Itvåans kök i närheten av Jyväskylä centrum är stämningen på topp. Universitetsstuderandena Tatu Helle och Veera Sinervo kokar kaffe och placerar sina bärbara datorer på deras rätta platser. Tatu har bott i lägenheten sedan hösten 2019, Veera flyttade in i tvåan efter sommaren när sommarjobbet i Helsingfors tog slut och det var dags att åter koncentrera sig på studierna.
Köket har snabbt blivit hemmets centrala punkt där man pratar om dagens händelser, äter frukost tillsammans och studerar. I tvåan finns inte mycket gemensamt utrymme, men det har hittills inte varit något problem. I det 50 kvadratmeter stora hemmet har båda ett eget rum dit de kan gå när de vill ha lugn och ro.
”Det här är första gången som jag bor med bara en rumskompis. Förra våren studerade jag en tid som utbytesstuderande på Stockholms universitet och 14 personer bodde i samma delade lägenhet. Det var en utmanande kombination speciellt under coronatiden. Det är så mycket enklare att komma överens om saker och ting när vi bara är två personer”, berättar Veera.
Veera flyttade in med Tatu när Tatus tidigare rumskompis flyttade till en annan ort. Bostaden hittade hon via studerandeorganisationens gemensamma WhatsApp-grupp.
”Vi kände egentligen inte varandra sedan tidigare, men vi märkte snabbt att vi har gemensamma kompisar. Även det gjorde väl att vi snabbt kom i samförstånd”, funderar Veera.
Hemmets regler bestäms när det finns behov för det
Samlevnad har visat sig vara en fungerande lösning. Till exempel har rumskompisarna inte behövt lida av ensamhet.
”Det har varit kul att bjuda hem gemensamma kompisar. Om man skulle bli tvungen att leva helt ensam skulle det säkert vara mycket tråkigare. Det är verkligen kul att man kan dela vardagen med någon annan”, funderar Veera.
Några egentliga skriftliga regler finns det inte i Veeras och Tatus hem, men gemensamma spelregler bestäms alltid när det finns behov för sådana.
”Min tidigare erfarenhet av en delad lägenhet var mer kaotisk och på basen av den erfarenheten tänkte jag att vi måste göra upp tydliga regler. Hittills har vi mest pratat om att ta i bruk städturer om det behövs”, berättar Veera.
”Vi har även diskuterat återvinning. Just nu har vi funderat på att eventuellt börja återvinna plast. Med flaskpantspengarna har vi tänkt köpa något gemensamt, såsom kaffe eller toalettpapper”, tillägger Tatu.
”Om man vet att den ena har något viktigt att uträtta på morgonen kan den andra inte festa tills sent på natten och komma hem och föra oljud på småtimmarna.”
Hittills har de turats om att köpa sådant som båda använder.
”När den ena går till butiken måste man komma ihåg att själv köpa samma sak nästa gång, eller att genast betala hälften. På så sätt uppstår ingen sådan situation där den ena skulle ha betalat hela lägenhetens tvål flera månader i rad. Det skulle inte vara rättvist”, säger Tatu och Veera nickar medhållande.
Över huvud taget har det varit rimligt att komma överens om vardagliga saker tillsammans.
”När man bor i en delad lägenhet måste man komma ihåg att om båda betalar hyra, så är det bådas hem och båda får göra sådant som man gör hemma. Man måste nog ändå ta den andra i beaktande. Om man vet att den ena har något viktigt att uträtta på morgonen kan den andra inte festa tills sent på natten och komma hem och föra oljud på småtimmarna”, betonar Veera.
Egna hyresavtal, egna bostadsbidrag
Den ekonomiska delen av en delad lägenhet fungerar bra när båda har egna separata hyresavtal. Egna hyresavtal har även varit hyresvärdens önskan i Tatus och Veeras hem. Tack vare ett rättvist hyresavtal är det även lätt att undvika konflikter när båda endast behöver sköta sin egen hyra.
Tatu och Veera har inte stött på byråkratiska problem, trots att de bor tillsammans.
”Det beror antagligen på att vi har separata hyresavtal. Säkert måste vi
även nu motivera i ansökan om bostadsbidrag att vi inte är i ett parförhållande”, säger Veera.
