Hälsa 8 min

Depressionen ledde till sjukpension – Sauli drömmer fortfarande om arbetslivet

Sauli Kotilainen insjuknade i depression redan när han var under 20. År 2011 beviljades han sjukpension som utbetalas av FPA. Sauli tänker ändå inte vara pensionär under resten av sitt liv.

Lyssna på artikeln
text Laura Koljonen bilder Roope Permanto 24.1.2019

Hemma hos Sauli Kotilainen, 40, är det ovanligt tyst. Bara katten Peetus klor skrapar då den rör sig.

Sauli njuter av tystnaden nu, för efter några timmar kommer hans 5- och 7-åriga barn hem från skolan och dagis. Då krävs Saulis uppmärksamhet igen.

”Ofta kryper barnen upp hos mig och vill att jag tittar på då de spelar Angry Birds eller ser på Pokémon. Min vardag just nu går mest ut på att syssla med barnen. Det är roligt, men också utmattande”, säger Sauli.

Sauli blir lätt trött, eftersom han lider av depression. På grund av sjukdomen är han också sjukpensionär.

Depressionsdiagnos redan som 16-åring – ”Jag orkade helt enkelt inte fortsätta till gymnasiet”

Sauli har lidit av depression i mer än halva sitt liv. Diagnosen fick han efter grundskolans sista klass, som 16-åring.

”Högstadiet var en svår tid för mig. Dessutom körde 1990-talets depression ekonomin i botten för min familj. Jag hade tänkt fortsätta i gymnasiet, men jag orkade helt enkelt inte. Jag hade inga krafter.”

Men Sauli lämnades inte ensam med problemen. Han besökte en psykolog två gånger i veckan och fick medicin. Trots att krafterna inte räckte till för gymnasiet, gick han den tionde klassen och lyckades höja sina betyg.

”Jag visste inte ens att jag kunde ansöka om stöd. Ingen hade berättat det för mig.”

Först sex år efter sin diagnos förstod Sauli att ansöka om sjukdagpenning hos FPA.

”Jag visste inte ens att jag kunde ansöka om stöd. Ingen hade berättat det för mig.”

Sauli fick sjukdagpenning i den maximala tidsperioden – dvs. ungefär ett år. Efter det ansökte han om och beviljades rehabiliteringsstöd, alltså tidsbegränsad sjukpension i många år. De beviljade rehabiliteringsstödsperioderna varierade mellan några månader och två år.

”Det var stressande. Jag var aldrig säker på om stödet skulle beviljas eller inte. Man kan till exempel inte ansöka om rehabiliteringsstöd utan en ordentlig rehabiliteringsplan. Det räcker inte med att man mår dåligt och är oförmögen att arbeta. Det måste också finnas en plan för rehabiliteringen.”

Määräaikaisen kuntoutustuen hakeminen loppui, kun Sauli pääsi työkyvyttömyyseläkkeelle vuonna 2011. ”Hakemusrumba on rasittava, jos elämä on muutenkin täynnä masennusta ja ahdistusta”, Sauli sanoo.

För sju år sedan fyllde Sauli igen i ansökan om fortsatt rehabiliteringsstöd tillsammans med sin läkare. Läkaren frågade om Sauli ville ansöka om pension.

”År 2011 beviljades jag sjukpension som gäller tills vidare. Kanske hade jag så goda patientmeriter”, skojar Sauli.

Vid sidan av sjukpensionen får Sauli för tillfället barnförhöjning för pensionstagare och allmänt bostadsbidrag.

Sauli säger att pensionsbeslutet var en lättnad.

”Jag behövde inte längre besöka läkaren hela tiden och inte heller undermedvetet fundera på hur länge jag ska beviljas rehabiliteringsstöd. Ansökningsruljangsen är utmattande om livet redan är fyllt av depression och ångest.”

Sjukpensionen utbetalas antingen av arbetspensionsanstalten eller FPA

Rent förenklat blir man sjukpensionär så här: en arbetstagare blir sjukskriven och sjukledigheten förlängs så att den blir flera månader lång. Arbetstagaren ansöker om sjukdagpenning hos FPA. Ifall arbetstagaren trots företagshälsovårdens vård- och rehabiliteringsplan inte kan återvända till sitt eget jobb eller något annat arbete som garanterar skälig utkomst efter en sjukledighet på omkring ett år, kan hen ansöka om sjukpension.

