Det blev rörrenovering i huset där Pentti Heinonen bodde förut. Efter att ha funderat på saken bestämde Pentti sig för att sälja bostaden. Han hade svårt att gå och klarade sig inte riktigt ensam.
”Jag oroade mig över FPA:s reaktioner om en stor penningsumma helt plötsligt dimper in på kontot.”
Pentti fick vårdbidrag via FPA och deltog i bedömning av servicebehovet och rehabilitering vid ett servicecenter i Helsingfors under cirka fyra månaders tid innan han sålde sin bostad. Enligt bedömningen gällde det att överväga alternativ till att bo hemma.
”På bostadspengarna skulle jag ha kunnat leva över 20 år; de tar inte slut i första taget, vilket känns lugnande.”
”Staden kom till undsättning: jag fick en servicesedel och kunde på internet börja se mig om efter en lämplig plats. För ett par år sedan stannade jag sedan för det servicehus där jag nu bor.”
FPA-oron visade sig vara onödig, och bostaden – livsbesparingarna – påverkade inte heller möjligheten att få en servicesedel.
”Man ska alltid tänka framåt. På bostadspengarna skulle jag ha kunnat leva över 20 år; de tar inte slut i första taget, vilket känns lugnande. Förvisso är det dyrt att bo på servicehus, och dit går alla pengar.”
Vårdbidrag när det blev svårare att gå
Medan hemtjänsten ännu tog hand om Pentti grep hans egen hemvårdare sig verket an.
”Hemvårdaren menade att jag borde ha rätt till åtminstone ett litet vårdbidrag. På grund av förträngning skar man i tiderna upp ena benet från ljumsken till vristen, och nerverna skadades. Det blev allt svårare med gåendet. Det var därför hemvårdaren ansökte om vårdbidrag, vilket beviljades på en gång.”
Vårdbidrag är en förmån som FPA beviljar pensionstagare med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom. Bidraget betalas enligt tre nivåer beroende på bland annat den sökandes behov av hjälp.
”Det finns vårdsbidragstagare som är i bättre skick, så beslutet var rättvist.”
”På den tiden klarade Pentti inte ens av att handla själv längre. Det finns vårdsbidragstagare som är i bättre skick, så beslutet var rättvist”, tycker systern Päivi Saukkola.
Den enträgna pensionären körde egen bil till butiken in i det sista. På rullatorns handtag kunde han transportera två shoppingkassar. När benen bar allt sämre kom släktingarna till hjälp: Pentti hämtade sin systerdotter med bil, och systerdottern handlade för morbroderns del.
Åldersförändringar i gula fläcken förstörde synen
För ett antal år sedan kunde Pentti ännu läsa sin dagstidning, men på grund av åldersförändringar i gula fläcken förlorade han synen nästan helt. Diabetes var en delorsak till sjukdomen.
”Jag fick fjorton giftinjektioner i ögonbottnen, men inget hjälpte.”
”Jag besökte ögonkliniken ett tjugotal gånger och fick fjorton giftinjektioner i ögonbottnen, men inget hjälpte. Nu är jag synskadad till 70 procent och ser nästan ingenting skarpt. Det går inte att läsa tidningar ens med förstoringsglas.”
Samtidigt indrogs den inbitna bilistens körtillstånd, vilket kändes trist till en början.
”Det är väl ändå så att en läkare måste gallra bort synskadade ur trafiken”, säger Pentti med ett leende.
Den sex sidor långa ansökan om vårdbidrag var lätt att fylla i
Utifrån läkarutlåtandet menade man på servicehuset att Pentti kunde ha rätt till höjt vårdbidrag. Man beslöt lämna in en ny ansökan.
”Min syster och skötaren fyllde i ansökan; själv tittade jag inte ens på blanketten, eftersom jag ändå inte skulle ha kunnat läsa något.”
I den sex sidor långa ansökan gällde det att uppge bland annat uppgifter om sjukdomar, funktionsförmågan, behovet av hjälp, handledning och tillsyn samt utomstående hjälp. Också sjukkostnaderna och kostnaderna för serviceboendet skulle uppges.
Hjälpbehovet kartlades mycket ingående: det skulle fyllas i uppgifter om rörelseförmågan, påklädning, hygien, ätande, syn, hörsel, tal, medicinering, minne och förmåga att uträtta ärenden.
”Det var lätt att fylla i ansökan. Jag och hemvårdaren fyllde i ansökan för hand. Avslutningsvis läste jag upp hela redogörelsen för Pentti och droppade in ansökan i FPA:s postlåda”, berättar systern Päivi.
