Hälsa 4 min

Noras kroniska cancer stannade upp – FPA stöder rehabiliteringen

Nora Valkeeniemi var under 20 år när hon fick lymfkörtelcancer och hela livet stagnerade. Idag studerar hon vidare och planerar framtiden. Också FPA stöder henne i sjukdomen.

Lyssna på artikeln

https://www.ispeech.org

text Arja Krank foto Laura Vesa översättning Kurt Kavander 1.8.2017

Allt känns lite lättare nu för Nora Valkeeniemi, eftersom hon har fått beslut om både rehabilitering och pension.

När kvällens mörker börjar lägga sig är Nora Valkeeniemi som idérikast. Då sitter hon vid matbordet och skriver på sin blogg om sitt liv, förbereder sina frivilligarbeten i cancerföreningen eller planerar framtiden bara så där i allmänhet.

”Jag hoppas att jag någon dag ska ha ett arbete med anknytning till mina hobbyer”, säger den 29-åriga Tammerforskvinnan som är kroniskt cancersjuk och sjukpensionerad.

Nora drabbades av Hodgkins lymfom, dvs. lymfkörtelcancer, när hon vara under 20 år. Sjukdomen diagnostiserades efter ett halvt år med symptom.

Diagnosen kom som både en lättnad och en chock.

”Jag hade just antagits till närvårdarstudier. Jag hade länge haft svårt att andas, smärtor och feberskov, som jag ordinerades antibiotika för i flera repriser. Till en början räknade läkarna inte med cancer eftersom jag var så ung.”

Diagnosen var till slut befriande, säger Nora Valkeeniemi.

Diagnosen kom som både en lättnad och en chock.

”Det kändes befriande att man äntligen hittade en orsak och tog mina symptom på allvar. Ändå var jag så skakad att jag inte ens minns hur jag berättade om min diagnos för mina föräldrar och min bästa kompis.”

Sjukpension efter ett år

Först sköt Nora upp sina närvårdarstudier, men avstod slutligen från sin studieplats helt och hållet. Operationen och sjukdomen tog på krafterna. Nora tyckte att det var övermäktigt att ansöka om stöd och vänta.

”Det har varit mycket pappersexercis. I väntan på FPA:s beslut har jag tidvis varit flera månader utan stöd. Jag fick rådet att ansöka om utkomststöd, men utan mina föräldrars hjälp skulle jag ha hamnat på bar backe.”

Efter ett års sjukskrivning fick Nora från FPA en ansökningsblankett och från läkaren ett B-utlåtande för ansökan om rehabiliteringsstöd, dvs. tidsbegränsad sjukpension.

Efter pensionsbesluten har pappersexercisen och oron över ekonomin minskat.

”Rehabiliteringsstödet skulle sökas på nytt varje år. Efter flera års sjukdom utan några tecken på bättring ringde man från FPA och frågade mig om jag tyckte att det vore förnuftigare att gå i sjukpension tills vidare. Då behöver pensionen inte förnyas jämt och ständigt.”

Nora behövde söka rehabiliteringsstöd på nytt varje år, tills man ringde från FPA och frågade Nora om hon tyckte att det vore förnuftigare att gå i sjukpension tills vidare.

Efter pensionsbesluten har pappersexercisen och oron över ekonomin minskat.

”Visst är jag tacksam, men skäms över att ha blivit sjukpensionerad som 27-åring. Dessutom är inkomsterna låga, eftersom jag hann jobba bara två år innan jag blev sjuk.”

”Det lönar sig att be om hjälp”

Nora har återupptagit sina studier och studerar nu vid en yrkesskola för en grundexamen i mediebranschen. Hon fick nyligen från FPA ett jakande beslut om att terapikostnaderna ersätts som krävande medicinsk rehabilitering. Ansökan handlades inom ett par månader.

”Jag skulle ha önskat bättre hjälp med ansökan så att ansökningsprocessen skulle ha skötts snabbare. Nu känner jag mig ändå lättad. Rehabiliteringen hjälper mig med att orka med studierna, bli färdig och få en plats i arbetslivet.”

Rehabiliteringen hjälper mig med att orka med studierna, bli färdig och få en plats i arbetslivet.

Nora rekommenderar sina olyckskamrater att så tidigt som möjligt be till exempel en familjemedlem om hjälp i processen; då lämnas man inte ensam med sin sjukdom. Också cancerföreningarna kan hjälpa till.

