Gå till innehåll
Lyssna på artikeln

För att klara av vardagen som låginkomsttagare krävs resurser och tålamod

Jyrki Tamminen, som arbetat inom småbarnspedagogiken, är sjukpensionär. På grund av reumatism kunde han inte längre arbeta med barnen. Man klarar sig i livet även som låginkomsttagare, bara man har ett öppet sinne.
Pensionärer | 8.9.2025

Tarja Västilä, text
Laura Vesa, bilder och videor

Veckan börjar bra: Varmvattengymnastiken som ordnas av föreningen för reumatiker i Tammerfors gör gott för både kropp och själ. Jyrki Tamminen har gympat tillsammans med andra reumatiker redan i flera år.

“Jag har bestämt mig för att satsa på vattengymnastiken eftersom den passar för den här sjukdomen. Dessutom är det ju gratis att promenera, så det gör jag också.”

Jyrki, som varit sjukpensionär i nästan ett år, berättar att han klarar sig ekonomiskt, bara han håller koll på utgifterna. Han har också haft nytta av att han lagt undan lite pengar under de yrkesverksamma åren.

“Nu äter vi av det vi sparat.”

Jyrkis fru får just nu arbetsmarknadsstöd från FPA på ungefär 600 euro netto i månaden. Hon är akademiskt utbildad specialist men har inte lyckats hitta något jobb. Sporadiska stipendier går till kompetensutveckling och levnadskostnader.

: I förgrunden syns en gammal grammofon. Jyrki står i bakgrunden och tittar ut genom fönstret.
Jyrki besöker servicehus med en grammofon och gamla skivor och leder workshoppar för äldre. Musik öppnar dörrar till minnena.

Lösningen blev delinvalid­pension

År 2019 var en smärtsam tid. Jyrki, som har lidit av reumatism sedan barnsben, arbetade på en skola som förskolelärare och timlärare. Vid ett nätverksmöte kom man fram till att arbetsbördan måste minskas, och att delinvalidpension kunde vara en lösning.

I augusti 2020 kom beslutet från pensionsbolaget Keva och i september gick Jyrki i delinvalidpension.

“Jag tänkte att jag skulle klara av att jobba varannan vecka. Men efter ett år flyttades jag från skolan till daghemmets sida som förskolelärare. Samtidigt ökade arbetstiden från 23 timmar i veckan till nästan 40 timmar.”

En barnskötare vikarierade Jyrki under de lediga veckorna, men eftersom barnskötaren inte var behörig att göra upp pedagogiska planer eller individuella läroplaner för barnen samlades arbetet på hög. Dessutom kunde Jyrki inte längre hänga med i barnens tempo på daghemmet.

“Sedan blev jag tvungen att operera foten, och ett av barnen råkade trampa på den nyopererade foten. Arbetet kändes övermäktigt – för att arbeta med impulsiva barn måste man vara snabb, och det var jag inte längre på grund av sjukdomen i rörelseorganen. På ett par år blev jag totalt utmattad och kunde inte återhämta mig alls. Jag sa att nu räcker det.”

LÄS OCKSÅ
Rauni känner att hon faller mellan två stolar i restaurang­branschen – yngre och även pensionerade får inhopps­jobb, men inte hon
LÄS OCKSÅ
Sanna har varit tvungen att avstå från många saker på grund av nervsmärta, men hon har inte gett upp

Kultur är stimulerande för personer i alla åldrar. Som sjukpensionär hinner Jyrki pigga upp seniorer och skolelever genom olika workshoppar.

Dockteaterdockan finns med i resväskan.

Ansökningar kräver resurser

Våren 2023 beslöts att Jyrki inte skulle börja med en ny förskolegrupp till hösten utan sjukskrivas efter semestern och ansöka om full invalidpension. Att han fyllt 60 år bidrog också till beslutet.

“Ansökan skickades till Keva i augusti, och i februari kom beslutet om rätt till invalidpension. Den började i augusti förra året, när den tid på 300 dagar då jag primärt hade rätt till sjukdagpenning från FPA löpte ut. Sjukdagpenningarnas belopp varierade och de kom alltid retroaktivt. Det var svårt att skaffa ett skattekort för förmåner när man inte visste hur mycket man kunde vänta sig i förmåner.”

Den som ansöker om sjukpension får först sjukdagpenning, och pensionstiden börjar först ett år senare. Med jämna mellanrum ville FPA ha ett B-utlåtande om Jyrkis hälsotillstånd. Han tyckte att det ständiga utredandet kändes konstigt – som om de väntade sig att han mirakulöst skulle bli frisk. Den genomsnittliga ersättningen på 40 euro för en vardag var inte heller så imponerande.

“Det skulle kunna vara besvärligare om man inte var kund hos företagshälsovården. Hur får man ens tid på hälsovårdscentralen för B-utlåtanden, då man ska lämna in flera. Den enorma byråkratin är ett problem. Den kräver resurser, tid och tålamod. Själv orkade jag fortfarande skicka papper – hela processen var å ena sidan intressant och å andra sidan masochistisk.”

Jyrki tycker att ansiktslösheten också är ett problem: vem är det egentligen som behandlar ärendena där i andra ändan?

