Anniina Lapinkaski 21.1.2020 4 min

Bättre att veta än att tro

I fjol höstas genomförde FPA en kampanj för att informera om möjligheten att kombinera arbete och arbetslöshetsförmåner. Syftet var att öka medvetenheten om jämkad arbetslöshetsförmån och att uppmuntra folk till att ta emot ströjobb. Det fanns behov av en reklamkampanj på grund av många felaktiga uppfattningar om att kombinera arbetslöshetsförmåner och strö- eller deltidsjobb. I kampanjen använde vi oss av frågor och svar som hjälp för att kullkasta de här missuppfattningarna.

Man behöver inte längre vänta på pengarna i veckotal och inte heller kånka högvis med bilagor till FPA.

När jag läste vad folk hade kommenterat på sociala medier märkte jag att det fortfarande finns en hel del att göra. Många verkar ha en väldigt seglivad uppfattning om att man inte kan ta emot ströjobb utan att utbetalningen av arbetslöshetsförmånen avbryts och att man dessutom måste vänta i veckor ifall det dröjer länge innan man får lönespecifikationen. Så här är det ändå inte längre och man behöver inte heller kånka högvis med bilagor till FPA.

År 2019 genomfördes två förändringar inom arbetslöshetsskyddet som gör saker och ting lättare för den som har ströjobb eller deltidsjobb. Den första viktiga förändringen var att inkomstregistret togs i bruk 1.1.2019. De som ansöker om arbetslöshetsförmåner behöver inte längre posta, skanna eller fotografera sina lönespecifikationer, utan FPA får löneuppgifterna elektroniskt från det nationella inkomstregistret. Arbetsgivarna är skyldiga att anmäla löneuppgifter till inkomstregistret inom fem dagar från det att lönen har betalats ut.

Den andra förändringen, som verkar vara svårare att komma underfund med, var övergången till jämkning enligt utbetalningsprincipen 1.4.2019. Det betyder att lönerna beaktas som inkomst för den period under vilken de har betalats. Det här kanske inte är så lätt att greppa, men det finns en enkel minnesregel: när du fyller i anmälan om arbetslöshetstid för en viss period (t.ex. 1.2–29.2.2020) beaktas de löner som har betalats ut till dig under den perioden som inkomst för den perioden. Det spelar alltså inte längre någon roll när lönerna har tjänats in. Om två lönedagar infaller under samma period beaktas båda lönerna. Om däremot ingen lön har betalats ut beaktas ingenting.

Lönen beaktas då när den betalas ut och man måste inte kunna förutspå betalningsdagen.

Tidigare kunde ett ströjobb leda till att man måste vänta på sin arbetslöshetsförmån länge, eftersom ett beslut inte kunde fattas förrän FPA hade fått lönespecifikationen. Övergången till jämkning enligt utbetalningsprincipen innebar en förbättring för kundens del. Lönen beaktas först när den betalas ut och man behöver alltså inte vänta på lönespecifikationen. Anmälan om arbetslöshetstid görs alltid i efterhand. En anmälan som gäller exempelvis tiden 1.2–29.2.2020 kan fyllas i tidigast 1.3.2020. Då vet man redan om man har fått sådan lön i februari som inverkar på arbetslöshetsförmånerna.

Varje arbetsdag ska fortsättningsvis anges i anmälan om arbetslöshetstid, eftersom FPA följer upp om arbetet räknas in i arbetsvillkoret. Arbetsdagarna och timmarna ska anmälas för de dagar då arbetet de facto har utförts. Lönen beaktas då när den betalas ut och man måste inte kunna förutspå betalningsdagen. FPA:s system märker när det finns inkomst i inkomstregistret, så lönerna blir nog beaktade.

Och så ett viktigt tips till slut: om du inte är säker, fråga! Det är bättre att veta än att tro.