Gå till innehåll
Lyssna på artikeln

”Man måste våga prova nya saker”

Hanne Kerman har lidit av besvär i stöd- och rörelseorganen sedan hon var ung, men nu mår hon bra. Det är tack vare arbetsgivaren, fysioterapeuten och FPA:s Tules-distansrehabilitering.
ARBETE & FÖRSÖRJNING | 5.5.2025

Jaana Kalliokoski, text
Jesse Karjalainen, bilder och videor

Hanne Kerman från Idensalmi är nöjd. Hon har haft många olika sjukdomar i stöd- och rörelseorganen sedan studietiden, men nu känner hon att det värsta är över.

Det tackar hon sin arbetsgivare för, som har gjort det möjligt för henne att utföra olika arbetsuppgifter på samma arbetsplats, och fysioterapeuten – samt Tules-distansrehabiliteringen.

”Jag är lyckligt lottad som fått stöd för mina problem.”

Hannes sjukdomar i stöd- och rörelse­organen uppvisade symtom redan under studie­tiden

Hanne hade tydliga planer som ung: hon ville bli kock. Studierna gick bra, men redan under studietiden började de första smärtorna.

”Handlederna var hårt ansatta i köket, där man hackade och lagade mat, och det var början på återkommande senskideinflammationer”, berättar Hanne.

Hanne försökte läka handen med vila och värkmediciner. Ett tag var handen spjälad, och Hanne lärde sig skriva med vänster hand.

”En kock måste också kunna använda båda händerna i jobbet”, konstaterar Hanne lugnt.

Tyvärr började även den andra handen uppvisa symtom. Dessutom var Hannes fötter hårt ansatta när hon praktiserade som kock, och så började benvärken.

“Jag oroade mig inte för symtomen då. Jag visste vad jag ville göra och körde bara på”, minns Hanne.

Hanne står i skogen.
Hanne har ofta undrat vad hennes olika besvär i stöd- och rörelseorganen berodde på. “Jag hade jämt ont på olika ställen. Varje gång ett symtom minskade, uppstod ett annat besvär någon annanstans”, suckar Hanne.

Orsaken till smärtorna var strukturell eller arbets­relaterad

Hanne utexaminerades som kock och arbetade som kokerska på en skola och ett daghem samt som cateringkock. Symtomen från studietiden var borta i flera år.

Problemen med ryggen började när Hanne började arbeta treskift som kock och butiksanställd på den nya ABC-stationen i Idensalmi. Även benvärken kom tillbaka.

“Plötsligt började jag få snabba elektriska stötar i ryggen som slog omkull mig. Ibland slog ett ryggskott till så att jag inte kunde ta ett endaste steg.”

Som tur var lärde sig Hanne känna igen de första symtomen på ryggskott och kunde varsla sin arbetskamrat.

Hannes smärtsamma symtom undersöktes och man misstänkte till och med att de orsakades av reumatism. Lyckligtvis var det inte fråga om reumatism, utan läkaren trodde att orsaken var strukturell eller arbetsrelaterad.

Olika utmaningar i olika uppgifter

Efter att hon fött sin första son började Hanne på sin nuvarande arbetsplats på Prisma i Idensalmi. På stormarknaden har hon fått prova på många olika uppgifter, men tyvärr orsakade olika uppgifter alltid olika smärtor.

Kassaarbetet och den roterande rörelse som det orsakade gjorde att Hannes handledsbesvär kom tillbaka, på frukt- och grönsaksavdelningen började symtomen på tennisarmbåge och plantar fasciit, dvs. hälsporre, och när hon fyllde på varor i hyllorna smärtade fingerlederna.

”När arbetsdagen var över kändes det som om jag hade gått på fingrarna.”

När Hanne började arbeta på Prismas mattorg lindrades symtomen.

“Arbetet består av att plocka fram varor, diska, packa och av kundservice. Det är mångsidigt och en och samma rörelse upprepas inte hela tiden”, förklarar Hanne.

Självklart har Hanne också fått annan typ av hjälp för att kunna leva utan smärta.

Hanne har provat att arbeta både i Prismas kassa, på frukt- och grönsaksavdelningen och med att ställa fram varor.

Slutligen visade sig mattorget vara en sådan plats där kroppen inte utsätts för en enda upprepad belastning.

Stöd från arbetsgivare, läkare och fysioterapeut

Hanne har under årens lopp fått hjälp med sina besvär av såväl läkare som en fysioterapeut.

Hannes bensmärta lindrades genom en operation där bindvävshinnan frigjordes. Karpaltunnlarna i båda händerna har också opererats.

”Jag har haft lite ont i benen efter operationen, men det har gått mer i vågor och jag har klarat av det”, berättar Hanne.

