Gå till innehåll

Studiestödet fyller 50 år – år 1969 räckte stödet till för levnadskostnaderna, bara man jobbade på sommaren

STUDIER | 30.9.2019
I början var studiestödet ett statsgaranterat studielån. Avsikten med stödet var att erbjuda unga mer jämlika möjligheter att studera och att få allt kunnande i landet i användning. Samtidigt ville man ge studerande ro att koncentrera sig på studierna.
Lyssna på artikeln
Mies opiskelee pöydän ääressä.

När Ossi Lakkala började studera teknik vid Uleåborgs universitet hösten 1969 var det självklart att han skulle ta statsgaranterat studielån. Pengarna från sommarjobbet var till hjälp, men de skulle inte har räckt till hela läsåret.

– När jag var på besök hemma gjorde mamma alltid i ordning en matsäck när jag skulle åka tillbaka, precis som husmodern på en lantgård alltid gjorde. Annat behövde jag inte hemifrån eftersom jag hade tillräckligt med egna pengar.

Ossis far var lastbilsentreprenör och modern skötte det lilla jordbruket och de yngre barnen. Föräldrarna uppmuntrade Ossi att gå i skola, och han hade också äldre kompisar som studerade.

Studielånet var så pass stort, cirka 3 500 mark om året, att det räckte till det nödvändiga. Det blev till och med en liten slant över för att gå på dans. I dagens pengar motsvarade beloppet cirka 600 euro i månaden.

– Jag skaffade det sedvanliga, och även resorna hem kostade pengar. Under det första och andra året åkte jag hem till Pello ganska ofta.

Studierna var inte längre beroende av föräldrarnas förmögenhet

Lakkala kommer inte ihåg när han fick höra om studielån med statsgaranti. Sådana lån beviljades studerande första gången hösten 1969.

Det var en stor förändring eftersom det nu för första gången inte berodde på hur mycket pengar föräldrarna hade om en ung person kunde börja studera eller inte.

– Föräldrarnas pengar eller garantier behövdes inte längre. Fram till dess var en del föräldrar till och med tvungna att pantsätta egendom så att barnet skulle kunna studera, berättar planeraren Ilpo Lahtinen, som ansvarar för studiestödet vid FPA.

Alla föräldrar hade inte ens egendom som de kunde pantsätta. Därför är det klart att studiestödet erbjöd jämlikare möjligheter till studier.

Många var bekymrade över att arbetet tog upp för mycket av studerandenas tid.

1960-talet var en tid av socialpolitiska reformer, och kommittéer diskuterade hur studiestödssystemet skulle byggas upp. Många var bekymrade över att arbetet tog upp för mycket av studerandenas tid. Man studerade exempel på liknande system i andra nordiska länder, men Finland införde slutligen en egen lösning – stöd i form av ett lån.

Kommittéerna föreslog också att ett stöd i penningform skulle införas. Politikerna ansåg dock att Finland fortfarande var för fattigt.

En annan exceptionell lösning var att studielånen inte beviljades ur statens kassa utan att det blev de privata bankerna som fick bevilja dem.

– Enligt min åsikt visade sig lösningen vara överraskande bra. I många andra länder förknippas studielån med många tilläggsvillkor, och det är svårt att säga hur mycket studiestödet kostar. I Finland har vi kunnat utveckla stödet i penningform i lugn och ro, när bankerna har skött utbetalningen och debiteringen av lånen, konstaterar Lahtinen.

Människor sitter på trappan till Gamla studenthuset i Helsingfors år 1971.
Människor sitter på trappan till Gamla studenthuset i Helsingfors år 1971. Bild: Matti Honkavaara/Helsingfors stadsmuseum

Läs också:Hur mycket får en studerande förtjäna? Så här kan man kombinera inkomster och stöd

Stramt schema höll studenten sysselsatt

Ossi Lakkala ansökte om sitt första studielån hos sparbanken i Pello. Det var inte vanligt att studerande arbetade vid sidan av studierna, och Ossi hade knappast haft ens tid för det. Under de första två åren hade han nästan 40 timmar föreläsningar och övningsarbeten i veckan på sitt schema.

Dessutom hölls föreläsningarna på olika håll i staden, så att Ossi fick lov att gå fram och tillbaka mellan olika adresser.

– Jag lärde känna staden mycket väl när jag promenerade från föreläsning till föreläsning. Ibland var det svårt att hitta tid att förbereda sig för mellantentamina. De hölls på lördagarna och ofta hade jag tid att studera för dem först på fredagskvällen.

Under det tredje studieåret ville Lakkala byta till en bank som fanns i Uleåborg. Sparbanken i Uleåborg tog inte emot honom som kund utan gav honom rådet att återvända till Pello. Därför gick Lakkala till Postsparbanken, där han fick studielån. Han stannade slutligen som kund i banken i åratal.

– Två år efter att jag fått min examen kom det visserligen som en överraskning att jag skulle börja betala av de båda lånen samtidigt. Det var inte särskilt betungande eftersom studielånet hade en negativ realränta på grund av inflationen på 1970-talet.

Studiepenning betalades inledningsvis endast till få utvalda

Tre år senare, år 1972, kompletterades studielånet med studiepenningen. Studiepenning beviljades dock endast till en antalsmässigt mycket liten grupp studerande.

Statens studiestödscentral valde ut de bästa ansökningarna. Först i tur stod mindre bemedlade studerande som klarade sig bra i sina studier.

– Det totala stödbeloppet var dock lika stort för alla. För den som beviljades studiepenning drogs motsvarande belopp av från studielånet, berättar Lahtinen.

