Rehabiliteringskursen för närståendevårdare gav både resurser och stöd

”Det här är ett tungt arbete som görs med hjärtat”, berättar Aarre Alanen från Tammerfors som varit närståendevårdare för sin fru Marjo Alanen i 16 år.

Parets liv förändrades plötsligt år 2000 då Marjos hjärnstam tog skada på grund av en ovanlig sjukdom.

”Marjo har kvar synen, hörseln och förståndet. Allt annat försvann. Jag är glad som fick henne hem och kan vårda henne där. Läkarna har sagt att boendet och omsorgen där hemma har gett Marjo 16 kära och närvarande år till”, berättar Alanen.

Vem kan söka till rehabiliteringskursen?

Vardagen för den som vårdar sin närstående där hemma delas in enligt den vårdtagandes behov. Närståendevårdaren, som utför ett viktigt arbete, glömmer lätt sina egna behov, sina intressen och sina vänner. FPA-rehabilitering ger möjlighet att stanna upp och skaffa sig mer resurser. Under rehabiliteringskursen får närståendevår­daren stöd och kan dela sina tankar med andra i samma livssituation.

Alanen har deltagit i en rehabiliteringskurs två gånger: I Joensuu 2007 och i Ikalis 2012.

”Båda kurserna var nog upplevelser värda tio plus.”

Närståendevårdare som dagligen vårdar en anhörig eller en närstående kan söka till rehabiliteringskurser för närstående­vårdare. Deltagarna väljs ut enligt rehabiliteringsbehovet och FPA förutsätter inte ett avtal om närståendevård med kommunen. Man kan delta flera gånger om det finns ett rehabiliteringsbehov.

Särskilt parkurserna är populära. Där får den närstående den omsorg som behövs och vårdaren kan fokusera på sin rehabilitering utan att bekymra sig för hur den andra klarar sig.

Kamratstödet det viktigaste på kursen

Målet med rehabiliteringen är att stöda närståendevårdarens ork i vardagen. Vid sidan av motion och utevistelse diskuterar man i små grupper under kursen, för att stödet ska vara mer individuellt och det ska vara enklare att möta andra i samma situation.

Under de kurser där Alanen har deltagit var det aktiviteter från morgon till kväll: vattengympa, utevistelse, föreläsningar och besök hos psykologer och läkare.

”När man rör på sig hela dagen får man bort tankarna från vardagen. Det viktigaste är ändå att möta andra i samma situation och att få dela med sig av sina erfarenheter.”

Hjälp med att fylla i rehabiliteringsansökan

Att söka upp information och fylla i rehabiliteringsansökan kan kännas som en övermäktig uppgift i närståendevårdarens vardag. Konkret hjälp för att fylla i ansökan kan fås på FPA:s byrå, av kommunens socialarbetare eller hos närståendevårdarnas lokalförening. FPA ger även råd per telefon för ifyllandet av ansökan.

Det är alltid viktigt att fylla i ansökan noggrant.

”Skriv fast fem sidor om familjens situation. Det är även bra att först begära att få ett B-utlåtande från läkaren hemskickat och kolla att läkaren skrivit rätt om rehabiliteringsbehovet”, tipsar Alanen.

Ökat antal kurser

Det är som tur relativt lätt att komma med på kurserna för närståendevårdare. Antalet kurser har utökats eftersom man märkt att närståendevårdarna har nytta av rehabiliteringen.

Från början av 2017 ska en utredning över hur närståendevårdaren och den närstående klarar sig i hemmet fogas till ansökan. Utredningen görs av till exempel en hemvårdare, en socialarbetare eller den behandlande läkaren efter ett hembesök. Närståendevårdaren kan ha nytta av utredningen, till exempel om tillfälligt boende behöver ordnas för den närstående.