FPA:s planerare Mikko Nevalainen påpekar ändå att ansökningsprocessen ofta är mycket mer komplicerad än ovan. Detta beror på den enskilda sökandens individuella situation och faktum att alla inte nödvändigtvis anses vara berättigade till sjukpension efter perioden med sjukdagpenning. Dessutom har arbetstagaren högst sannolikt beviljats tidsbundet rehabiliteringsstöd före sjukpensionen.

”Uppföljning och stöd för att återvända till arbetslivet är bra.”

”Mängden sjukpensioner som beviljas tills vidare har minskat och istället beviljas tidsbundet rehabiliteringsstöd medan man följer upp rehabiliteringen. Uppföljning och stöd för att återvända till arbetslivet är bra”, säger Nevalainen.

I vissa situationer beviljas dock sjukpension som gäller tills vidare omedelbart. Detta sker exempelvis om lösningen är befogad på grund av sökandens hälsotillstånd.

Finland har två lagstadgade pensionssystem. Det finns privata arbetspensionsanstalter, som ansvarar för löntagarnas och företagarnas pensionsskydd, och Juga, som ansvarar för den offentliga sektorns arbetstagares pensionsskydd. Vid sidan av dessa finns det FPA, som garanterar medborgarna ett minimipensionsskydd, alltså folkpension.

Tyypillinen näky lapsiperheessä: kaikkialle levittäytyvät legot.

Psykisk ohälsa samt sjukdomar i stöd- och rörelseorganen är de vanligaste orsakerna till arbetsoförmögenhet

Enligt FPA:s planerare Mikko Nevalainen befinner sig arbetstagare i en annan situation än arbetslösa då det gäller sjukpension.

”Arbetstagarna får stöd av företagshälsovården. Arbetslösa å sin sida omfattas av kommunernas och arbetskraftsmyndigheternas stödtjänster och åtgärder, eftersom de inte har en arbetsplats att återgå till.”

Till exempel i Saulis fall sköttes sjukpensioneringen via den kommunala hälsovården, eftersom Sauli inte hade varit i arbetslivet.

År 2018 avgjorde FPA 19 300 nya ansökningar om sjukpension av vilka 43 procent förkastades.

I båda fallen framskrider processen i hälsovården på samma sätt. Den vårdande läkaren avgör inte om patienten blir sjukpensionerad. Den vårdande läkaren undersöker, ger en diagnos, uppgör en vårdplan och skriver ett B-utlåtande för FPA.

B-utlåtandet bör innehålla bland annat följande information: aktuell sjukdomsstatus, vårdplan samt vilka arbetsuppgifter sökanden eventuellt kan utföra. Därefter går försäkringsläkaren på pensionsanstalten och/eller FPA igenom den vårdande läkarens utlåtanden och bedömer om beskrivningen av sökanden uppfyller kriterierna för sjukpension.

Den egensinniga Peetu erövrar soffan när han känner för det.

År 2018 avgjorde FPA 19 300 nya ansökningar om sjukpension av vilka 43 procent förkastades. I 4 600 fall beviljades sjukpension som gäller tills vidare. I 6 200 fall beviljades tidsbundet rehabiliteringsstöd. Dessutom avgjorde FPA 21 900 ansökningar om fortsatt rehabiliteringsstöd. Av dem förkastades 1 100.

De vanligaste orsakerna till sjukpension är psykisk ohälsa samt sjukdomar i stöd- och rörelseorganen.

Sjukpensionen är minst lika stor som garantipensionen

Sjukpension betalas enligt den intjänade arbetspensionen. Om den intjänade arbetspensionen är liten, ansöker man dessutom om sjukpension i form av folkpension från FPA. Om sjukpension beviljas, är pensionen minst lika stor som garantipensionen, dvs. omkring 780 euro i månaden. Om man ansöker om sjukpension i form av både arbets- och folkpension, tillämpas vid handläggningen av ansökan ett förhandsanmälningsförfarande. Med hjälp av detta eftersträvar FPA och arbetspensionsanstalterna ett enigt beslut.

Enligt Nevalainen är detta ett unikt system.

”FPA:s roll balanserar arbetspensionsanstalternas eventuella skillnader i medicinsk bedömning vid handläggningen av sjukpensionsansökningar. På så sätt garanterar FPA en rättvis beslutspraxis för kunderna i hela landet.”

Drömmen om ett framtida arbete inom musik

Den sjukpensionerade Sauli tillbringar dagarna med barnen och på dagcentret. På dagcentret deltar han några timmar per dag i gym- och musikgrupperna, två gånger i veckan.