År 1977 kompletterades studiestödet med bostadstillägg och det fastslagna styckeantalet studiepenningar slopades. Det var nödvändigt att göra reformen, då bankerna beslutade att skära ner lånemängderna. Det var inte lönsamt för dem att bevilja studielån eftersom staten bestämde den maximala räntan på dessa lån.

Beslutet följdes av en mycket sträng behovsprövning, där studiestödet påverkades såväl av den sökandes som av makens och föräldrarnas inkomster och tillgångar.

– I dag har tillgångar ingen inverkan, oavsett vem det handlar om. Föräldrarnas inkomster påverkar endast studiestödet till studerande i andra stadiet som är under 20 år, om de bor hos sina föräldrar.

Syftet med behovsprövningen var att inrikta stödet till dem som behövde det mest.

Kaksi naista istuu pöydän ääressä.
Kunder på hamburgerrestaurangen Wimpy på 1970-talet. Bild: Harri Ahola/Helsingfors stadsmuseum

Det gällde att hitta billiga restauranger

När det blev dags för Ossi Lakkala att anmäla sig till universitetet hösten 1969 åkte han hemifrån utan att veta var han skulle bo. Han hade inte skaffat sig en bostad, då han väntade på en kallelse till militärtjänsten i oktober.

Ingen kallelse kom, och därför gick Lakkala direkt till studiebyrån när han kom till universitetet. Där fick han veta att det fanns ett ledigt rum i övre våningen till ett parhus i Raksila, som låg nära centrum. I den andra vindskammaren bodde en historiestuderande som hade ett par år mer erfarenhet och som Lakkala blev vän med.

– Boendekostnaderna var mycket rimliga. Till en början hade vi inget kylskåp, men vi kunde koka kaffe på morgonen.

Vi åt frukost och kvällsmat hemma. På dagen åt vi på restaurang. Då fanns det ännu inga studentrestauranger, så det gällde att hitta de billigaste alternativen bland de vanliga restaurangerna.

Lakkala fick aldrig någon studiepenning.

– Jag tror att jag tjänade så pass mycket på sommarjobben, säger han.

På 1990-talet fördubblades studiepenningen, låntagningen rasade

År 1979 infördes måltidsstöd för högskolestuderande, då Studenternas hälsovårdsstiftelse SHVS börjat oroa sig för studerandenas hälsa. Avsikten var att trygga att de fick åtminstone en varm måltid per dag.

– Måltidsstödet har varit mycket lyckat. Studerande äter varje år tiotals miljoner måltider, berättar Ilpo Lahtinen på FPA.

På 1980-talet kompletterades studiestödet med många tilläggsstöd i takt med att missförhållanden upptäcktes. Därför var studiestödet en svårbegriplig och svårhanterad sillsallad i början på 1990-talet.

Vid denna tidpunkt upplevde Finland ett starkt ekonomiskt uppsving och räntan på lån låg nära 20 procent. Endast räntan på studielånet var lågt, som högst 12 procent.

Tack vare systemet med räntestöd till studielånet överfördes en stor del av statens utgifter för studiestödet som räntestöd till bankerna. Bankerna krävde emellertid att systemet skulle reformeras. Studiepenningens belopp mer än fördubblades, studielånets andel minskade och räntan fastställdes på marknadsvillkor. Samtidigt lättades behovsprövningen upp betydligt.

– Resultatet var att det blev möjligt att klara sig endast med studiepenningen. När studielånets ränta började fastställas på marknadsvillkor, rasade användningen av studielånet över en natt.

Lahtinen betecknar åren efter 1992 som några av de bästa i studiestödets historia, eftersom studiepenningen blev större och systemet tydligare.

– Samtidigt slopades dock traditionen att justera stödets belopp årligen, vilket var fallet på 1980-talet.

 

Läs också:Visste du att FPA bjuder på en del av din studerandemåltid? 5 fakta om måltidsstöd

Dagens studiestöd har större köpkraft än någonsin

Lahtinen anser att studiestödet i dess nuvarande form är bättre än dess rykte gör gällande. Det har större köpkraft än någonsin, även om största delen av stödet består av lån. Räntan är dock i praktiken obefintlig eftersom marknadsräntorna varit låga.

I dag påverkar studerandenas situation också av att studiestödets bostadstillägg slopades för största delen av de studerande. Nu omfattas studerande av det allmänna bostadsbidraget, vilket inriktar stödet bättre till dem som verkligen behöver det.

– En annan betydande reform var studielånsgottgörelsen, som innebär att den studerande kan återfå upp till en tredjedel av lånesumman av FPA om han eller hon får sin examen inom utsatt tid.

Å andra sidan har inkomstgränserna och inkomstövervakningen stramats åt. Antalet studiepoäng övervakas strängt och stödmånaderna för avläggandet av högskoleexamen är färre än tidigare.

– Den studerande borde få välja om han eller hon tar lån och koncentrerar sig på studierna eller om han eller hon föredrar att arbeta och använda mindre studiestöd.

Enligt Lahtinen var studiestödet i det inledande skedet ett ganska tydligt system, men nu är man åter i samma situation som i början av 1990-talet. Studiestödet har kompletterats med många tillägg och regler för att åtgärda missförhållanden. Som ett resultat av detta har systemet dock blivit komplicerat och svårt att hantera.

– Nu vore det åter dags för en totalreform av studiestödet.

Läs mer på FPA:s webbplats

Förmåner för studerande

  • Vad vill du läsa om?

    Föreslå idéer om artiklar till redaktionen för mittiallt.fi.