna innan entreprenaden inleds och säkerhetsfrågorna övervakas kontinuerligt. Man strävar efter att ingripa i hälsoproblem som hotar arbetsförmågan innan arbetstagaren hamnar i en ond cirkel av sjukfrånvaro.

Arbetssätten och arbetsbilden under observation

Inom byggbranschen är arbetarskydd en viktig fråga. Orsakerna till sjukfrånvaro utgörs främst av skador och sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. Arbetet omfattar många olika faktorer som kan orsaka besvär, såsom lyft, belastande arbetsställningar, vibrationer, buller och damm.

”Dessutom är våra arbetstagare utspridda på olika byggplatser runt om i Finland. Därför måste processer som hör samman med arbetsförmåga och arbetarskydd vara i skick, både lokalt och på koncernnivå”, påpekar Helena.

Lösningarna är alltid individuella. Det är självklart att en person som lider av besvär i axlarna inte fortlöpande ska bygga innertak med uppsträckta armar.

Om arbetstagarens sjukfrånvaro ökar är det på chefens ansvar att utreda situationen. Vid behov inleds förhandlingar om arbetsförmåga tillsammans med företagshälsovården. Där diskuterar man om problemen skulle kunna lösas genom att ändra arbetssätten eller byta till lättare arbete, vilken rehabilitering som skulle kunna vara till hjälp eller om man borde överväga en helt ny arbetsbild.

Lösningarna är alltid individuella. Det är självklart att en person som lider av besvär i axlarna inte fortlöpande ska bygga innertak med uppsträckta armar. Om man känner till att en 35 år gammal byggarbetares rygg inte kommer att klara av samma jobb längre än fem år framåt kartlägger man om han skulle vara intresserad av att, vid sidan av arbetet, till exempel utbilda sig till arbetsledare. En veteran på över 50 år kan bli arbetsplatsutbildare som introducerar nybörjare i yrket i mästare-gesäll-stil.

Invalidpension från arbetspensionsförsäkringen eller sjukpension från FPA är alternativ först när man har vänt på varje sten som finns. Ingen sägs heller upp på grund av problem med arbetsförmågan.

Företagshälsovården fungerar inte avskilt

Helena Pekkanen anser det vara viktigt att informationen enkelt kan förmedlas vidare från en nivå till en annan inom koncernen. På lokal nivå genomförs till exempel arbetsplatsutredningar, säkerhetstemaveckor genomförs regionalt och alla nivåer inom koncernen har förbundit sig till de processer som hör samman med arbetsförmåga och säkerhet.

De närmaste cheferna har en viktig roll. De får bland annat utbildning i hur man kan ta upp frågor som rör arbetsförmåga. Den viktigaste utomstående samarbetspartnern är företagshälsovården.

Företagshälsovården deltar i säkerhetsmöten och företagshälsovårdare och fysioterapeuter besöker byggplatserna för att bedöma förhållandena och arbetssätten.

”För cirka fem år sedan kunde vi sammanföra vår företagshälsovård i hela Finland till en och samma serviceleverantör, Terveystalo. Det har varit helt oumbärligt med tanke på utvecklingsarbetet”, säger Helena.

Skanskan työhyvinvointipäällikkö Helena Pekkanen
Partiell sjukdagpenning som FPA betalar används i stor omfattning när arbetstagaren stegvis kommer tillbaka till arbetet efter en sjukledighet. ”Jag anser att den fungerar utmärkt”, berömmer Helena.

Vi har ett nära samarbete. Företagshälsovården deltar i säkerhetsmöten och företagshälsovårdare och fysioterapeuter besöker byggplatserna för att bedöma förhållandena och arbetssätten.

”Det är viktigt att vi verkar tillsammans. Det skulle vara oförnuftigt om företagshälsovården skulle vara en lösryckt aktör som agerar på sitt eget sätt”, säger Helena.

”Till en början funderade vi på för vilket ändamål vårt företag behöver företagshälsovård. Därefter började vi utveckla gemensamma verksamhetsmodeller tillsammans med de anställda hos företagshälsovården.”

Rehabilitering upplever en brytningstid inom byggbranschen

Fortlöpande mätningar och rapportering utgör en väsentlig del av arbetet med arbetsförmåga. Vi får sammanfattad information från företagshälsovården och vi använder många olika interna mätare inom koncernen.

”Endast genom mätningar kan vi få en helhetsbild av situationen och kan sedan fastställa våra följande mål”, motiverar Helena.

Vi strävar efter en öppen diskussion i frågor som rör arbetsförmåga. Representanter för arbetstagarna och förtroendemännen deltar i förhandlingarna. Responsen har varit positiv.

”Våra mål är gemensamma. Mycket ofta har lösningarna på problemen varit sådana att alla parter kan dra nytta av dem.”

Den partiella sjukdagpenning som FPA betalar används i stor omfattning när arbetstagaren stegvis kommer tillbaka till arbetet efter en sjukledighet.

Rehabilitering är ett av utvecklingsobjekten i framtiden. Enligt Helena är den nu i ett brytningsskede inom branschen.

”Vi skulle behöva mycket rehabilitering vad gäller stöd- och rörelseorgan, men kriterierna är så strikta att den byggarbetare som uppfyller dem redan står inför hotet om sjukpension. För arbetsgivaren är det för närvarande en utmaning att kunna utnyttja grupprehabilitering, de flesta av dem som behöver rehabilitering styrs nu till individuell rehabilitering.”

Partiell sjukdagpenning som FPA betalar används i stor omfattning när arbetstagaren stegvis kommer tillbaka till arbetet efter en sjukledighet.

”Jag anser att den fungerar utmärkt”, berömmer Helena.

Byggarbetaren talar om känslor

I år har man inom Skanska börjat prata om säkerhet i större omfattning än tidigare. Säkerhet är även psykiskt välbefinnande, arbetshälsa och att bry sig om sig själv och sina arbetskamrater.

Projektet ”LIFE – jag bryr mig” har som mål att förändra verksamhetskulturen inom branschen. Inom Skanska vill man satsa på övergripande välbefinnande och samverkan.

”Vi är en ingenjörsorganisation där man inte alltid har lyft fram den psykologiska aspekten. Nu är det något vi satsar på och responsen har varit positiv. Det är inte frågan om endast ord utan en långsiktig förändring av säkerhetskulturen som har sammankopplats som en del av de strategiska målen”, berättar Helena.