Studeranden: Pålitliga tjänster på nätet
Saska Kolehmainen, 22, studerar miljö- och samhällsteknik vid Aalto-universitetet och ekonomi vid Helsingfors universitet vid sidan om. Han bor tillsammans med en kompis på Sumparn i Helsingfors, så det går enkelt att ta metron till båda universiteten.
“I praktiken har jag under hela studietiden arbetat i samma jobb som receptionist på ett hotell. Jag började med det redan innan jag började studera, och jag har ibland jobbat som inhoppare och ibland på deltid”, berättar Saska.
Förtjänsten från jobbet kompletterar studiepenningen och studielånet som garanteras av FPA. Det senare har han inte behövt lyfta till fullt belopp, men när han behövt skaffa något större har det varit bra att ha.
“Även om vi inte längre har nollränta är det ett förnuftigt lån för att finansiera studierna.”
På grund av de förmögenhetsgränser som trädde i kraft vid årsskiftet har Saska inte rätt till bostadsbidrag. Å andra sidan har löneinkomsterna också påverkat bostadsbidraget.
“Jag förstår orsaken bakom. Det ska sparas in på allt. Men även om förmögenhetsgränsen kommer emot för mig, har jag ingen kontantkassa att använda till boendet”, säger Saska.
Ännu för 10–20 år sedan mötte kunden oftast FPA genom en person som betjänade i en lucka. Numera finns FPA för Saska mest på nätet. Där läser han besluten och fyller i ansökningarna. Några problem har han löst per telefon.
Saska ska på studentutbyte i Köpenhamn i höst. “Jag har ingen tydlig karriär i åtanke, men jag är intresserad av planering av markanvändning”, berättar han.
För Saska känns förtroendet för FPA lite motstridigt. Han litar på att han kan använda e-tjänsterna, men besluten känns ansiktslösa. Allt har inte lyckats på första försöket.
“För det mesta har ansökningarna gått som de ska, men några beslut har jag fått ta om. En gång blev jag tvungen att överklaga ett beslut där min inkomst hade uppskattats helt fel och bostadsbidraget skars ner på grund av det”, berättar Saska.
Som studerande och deltidsanställd arbetstagare har Saska ändå upplevt FPA:s tjänster som ett fungerande skyddsnät. Det skapar förtroende.
“Jag har alltid vetat att även om jag skulle bli utan arbete, finns det stöd att få, åtminstone mer studielån. Å andra sidan skapar också det att tjänsterna har utvecklats förtroende. Som en helt konkret sak har till exempel e-tjänsterna blivit bättre.”
Läraren: Byråkratin väcker frågor
Jarmo Savela, 44, som undervisar på gymnasiet i Haapajärvi, är stolt husägare och ska snart bli pappa på nytt. Den förstfödda, Fiilus, är två år gammal och det andra barnet är på väg.
“När jag var föräldraledig för första gången skötte FPA det väldigt bra. Det var mer krångel med jobbet”, berättar Jarmo, som bor i Ylivieska med sin familj.
“Det känns som att dagens familjeledigheter är lite besvärliga för vissa arbetsplatser. Moderskapsledigheterna fungerar bra, men det är liksom lite nytt att en man tar pappaledigt. Arbetsgivaren frågade mig om byråkratin, även om det är de som borde ha koll”.
För FPA:s del sköttes allt nästan automatiskt via nätet. När det finns information att få och man kan känna att man själv hittar rätt lösningar skapas förtroende.
För barnfamiljer är föräldraledigheterna viktiga för att skapa förtroende för FPA.
När familjen får sitt andra barn ska Jarmo vara föräldraledig på nytt.
Även barnbidraget är ett viktigt stöd som FPA betalar ut.
“Jag behövde inte knacka in så mycket info. Åtminstone jag har upplevt att det varit lätt att hitta information på FPA:s webbplats – även om man ibland hamnar där via Google”, säger Jarmo.
”Ju svårare det är att ansöka om ett stöd eller en förmån, desto mindre kan man lita på det”, konstaterar han.
“Därför kändes FPA:s skydd osäkert när jag var yngre. Papperskriget tog tid och energi, och slutresultatet kändes inte garanterat.”
“Mina erfarenheter hittills har varit positiva. Studiepenning och föräldraledighet är ganska automatiska förmåner. Men bland mina bekanta har jag hört om hur någon varit tvungen att söka stöd på grund av någon förändring i livet, och de har fått nej av alla möjliga konstiga orsaker.”
Jarmo har vissa reservationer när det gäller förtroendet för FPA:s beslutsfattande.