“Dessutom hade jag som mest tre olika skattekort: ett för FPA, ett annat för löneinkomsterna och ett tredje för pensionen. Man måste alltid räkna så att man inte gjorde något extra och överskred gränserna.”

Dockteaterdockan och Jyrki.
Jyrki är proffs inom dockteater. Han tar med teatern till äldre och barn och framför monologer. Modellen för dockan är Jyrki själv som barn.

Förmåner finns att få, men att bli granskad är inte så roligt

Även om boendekostnaderna är relativt höga, över tusen euro i månaden, ansökte Jyrki och hans fru inte om bostadsbidrag .

“Man orkar inte ansöka om allt hela tiden, även om man skulle kunna få bostadsbidrag för en bostadsrättsbostad. Det känns inte så kul att de ska börja granska ens besparingar och förmögenhet. Man skulle bara vilja vara och inte hela tiden vara föremål för någon utredning. Livet känns som en evig kamp.”

Trots specialersättningen återspeglas den kroniska sjukdomen i läkemedelskostnader, och besök inom den specialiserade sjukvården är inte heller gratis. Frun väntade ett halvt år på att få komma till den offentliga tandvården – och när kallelsen kom måste hon åka till grannkommunen för vård.

“Vi har fortfarande en bil, men vi funderar på om vi ska avstå från den. Det är så besvärligt att köra. Jag blev rekommenderad en automatväxlad bil på grund av reumatismen, men hur ska jag ha råd med en sådan?”

LÄS OCKSÅ
Den offentliga hälso- och sjuk­vården gjorde Sirpa betänksam när hon skulle gå i pension – många saker har överraskat
LÄS OCKSÅ
Mindre bemedlade pensionären Kristiina Lindberg: ”Det är lättare när man pratar öppet även om svåra saker”

Kultur för barn och äldre genom stipendier

Att gå i pension var både en lättnad och en nödvändighet. När hälsan inte längre höll fanns det inte så många alternativ. Jyrki berömmer ändå sin chef, som var väldigt förstående och stöttande.

Utöver pedagogik har Jyrki en utbildning inom teater. Som professionell kulturarbetare får han ibland extra inkomster och framför allt något meningsfullt att göra genom att leda konstworkshoppar för äldre, barn och unga och regissera teaterföreställningar. Kulturandelslaget Kiito erbjuder uppdrag ibland.

“Kiito söker stipendier för sin verksamhet, och jag söker också själv personliga stipendier. Det blir många avslag, pengakranarna öppnas inte sådär bara. Nyligen fick andelslaget ett stipendium så att jag kunde ordna gemensamma Taidesilta-workshoppar för äldre och elever i årskurs 1–2. Vi ordnar också teater på dagcenter, så att även seniorer kan njuta av kultur.”

I förgrunden syns en gammal grammofon. Jyrki sitter i bakgrunden.
Grammofonen skapar stämning när Jyrki leder konstworkshoppar för seniorer.

”Vilket bostadsbidrag skulle vi kunna få?”

FPA får många frågor om vilket bostadsbidrag som är aktuellt om den ena i ett par är pensionär och den andra är i arbetslivet eller arbetslös.

Ett äkta par omfattas av bostadsbidraget för pensionstagare om de bor på tu man hand och en av dem får sådan pension som berättigar till bostadsbidrag för pensionstagare. Sådana pensioner är till exempel ålderspension och förtida ålderspension som betalas av FPA eller en arbetspensionsanstalt, garantipension eller efterlevandepension som betalas av FPA, sjukpension och rehabiliteringsstöd som betalas av FPA eller full invalidpension eller fullt rehabiliteringsstöd som betalas av en arbetspensionsanstalt.

Om ingen av paret får en sådan pension som berättigar till bostadsbidrag för pensionstagare, kan de ha rätt till allmänt bostadsbidrag.

Parets inkomster och egendom påverkar nästan alltid bostadsbidraget för pensionstagare. Bostadsbidraget för pensionstagare uppgår till 85 procent av de boendeutgifter som beaktas, där bassjälvriskandelen dragits av. Om inkomsterna överskrider den inkomstgräns som fastställts för dem, dras förutom bassjälvriskandelen även en tilläggssjälvriskandel av från boendeutgifterna. Bostadsbidraget för pensionstagare beskattas inte.

Jyrki Tamminens och hans makas inkomster och utgifter maj 2025
Inkomster: 
Invalidpension 1 700 euro;
Makans arbetsmarknadsstöd 595 euro;
Stipendier för arbete inom andelslag 320 euro; (inkomst av engångsnatur i maj)
Totalt 2 645 euro; (vanligtvis 2 325 euro per mån.)

Utgifter: 
Boendekostnader 1 170 euro; 
El 40 euro;
Försäkringar 70 euro;
Dagligvaruhandel 600 euro;
Läkemedel 72 euro;
Internet- och telefonkostnader 65 euro;
Kollektivtrafik och tåg 100 euro;
Bränslekostnader för den egna bilen 48 euro;
Hobbyer och fritid 50 euro;
Övriga oväntade utgifter 200 euro;
Totalt 2 415 euro.