Det jakande beslutet kom mycket snabbt sommaren 2016.
”Det är inte någon skam att få något i gengäld.”
Följande vår märkte Pentti att han inte fått något bidrag efter årsskiftet.
”Jag ides inte ta fram förstoringsglaset för att läsa den finstilta texten i bidragsbeslutet, och beslutet hamnade i bordslådan. Pappret återfanns, och det framgick att beslutet var tidsbundet och gällde fram till slutet av 2016.”
Servicehusets sjuksköterska skaffade ett läkarutlåtande där man biföll en fortsatt utbetalning av bidraget.
”Det uteblivna bidraget betalades i efterskott, och nu fortsätter utbetalningen av höjt vårdbidrag utan att vara tidsbundet”, konstaterar Päivi.
”Serviceboende är inte gratis, och alla bidrag är till stor hjälp.”
I och med höjningen steg vårdbidraget med knappt hundra euro. Pentti anser att bidraget har både ekonomisk och psykisk betydelse.
”Jag har betalat skatt till Helsingfors hela mitt liv och skäms inte över att få något i gengäld. Serviceboende är inte gratis, och alla bidrag är till stor hjälp. FPA har alltid varit schyst. När jag efter deltidspensioneringen gick i heltidspension, behövde jag varken bråka med FPA eller vänta.”
Sängliggandet på servicehuset är trist
Den pensionerade språklärarens vardag på servicehuset har börjat gå sin gilla gång. Radioapparaten håller sällskap varje dag, och kvällarna tillbringar han framför TV:n. Frukosten, lunchen, eftermiddagskaffet, middagen och kvällsmåltiden delar in dagen. Det egna kylskåpet och den egna frysen bjuder på variation i kosten.
”Jag hoppas att jag framöver kan sitta uppe lite längre och inte behöver ligga så mycket.”
”Jag har klagat över sängliggandet: ofta hjälper skötarna mig i säng redan halv åtta på kvällen, och där ligger jag sedan upp till tolv timmar. Det här är något som eventuellt blir bättre bara huset får en kvällssköterska. Jag hoppas att jag framöver kan sitta uppe lite längre och inte behöver ligga så mycket.”
Pentti sitter i rullstol och tar sig med den från sin egen servicebostad till de gemensamma utrymmena för måltiderna. Systern säger att brodern inte är särdeles pigg på att vistas ute: han menar att den som behöver frisk luft helt enkelt kan öppna fönstret.
Äkta presidentbesök
Päivi besöker Pentti några gånger varje månad. Hon stiger på bussen i Loppi och hinner fram till servicehuset lämpligt till lunch.
”Vi äter tillsammans, dricker eftermiddagskaffe, grubblar över livets gång, betalar räkningar och diskuterar vad som hänt. Tiden går alltid fort, och vid sexsnåret åker jag tillbaka.”
Också andra kommer på besök: före detta kolleger, bilintresserade vänner, en italiensk vän och hans fru samt släktingar, såsom Päivis barn.
Också andra kommer på besök: före detta kolleger, bilintresserade vänner, en italiensk vän och hans fru samt släktingar, såsom Päivis barn. I januari tittade också dagsaktuella personer in.
”Jag ringde upp centralvalnämnden och försäkrade mig om att vi får rösta i presidentvalet här på servicehuset”, berättar Pentti.
Servicehuset har de facto också haft äkta presidentbesök av självaste Tarja Halonen. Vem om någon annan än Pentti utsågs till att överräcka välkomstblommorna.
Att ansöka om vårdbidrag
- Du kan ha rätt till vårdbidrag för pensionstagare om din funktionsförmåga på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom är nedsatt i minst ett år utan avbrott.
- Din rätt till vårdbidrag förutsätter att du behöver hjälp eller handledning och tillsyn för att klara dig med exempelvis tvättning, av- och påklädning samt kommunikation med andra.
- Vårdbidraget för pensionstagare betalas utifrån tre nivåer: vårdbidrag med grundbelopp (70,52 €/mån.), vårdbidrag med förhöjt belopp (153,63 €/mån.) och vårdbidrag med högsta belopp (324,85 €/mån.).
- Du kan ansöka om vårdbidrag i e-tjänsten på nätet eller på en ansökningsblankett. Till ansökan ska ett högst sex månader gammalt läkarutlåtande C bifogas.
- Kom ihåg att kolla för vilken tid vårdbidraget har beviljats och att vid behov ansöka om fortsatt utbetalning.
- Vårdbidraget steg med cirka 9 euro i början av 2018.