Det visade sig att muskelvärken delvis även beror på D-vitaminbrist. När Hanne började ta D-vitamin regelbundet blev både den ständiga tröttheten och muskelvärken gradvis bättre. 

För plantar fasciiten föreslog fysioterapeuten individuella sulor gjorda efter den egna fotens form. Inläggssulorna var en bra hjälp mot smärtan i fotsulorna. 

Hanne upplever också att hon har fått hjälp av massage och kinesiologitejpning. Tillsammans med fysioterapeuten funderade Hanne över arbetsbeskrivningar och fick rehabiliteringsanvisningar, hjälp med rörligheten samt remisser till köldbehandlingar.

”Jag har varit så lyckligt lottad att min arbetsgivare har stöttat mig och jag har fått hjälp av en fysioterapeut”, tackar Hanne.

Hanne på promenad med sin hund. Hunden nosar på kameran.
När Hannes första barn föddes arbetade hon på en ABC-station. Eftersom jobbet var treskiftsarbete ville hon inte återvända dit som mamma till ett litet barn. Lyckligtvis kunde hon byta arbetsplats till Prisma genom en intern omplacering.

Tules-distans­rehabiliteringen gav lindring och nya möjligheter

Fysioterapeuten föreslog även rehabilitering för Hanne. Familjesituationen var emellertid sådan att Hanne inte kunde tänka sig en rehabiliteringsperiod utanför hemmet. Men det fanns ett alternativ: FPA:s Tules-distansrehabiliteringskurs.

Distansrehabiliteringen inleddes i september i en grupp på sex personer. Chefen ordnade oavlönade lediga dagar för Hanne under rehabiliteringsdagarna och beaktade dem i arbetsskiften. FPA betalade rehabiliteringspenning till Hanne.

LÄS OCKSÅ
Heikki, som insjuknat i Parkinsons sjukdom, och hans fru Tuula är tacksamma för rehabiliterings­kursens behållning – Nya perspektiv på sjukdomen

Tules-distansrehabiliteringen omfattade totalt tio distansmöten. På programmet fanns motions- och kostrådgivning, samtal, föreläsningar om smärta och sömn samt gymnastik. Mellan mötena tog en sjuksköterska och en fysioterapeut kontakt.

På rehabiliteringsmötena märkte Hanne att hon inte är ensam med sina besvär i stöd- och rörelseorganen. Under rehabiliteringen fick hon kamratstöd och tips för den egna orken och för att förbättra sitt välbefinnande.

“Tules-rehabiliteringen var en bra lösning för mig och jag rekommenderar den även till andra. Den är framför allt en satsning på det egna välbefinnandet.”

Hanne tränar på ett utegym.
FPA:s tules-distansrehabilitering var ett utmärkt alternativ för Hanne, eftersom hon på grund av sin livssituation inte hade velat gå på rehabilitering utanför hemmet.

Studierna vid sidan av arbetet ger ny energi  

Efter rehabiliteringen frågade chefen om Hanne kunde tänka sig att börja studera och fördjupa sin kompetens.

“Det väckte en tanke om att jag kunde prova på något nytt. Jag funderade på förslaget över natten och gick med på det.”

Nu studerar Hanne med läroavtal på matmästarlinjen till en specialyrkesexamen i affärsverksamhet vid S-gruppens Jollas-institut. Studierna kan utföras vid sidan av arbetet och stöder Hannes arbete på Prismas mattorg.

“Studierna ger trevlig omväxling i vardagen och hjälper mig att orka. Jag har ännu cirka 20 år i arbetslivet framför sig, så man måste ta hand om sig själv på det här sättet också.”

Hanne tackar sin chef för att hon har fått göra så många olika typer av arbete.

“Man måste ha ett öppet sinne och sträva efter att lära sig något nytt och byta arbetsuppgifter vid behov. Man måste våga prova nya saker. Det är inte möjligt på alla arbetsplatser, men jag har haft tur.”

LÄS OCKSÅ
Taito-rehabilitering hjälpte Anne att fortsätta arbeta – ”Den återställde mitt förtroende för min egen kompetens”  

Tules-distans­rehabiliterings­kursen ger stöd och resurser i vardagen

  • Tules-distansrehabiliteringskursen är avsedd för personer med långvariga besvär i stöd- och rörelseorganen och som inte har fått tillräcklig hjälp av fysioterapi och av övningar som genomförts på egen hand.
  • För varje deltagare strävar man efter att hitta individuella och konkreta sätt att förbättra orken och välbefinnandet i vardagen.
  • Handledarna är en läkare, en fysioterapeut, en sjuksköterska eller hälsovårdare samt en psykolog.
  • För ansökan behövs en rekommendationsblankett som är ifylld av en fysioterapeut.