Eftersom Tatu och Veera har separata hyresavtal och de inte är sambor bildar de separata hushåll.
Eftersom Tatu och Veera har separata hyresavtal och de inte är sambor bildar de separata hushåll. Detta har betydelse, eftersom FPA beviljar bostadsbidrag per hushåll och stödbeloppet påverkas av inkomsten hos alla hushållets medlemmar. Sambor bildar tillsammans ett hushåll, fastän de skulle ha separata hyresavtal.
Tatu och Veera tror att det ändå går smidigt att utreda boendeförhållandena.
”Med min förra rumskompis kom det också en utredningsbegäran, men det var inget tvetydigt i situationen, eftersom vi helt klart var rumskompisar. Det är bra att man även på byrånivå har förstått att delat boende är en stor trend och något helt vanligt”, fortsätter Tatu.
Samlevnad passar en studerandes plånbok
Att bo tillsammans med kompisar är dessutom förmånligare. I Jyväskylä centrum råder en stor efterfrågan på bostäder, och priset på ettor blir lätt onödigt dyrt för en studerandes budget.
”Jag har hört att vissa begär enorma belopp även för delade lägenheter i centrum. Vår hyra är ganska rimlig när den är delad på två. Om man skulle bli tvungen att betala för hela lägenheten själv, skulle man inte nödvändigtvis längre ha råd med den”, berättar Tatu.
Veera och Tatu beskriver sitt hem som en väldigt vanlig bostad i vanligt skick.
”Vi betalar lika mycket i hyra, men rummen är naturligtvis inte helt identiska. Tatu har en balkong, jag har en garderob. Om den ena skulle ha ett mycket mindre rum och den andra skulle ha både en balkong och ett sovrum, så skulle situationen inte vara lika jämlik”, berättar Veera.
”Det har sist och slutligen en ganska stor betydelse att rumskompisen är lite likadan som man själv. Vi hade tur att vi kommer så bra överens”, säger Veera.
”Den här bostaden har säkert från början planerats så att det ena rummet är ett sovrum och det andra ett vardagsrum. Men planen är sådan att lägenheten lätt kan delas upp på två personer. Ett vardagsrum skulle nog vara trevligt, men man klarar nog sig utan. Köket fungerar nu som ersättning för vardagsrummet”, tillägger Tatu.
Man kunde naturligtvis bo förmånligare, om man skulle flytta lite längre bort från centrum.
”Här ligger ändå allting nära till. I början när jag flyttade hemifrån, var jag bara ute efter den billigaste bostaden. Nu när studierna avancerar är det roligare att bo närmare universitetet så att allt finns inom gångavstånd”, funderar Veera.
Noggrann vid val av rumskompis
Enligt Tatu och Veera är en delad lägenhet lämplig under studietiden. Andra boendeformer kan man prova på senare, om det känns nödvändigt. I fortsättningen påverkas valet av den delade lägenheten av ännu striktare kriterier.
”Trots att allt egentligen utgår från behovet av lägenhet har det sist och slutligen en ganska stor betydelse att rumskompisen är lite likadan som man själv. Vi hade tur att vi kommer så bra överens. Det är ju fråga om ens eget hem. Vad gäller livskvaliteten är det viktigt att man verkligen mår bra hemma”, säger Veera.
Tatu är på samma linje.
”Ingen av oss är pedantisk, men vi gillar att ha det städat till en viss grad hemma. Och visst kan man bjuda hem människor, så länge det inte hela tiden är fest här. Nu under coronatiden har vi visserligen blivit tvungna att begränsa antalet gäster.”
”Speciellt nu när det är mycket distansstudier är det trevligare att studera tillsammans.”
Coronatiden har naturligtvis medfört sina egna särdrag i Tatus och Veeras boende. När den ena blev tvungen att ta ett coronatest och man skulle vänta på resultatet hemma, började det snabbt kännas trångt att röra sig i köket.
”Det skulle vara ganska svårt att isolera sig helt här, om den ena skulle bli smittad. Man blir tvungen tänka på bådas liv på ett lite annorlunda sätt. Vi vaktar ändå inte på varandra, vi har båda till exempel regelbundet ärende till Helsingfors”, säger Tatu.
