Sjuk höft hade länge plågat Auli Turunen, 59, och har upprepade gånger avbrutit hennes yrkeskarriär. Turunen är utbildad närvårdare, men på grund av höftbesvären måste hon lämna sitt jobb på ett serviceboende för äldre personer.
Arbetsgivaren Siun sote, samkommunen för social- och hälsovårdstjänster i Norra Karelen, ordnade lättare arbetsuppgifter åt Auli där hon hade hand om vaccinregistrering under coronapandemin, men det arbetet tog slut förra året. Sedan inleddes ett pilotförsök med servicesekreterare i Siun sote.
”Man föreslog det här arbetet för mig. Jag blev genast intresserad, eftersom jag är en person som trots smärtor inte bara kan sitta hemma och vara sysslolös”, berättar Auli.
”Arbetet verkade dessutom intressant: min roll är att vara en hjälpande hand för cheferna. Jag söker till exempel olika varor åt dem i försäljningssystemet, jag gör upphandlingar och registrerar kundernas avtal samt hemservicens samtyckesblanketter i våra egna datasystem.”
”Jag njuter av att jag hela tiden får lära mig något nytt”, säger Auli.
Motionen betonas under perioden med partiell sjukdagpenning
Auli arbetar 60 procent som servicesekreterare, dryga fyra timmar om dagen, från måndag till fredag. Under resten av tiden får hon partiell sjukdagpenning.
”Jag får lön från min arbetsgivare, men jag får också partiell sjukdagpenning från FPA. Det har hittills varit tillräckligt för att leva”, berättar hon.
Aulis höft opererades i november 2022, och efter sjukfrånvaron har det känts bra att få arbeta igen.
”Arbetet som servicesekreterare kräver som tur inte att jag hela tiden måste sitta still, utan ibland kan jag lämna datorn, stiga upp och göra något annat. Jag är emellertid fortfarande konvalescent och min höft behöver rörelse. Och när jag är ledig och får partiell sjukdagpenning, rehabiliterar jag mig själv genom att motionera flitigt. Jag går regelbundet på gym och till simhallen”, säger hon.
Auli arbetar 60 procent som servicesekreterare.
Under resten av tiden får hon partiell sjukdagpenning.
Arbetsarrangemangen har planerats av Auli, hennes arbetsgivare, en läkare och en arbetshälsospecialist.
Partiell sjukdagpenning möjliggör återgång till arbetet på rehabiliteringsklientens villkor
Serviceförman Jonna Schadewitz-Laakkonen berättar att det var en utmärkt lösning för Siun sotes norra område att anställa Auli med stöd av partiell sjukdagpenning.
”Auli kändes rätt för det här arbetet. Hon hade den kompetens och utbildning som behövdes, och när piloten inleddes tipsade vår egen arbetshälsospecialist om att man kunde be Auli att ta tjänsten”, berättar hon.
Företagsläkaren rekommenderade att Auli skulle arbeta deltid med partiell sjukdagpenning. Förhandlingarna om arbetsarrangemangen hölls mellan Turunen, en läkare, en arbetshälsospecialist samt arbetsgivaren.
”Partiell sjukdagpenning har enligt mig varit en lämplig lösning i Aulis situation. Ur arbetsgivarens perspektiv har det varit viktigt att Auli har kommit tillbaka till arbetslivet så fort som möjligt trots smärtorna och operationen. Själv tänker jag att om man är borta från arbetslivet väldigt länge, kan det vara lite skrämmande att komma tillbaka.”
Enligt Jonna är det emellertid viktigt att återgången till arbetet görs planmässigt, och att båda parterna förstår vad man förutsätter av arbetstagaren.
”Det kan inte vara så att man tänker sig att arbetstagaren gör samma mängd arbete på deltid som på heltid, utan man måste lätta på arbetet och begränsa arbetsuppgifterna på arbetstagarens villkor. Annars kan det gå så att arbetstagarens rehabilitering äventyras – och då kanske det inte går att återgå till heltidsarbete.”
Arbetsavtalet ska bara undertecknas – återgång till heltidsarbete väntar
Aulis försök med partiell sjukdagpenning i Suin sote i Lieksa har fungerat så väl att det på Jonnas skrivbord redan ligger ett avtal som ska göra henne till ordinarie servicesekreterare. Avtalet saknar bara underskrifter.
”Arrangemanget med partiell sjukdagpenning möjliggjorde att Siun sote får en kompetent arbetstagare i Auli.”
”För min konditions skull är jag redo att återgå till heltidsarbete. Och jag är naturligtvis glad över att jag trots min långa sjukdomshistoria har visat min förmåga och kompetens, och att de vill ge mig fast anställning”, säger Auli med ett leende.
Jonna är också nöjd över att allt ordnade sig inte bara för Auli, utan också för arbetsgivaren.
”Arrangemanget med partiell sjukdagpenning möjliggjorde att vi nu befinner oss i det läget att Siun sote får en kompetent arbetstagare i Auli. Auli kom till oss för lättare arbete och för att se om det skulle leda till en meningsfull karriär här hos oss. Och det gjorde det!”
Partiell sjukdagpenning håller ena foten i arbetslivet
- Partiell sjukdagpenning stöder en arbetsoförmögen person att stanna kvar i arbetslivet och att återgå till heltidsarbete. En person som får partiell sjukdagpenning arbetar på så sätt på deltid och får partiell sjukdagpenning för resten av tiden.
- Arbetstiden under partiell sjukdagpenning är 40–60 procent. Att återgå till deltidsarbete och lättare arbetsuppgifter är ett frivilligt arrangemang som kräver samtycke av både arbetstagaren och arbetsgivaren. Deltidsarbetet får inte äventyra arbetstagarens hälsa eller tillfrisknande.
- Beslut om arbetsarrangemangen fattas av en företagsläkare eller en annan läkare som känner till arbetstagarens arbetsförhållanden.
- Partiell sjukdagpenning ansöks hos FPA.
- Från och med början av år 2023 förlängdes maximitiden för partiell sjukdagpenning från 120 vardagar till 150 vardagar.
Arbete eller förmån – Lösningen är inte antingen eller, utan både och
En sjukdom försämrar inte alltid arbetsförmågan helt. Då kan lösningen vara partiell sjukdagpenning. Visste du att man kan ha kortjobb som arbetslös? Då samordnas utkomstskyddet med lönen.
I denna artikelserie skriver vi om hur FPA:s förmåner kan anpassas efter livssituationen. Artikelserien fortsätter under våren 2023.
Som sakkunnig planerare Airi Nenonen vid FPA.
Text Essi Kähkönen Bilder, video och redigering Riikka Hurri