”Trots att jag hela tiden har haft tillgång till medicin och samtalshjälp, har jag haft mest hjälp av kamratstöd för att må bättre”, berättar Sauli.

Under åren har Sauli bland annat deltagit i en kulturverkstad för rehabilitering inom psykisk ohälsa.

”På kulturverkstaden fanns ingen terapi. Däremot skapade vi musik, vilket var väldigt terapeutiskt.”

Saulis barn har haft en rolig lek på gång.

Sauli har försökt studera, bland annat på kvällsgymnasiet, och deltagit i olika slags arbetsprövning. Både skolan och arbetet har fått honom att må bra.

I något skede, när tiden är inne och Sauli befinner sig i rätt livssituation, vill han häva sjukpensionen.

Helst skulle Sauli jobba med mixning och inspelning.

”Jag drömmer om att i framtiden jobba med musik och ha fler vänner.”

Hur definieras arbetsoförmögenhet?

 

  • Begreppet arbetsoförmögenhet betyder olika saker, beroende på om sjukdagpenningsperioden omfattas av sjukförsäkringslagen, arbetspensionslagen eller folkpensionslagen.
  • Den sökande kan få ett positivt beslut på sin ansökan om sjukdagpenning men ett negativt beslut på ansökan om sjukpension, trots att ingen förändring av hälsotillståndet har skett. Orsaken till detta är att ansökan om sjukdagpenning bedöms i förhållande till det nuvarande arbetet. Vid bedömningen av sjukpension och rehabiliteringsstöd undersöks klientens förmåga att utföra vanligt eller annat lämpligt arbete.
  • En elektriker kan till exempel vara yrkesmässigt arbetsoförmögen, men om hen klarar av att utföra ett annat arbete och samtidigt få en skälig utkomst, beviljas hen inte nödvändigtvis sjukpension.
  • För över 60-åringar är bedömningen av yrkesmässig arbetsförmåga mindre strikt än för yngre sökande.

Källor: FPA:s planerare Mikko Nevalainen och FPA.fi

Att ansöka om sjukpension

  • Om en återgång till arbetet efter perioden med sjukdagpenning verkar omöjlig, ansöker man om sjukpension. För att undvika avbrott i utkomsten är det bra att ansöka om pension i god tid. Handläggningstiderna är 2–4 månader beroende på situationen. För väntetiden kan man ansöka om utkomstskydd för arbetslösa.
  • Om hälsotillståndet tillåter deltidsarbete, kan man hos arbetspensionsanstalten ansöka om delinvalidpension eller partiellt rehabiliteringsstöd. Arbetspensionsanstalten kan också ge ett förhandsbeslut för delinvalidpension i samband med ansökan om sjukpension.
  • FPA kan vid behov stöda återgången till arbetet med olika rehabiliteringsåtgärder. Om sjukskrivningen förlängs behöver företagshälsovården, arbetsgivaren och arbetstagaren samarbeta så långt det är möjligt för att utreda vilka åtgärder som stöder en återgång till arbetet.
  • Om arbetsoförmågan ser ut att fortsätta, kan arbetspensionsanstalten stöda den yrkesinriktade rehabiliteringen till exempel genom arbetsprövning i andra arbetsuppgifter eller genom att stöda utbildningen. Om man står utanför arbetslivet eller om förvärvsinkomsterna har varit små under de senaste åren, ansvarar FPA för att utreda den yrkesinriktade rehabiliteringen.
  • När en sjukdom blir långvarig har i synnerhet arbetslösa möjlighet att ansöka om sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering, då sjukdomen och helhetssituationen kräver individuellt stöd.
  • Man kan ansöka om yrkesinriktad rehabilitering från arbetspensionsanstalten eller FPA också medan man lyfter rehabiliteringsstöd.
  • Personer över 63 år kan anhålla om arbetslivspension, om de har varit länge i arbetet och utfört ett belastande jobb.
  • Blinda och rörelsehindrade kan få sjukpension till fullt belopp, även om de arbetar.
  • Om arbetsförmågan i något skede återställs, kan man begära en granskning av sjukpensionen. Pensionen kan lämnas vilande i högst två år. Om man efter detta kan fortsätta arbeta, upphör sjukpensionen.

Källor: FPA:s planerare Mikko Nevalainen och FPA.fi

Läs mer på FPA:s webbplats

Sjukpension och rehabiliteringsstöd