Efter många år lyckades man för Nora äntligen hitta en biologisk medicin som fick cancern att stanna upp. På grund av cancerns avvikande sjukdomsbild var Nora den första patienten i Finland som med stöd av specialtillstånd fick ett experimentellt läkemedel mot Hodgkins sjukdom. Sjukförsäkringen ersätter inte de dyra experimentella läkemedlen, men medicinerna betalas av hälso- och sjukvården. Därför får Nora dem gratis på Tammerfors universitetssjukhus.

”Trots att jag är kroniskt sjuk kan jag nu fokusera på mitt normala liv och min framtid.”

 

FPA och sjukdomar – vanliga frågor

Varför kan det kännas svårt att söka förmåner?

När man är sjuk har man knappt om resurser. Även därför kan det kännas övermäktigt att reda ut saker och ting. Det kan också vara svårt att skapa sig en bild av vilka FPA-förmåner som man över huvud taget har rätt till och vad olika försäkringar ersätter. Med tiden och beroende på sjukdomsförloppet kan förmånsslagen också förändras: när rätten till vissa förmåner löper ut kan rätten till andra förmåner uppstå. Bestämmelser om försörjning, stöd och ersättningar under sjukdomstid finns i flera olika lagar, som tillsammans bildar ett speciellt pussel.

Hur lönar det sig att gripa sig an en stödfråga?

Den som blir sjuk kan med fördel boka tid till en kundrådgivare på FPA för att gå igenom situationen. Tid kan bokas till FPA-byrån eller för ett telefonsamtal. Kundrådgivaren ger råd om hur man söker förmåner och sätter vid behov i gång utredningar hos FPA.

Vilka läkarintyg behövs?

Det lönar sig att så tidigt som möjligt be den behandlande läkaren om ett B-läkarintyg för ansökan om sjukdagpenning och specialersättning för läkemedel. För FPA kan läkaren också skriva ett intyg om behovet av att anlita kollektivtrafik eller taxi vid sjukhus- eller läkarbesök. Det lönar sig att lämna in läkarutredningarna till FPA genast.

Hur klarar jag av att betala medicinerna?

När du inhandlar ersättningsgilla receptbelagda läkemedel är priset lägre tack vare FPA-ersättningen. När du har betalat ett visst belopp behöver du för receptbelagda läkemedel betala endast en liten självrisk under resten av året. FPA sänder dig ett meddelande när du har nått upp till denna årssjälvrisk, dvs. takbeloppet. Då lönar det sig att söka tilläggsersättning.

Vad bör man beakta i fråga om utbildning och rehabilitering?

Vid långvarig sjukdom lönar det sig att rätt så snart övergå från studiestöd till sjukdagpenning. Då förbrukar man inga studiestödsmånader.
Rehabilitering, såsom yrkesinriktad rehabilitering, anpassningskurser, rehabiliteringskurser, terapier och rehabiliteringspenning för unga, aktualiseras när man är på god bättringsväg.

Den som har fått en studieplats kan hos FPA ansöka om stöd för utbildningen i form av yrkesinriktad rehabilitering. Den som beviljas rehabilitering kan för rehabiliteringstiden i sin tur få rehabiliteringspenning och ersättning för kostnader som hänför sig till studierna.

Ett rehabiliteringsärende handläggs inom i genomsnitt fem veckor. De målsatta tiderna anger en genomsnittstid. Därför kan det hända att en del ansökningar handläggs lite snabbare och en del långsammare. Tidvis, exempelvis under semestrar, kan handläggningen hopa sig.

Varför kan handläggningstiden för en ansökan ibland verka oskälig?

Långvarig arbetsoförmåga utmanar ofta också handläggningen av förmåner. FPA borde reda ut helhetssituationen och identifiera ett eventuellt rehabiliteringsbehov i tid. Detta kräver ofta även kontakt med kunden, diskussion om olika alternativ och vägledning. I de allra knepigaste fallen samråder handläggaren dessutom med en annan sakkunnig.

FPA har gått in för att effektivisera sina handläggningsrutiner, vilket avspeglar sig bland annat i att det för tjänstemännen kommer att ordnas kurser om sjukdagpenning och rehabilitering redan hösten 2017. Målet är att förbättra hanteringen av arbetsförhetsprocessen i fråga om bedömning av arbetsförmågan och utredning av rehabiliteringsbehovet och att se till att och följa upp hur ett eventuellt rehabiliteringsärende framskrider.

Frågorna besvarades av Jenni Leväniemi och Seija Arjoranta, planerare vid FPA:s juridiska enhet för förmånsrelaterade tjänster.