Det allmänna bostadsbidraget är avsett att lindra bostadsutgifterna för hushåll med låga inkomster och är den största av de boendeförmåner som FPA beviljar. År 2016 betalade FPA ut sammanlagt över 1,1 miljarder euro i allmänt bostadsbidrag. Nästan 250 000 hushåll fick förmånen.Att fatta beslut om bidrag är utmanande. Som förmånshandläggare måste jag ofta fundera över hur bostadsbidragslagen och FPA:s vedertagna praxis ska tillämpas på beslutsarbetet i detta föränderliga samhälle.
En av de största utmaningarna i beslutsprocessen är att beakta hushållens inkomster rätt och rättvist.
En av de största utmaningarna i beslutsprocessen är att beakta hushållens inkomster rätt och rättvist. Vid beräkningen av bostadsbidraget beaktas som månadsinkomster varje hushållsmedlems fortlöpande eller årligen återkommande bruttoinkomster med undantag av vissa särskilda inkomster.
Det allmänna bostadsbidraget beviljas eller justeras för en tolv månaders period i sänder. Ett undantag utgörs av korta tidsbestämda hyresavtal; i sådana fall beviljas bidraget för hyresavtalstiden. Eftersom bostadsbidraget är avsett som en längre stödform än exempelvis utkomststödet eller arbetslöshetsförmånerna, försöker vi i beslutsarbetet bedöma hushållens inkomster för en så lång period som möjligt. Små förändringar i inkomsterna påverkar inte bidragsbeloppet.
Alla gånger har vi inte tillgång till exakta uppgifter eller känner ens den bidragssökande nödvändigtvis till dem.
Det är förmånshandläggarens uppgift att bedöma ett hushålls sannolika månatliga bruttoinkomster under bidragsperioden. Därför måste vi således uppskatta inkomsterna för ett år framåt även om vi alla gånger inte har tillgång till exakta uppgifter eller ens den bidragssökande nödvändigtvis känner till dem.
Om en hushållsmedlem har endast en stadigvarande inkomstkälla är det relativt enkelt att uppskatta inkomsterna. Idag innebär mångas vardag ändå två eller till och med tre olika lönearbeten jämsides eller arbete som frilans. Ofta kan det dessutom röra sig om korttidsanställningar eller ströjobb. I sådana fall ger vare sig förmånsanvisningen eller lagen vägledning för den som handlägger ansökan. I själva verket måste det allmänna bostadsbidraget ofta mellanjusteras på grund av att inkomsterna förändras. En mellanjustering görs när hushållets sammanlagda inkomster permanent stiger med minst 400 euro eller sjunker med minst 200 euro per månad.
Om vi redan när vi handlägger en ansökan vet att inkomsterna för någon hushållsmedlem kommer att förändras inom tre månader från det att bidraget beviljas eller justeras, beräknar vi för denna person en genomsnittlig inkomst för hela bidragsperioden. I praktiken anger vi i bostadsbidragsberäkningen varje inkomstkälla med bruttoinkomsterna under bidragsperioden skilt för sig.
Den sista utvägen är att utnyttja en tillförlitlig uppskattning från den bidragssökande själv eller föregående års skatteuppgifter.
En förmånshandläggare stöter oundvikligen på fall där det i själva verket är omöjligt att på förhand exakt uppskatta inkomsterna under hela bidragsperioden. Den sista utvägen är då att utnyttja en tillförlitlig uppskattning från den bidragssökande själv eller föregående års skatteuppgifter. Vid följande årsjustering kontrolleras sedan inkomsterna under den gångna bidragsperioden i efterskott. Hushållen ska dock alltid underrätta FPA om eventuella förändringar.
Om den som får bostadsbidrag misstänker att en grund för justering av bidraget är på kommande, lönar det sig alltid att göra en ansökan för säkerhets skull. Det är lätt att sända in en justeringsansökan via FPA:s e-tjänst.
Om bostadsbidraget inte justeras i tid, kan det hända att bidraget betalas ut till ett för stort belopp. Enligt bostadsbidragslagen ska ett bidrag som utan grund betalats ut till för stort belopp återkrävas. Återkravet kan dock mildras av exempelvis ekonomiska och sociala skäl.
Vid sidan att inkomstuppskattningen kan det dyka upp också andra kvistiga situationer. Till de mest utmanande hör tolkningen av samboförhållanden och samhushåll, som väckt livlig debatt också i medierna. Kundrådgivare Laura Ollila tar upp detta i sitt blogginlägg.
Översättning: Kurt Kavander