”Om jag skulle råka ut för en livssituation där jag skulle behöva ansöka om någon förmån eller något stöd, är jag lite orolig för hur det skulle gå med FPA.”
Trots det ser Jarmo ändå FPA som det främsta skyddsnätet i samhället.
“Naturligtvis skulle FPA vara den första jag skulle vända mig till när det behövs.”
Pensionären: Läkemedelsersättningen är en del av grundtryggheten i livet
Läkemedelsersättningen är en daglig FPA-förmån för Leena Tiittanen, 72.
“Det känns lite trist när läkarna vill ordinera läkemedel som FPA inte ersätter. Jag brukar påminna dem”, säger Leena.
Leena har gjort en lång karriär bland annat som sjukskötare och avdelningsskötare inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS, och har inte levt på stöd. Hon gick i pension först för två år sedan och bor nu i Tusby.
“Jag skulle gärna ha jobbat längre, men jag blev tvungen att ta hand om min mamma som hade alzheimer. Arbetet blev inte till något när mamma ibland var försvunnen. Hon gick bort i juli i fjol. Nu har jag varit ledig från allt ett tag och skulle ha lust att börja jobba igen”, berättar Leena.
”Jag är lite rädd för att människor inte kan sätta sig in i varandras situation utifrån ålder”, funderar Leena. “Man förstår inte de äldre.”
Leena har inte haft så mycket med FPA att göra i sitt liv, men dess tjänster och förmåner finns alltid någonstans i bakgrunden. Hon oroar sig bland annat för stigande läkemedelspriser, men är nöjd med FPA-ersättningssystemet som upprätthåller läkemedelsförsörjningen.
“Om man går till en privatläkare kompenseras den lilla ersättningen i priset. Man behöver inte fylla i några blanketter. Det är ett fint och smart system.”
Den finländska FPA-institutionen väcker emellertid förtroende hos Leena och i det internationella perspektivet även stolthet. Långa föräldraledigheter, moderskapsförpackningen och omfattande skyddsnät är bra saker. Förtroendet för systemet vacklar bara lite när man funderar på om stöden alltid går till dem som behöver dem mest och om pengarna räcker till.
“Det känns som att stöden missbrukas lite. För fem år sedan bytte jag bostad och hyresvärden sade att alla pensionärer får ju bostadsbidrag. Det skar i hjärtat att folk tänker så. Många av oss får ju faktiskt inget stöd”, säger Leena.
Undersökningar visar dock att underanvändning av stöd är betydligt vanligare än missbruk, men enligt Leena gör det inte missbruket ett dugg mer acceptabelt. Förtroendet för att stöden går till rätt ställe sätts på prov särskilt när den offentliga ekonomin är ansträngd.
“FPA måste ju också spara. Men hur påverkar det människors utkomst?”
Förtroendet påverkas också av digitaliseringen av tjänsterna och av att man inte alltid kan ta hänsyn till äldres perspektiv. Själv klarar Leena av de elektroniska tjänsterna, men hennes 92-åriga moster har inte hunnit skaffa sig några digitala färdigheter.
“Det är hemskt att det inte finns någon nåd i dagens samhälle. Varje människa förtjänar att bli hörd och sedd”, sammanfattar Leena grunden för förtroendet.
Förtroende mellan institution och människa
Specialforskare Hannu Mattila från FPA:s forskningsenhet har granskat förtroendet mellan FPA och kunderna. Den begreppsanalytiska undersökningen undersöker vad förtroende är och hur det manifesterar sig.
Enligt Mattila har förtroende allmänt setts som ett positivt begrepp. När människor litar på varandra och samhället leder det till bra saker. Å andra sidan finns det gränser, blint förtroende är inte meningsfullt.
I FPA:s fall är kundkretsen mycket varierad.
“För vissa är FPA viktig på grund av livssituationen, och för dem är respekt och att bli sedd och hörd en väldigt viktig del av upplevelsen av förtroende. Den andra ytterligheten är en kund som smidigt använder e-tjänster och ofta söker enkla stöd. Då handlar det mer om förtroende för den egna förmågan att sköta ärendet”, konstaterar Mattila.
När det gäller en enkel förmån har kunden bättre kontroll över saken, vilket gör det lättare att lita på att FPA fattar rätt beslut. Situationen är annorlunda för en behovsprövad förmån, då beslutet fattas av en ansiktslös institution och slutresultatet inte alltid är positivt för kunden.
Genom FPA har kunderna kontakt med välfärdsstaten, så förtroendet för politiken återspeglas delvis även på FPA. FPA är dock endast en verkställare av lagstiftningen som följer riksdagens beslut.
Undersökningen publiceras senare i höst.