Pia Kankare 15.5.2018 3 min

Handikappbidragets namn kan leda vilse

Jag träffade nyligen en gammal studiekompis. Först pratade vi ditt och datt om hur skoningsfullt åren behandlat oss. Sedan fortsatte vi med ett annat favoritämne, barnen. Eller nåja, bådas barn är nästan vuxna, men för oss är de så klart barn för evigt.

Med barnen, som med livet, går allt inte alltid som i Strömsö. Jag fick höra att min kompis barn, nu ung vuxen, redan en längre tid lidit av en depression som lett till att studierna blivit på hälft. När jag frågade om de ansökt om handikappbidrag från FPA, möttes jag av en undrande min och svaret ”men mitt barn är ju inte handikappat”.

År 1948 började personer med omfattande funktionsnedsättning som livnärde sig på förvärvsarbete få invalidpeng. Grunderna för att bevilja invalidpeng ändrades under årens lopp, och från 1989 ersattes den med en ny förmån, handikappbidrag.

Trots sitt namn är handikappbidrag ämnat även för personer som har en långvarig sjukdom som försämrar funktionsförmågan, inte bara för personer med ”handikapp”.

Sedan dess har en hel del vatten runnit under broarna och lagen har också ändrats, men handikappbidraget har ändrats förvånansvärt lite. Namnet har visserligen bytts ut till Handikappbidrag för personer över 16 år till skillnad från bidraget för barn. Men trots sitt namn är handikappbidrag ämnat även för personer som har en långvarig sjukdom som försämrar funktionsförmågan, inte bara för personer med ”handikapp”.

Det finns tre nivåer av handikappbidrag: grund-, förhöjt och högsta bidraget. Kunden behöver inte själv veta vilken nivå han eller hon ansöker om, utan vi på FPA bedömer rätten till bidrag och beviljar den nivå som kundens situation ger rätt till.

Lagändringen har lett till att allt fler får ett positivt beslut om handikappbidrag med grundbelopp.

Till sist men inte minst: år 2015 lättade man upp kriterierna för beviljande av grundbidrag. Före ändringen kunde man få bidrag om sjukdomen förorsakade väsentlig olägenhet och kontinuerliga månatliga utgifter. Lagen ändrades så att utgifterna inte längre ett villkor, vilket har lett till att flera får positiva beslut om grundbidrag.

Med lagändringen ville man stöda till exempel unga som lider av psykisk ohälsa. Tidigare skulle de inte ha haft rätt till stödet, eftersom man förutsatte vård- och rehabiliteringsutgifter. Då kostnader inte längre är ett villkor får allt fler unga ett positivt beslut. I slutet av 2014, alltså före lagändringen, fick 325 personer grundbidrag på basis av psykisk ohälsa eller beteendestörningar. Efter lagändringen har antalet stigit till 1158 personer i slutet av 2015 och 2078 i slutet av 2017.

Om du alltså funderar om du skulle kunna ha rätt till handikappbidrag ta kontakt med FPA så kollar vi upp det.