Däremot har samlevnad gjort coronaisoleringen trevligare.
”Speciellt nu när det är mycket distansstudier är det trevligare att studera tillsammans. Samtidigt kan man även koka kaffe till den andra”, tillägger Veera.
Vanliga frågor om allmänt bostadsbidrag för personer som bor i en delad lägenhet
1. Hur fastställs bostadsbidraget om rumskompisarna har ett gemensamt hyresavtal eller separata hyresavtal?
Om du och din rumskompis har ett gemensamt hyresavtal tillhör ni samma hushåll och även bostadsbidraget är gemensamt. Om ni har separata hyresavtal eller om ni ingår ett avtal om uthyrning i andra hand, kan ni eventuellt båda söka om eget bostadsbidrag.
Separata bostadsbidrag förutsätter att ni inte är solidariskt ansvariga för hela bostadens hyra och att ni inte är sambor.
2. Påverkar min rumskompis inkomster mitt bostadsbidrag?
Om ni utgör separata hushåll så har de ingen inverkan. Då påverkar endast dina egna inkomster beloppet på bostadsbidraget. Om ni tillhör samma hushåll beaktas bådas inkomster i det allmänna bostadsbidraget.
3. Antar FPA att vi är sambor? Hurudana utredningar ska vi leverera till FPA om att vi inte är sambor?
FPA utreder alltid möjligheten av ett samboförhållande om två personer som kunde vara ett par bor tillsammans i en bostad, oberoende av personernas kön. Det är bäst att du redan i din ansökan redogör för dina boendearrangemang så tydligt som möjligt. Du kan till exempel berätta om hur det kom sig att ni flyttade in i en gemensam bostad. Om FPA behöver närmare uppgifter, begär vi separat om uppgifterna.
I princip räcker din egen anmälan och utredning, men om FPA behöver närmare uppgifter, begärs de separat.
Frågorna besvarades av servicerådgivare Joona Suonperä från FPA.
Bostadsbidrag för en delad lägenhet? Beakta detta!
- Personer som bor i samma bostad bildar vanligtvis ett hushåll.
- En eller flera personer kan utgöra ett hushåll. Sambor och äkta makar samt nära släktingar, såsom föräldrar, barn och far- och morföräldrar, hör alltid till samma hushåll, även om de har separata hyresavtal.
- Hyresavtalet spelar alltså roll. Om man bor i en bostad med ett gemensamt hyresavtal eller om invånarna ansvarar för hela bostadens hyra enligt separata hyresavtal eller deras bilagor, tillhör alla invånare samma hushåll för allmänt bostadsbidrag.
- Om personerna som bor i bostaden har separata hyresavtal kan de beviljas egna bostadsbidrag, om det inte är fråga om ett äkta par, ett samboförhållande eller mor- eller farföräldrar, föräldrar och barn.
- FPA behöver alltid utredningar om inkomsterna hos alla hushållets medlemmar för bostadsbidrag. Om till exempel två personer som bor i en delad lägenhet har ett gemensamt hyresavtal, bildar de ett hushåll och bådas inkomster påverkar bostadsbidragets belopp. Om de däremot har separata hyresavtal och det inte är fråga om ett samboförhållande eller nära släktingar, bildar de egna hushåll var för sig och då påverkar endast förmånsmottagarens egna inkomster bostadsbidragets belopp. Uppgifterna om löneinkomsterna får FPA från inkomstregistret, en lönespecifikation behöver alltså inte bifogas till ansökan.
- Bostadsbidragets mottagare ska alltid meddela FPA när hushållets inkomster eller annat som kan påverka bostadsbidraget, till exempel boendeutgifterna, förändras. Om det är oklart om bostadsbidraget borde kontrolleras, kan man alltid fråga om saken till exempel via FPA:s telefontjänst.
Som expert specialplanerare Mirja Peltonen vid FPA. Artikeln publicerades ursprungligen den 12/2020.
Testa dina kunskaper om rumskompisars bostadsbidrag!
Text Pi Mäkilä
Redigering Jenni Juntunen
Bilder Mikko Vähäniitty
Videor Mikko Vähäniitty
