Osku Timonen är alltid i farten. Tammerforsbon säger sig vara en hängiven Jokerit-fan som tycker om att gå på matcher, men som även trivs på bio, spelningar och festivaler.
”Ett par år sedan var jag på Ilosaarirock och såg bland annat Pariisin kevät, Viikate, Beast In Black och andra fantastiska artister. Där fick jag gå förbi biljettkön och gå till invascenen genom att visa funktionshinderkortet”, berättar Osku.
Han behöver inte förklara sin lindriga funktionsnedsättning överallt och kan leva ett självständigt liv.
Osku har använt EU:s funktionshinderkort sedan år 2018, dvs. sedan det lanserades. Han är född med en lindrig CP-skada.
Med funktionshinderkortet kan man påvisa sin funktionsnedsättning och behov av assistent till exempel i kollektivtrafiken och på evenemang. Enligt Osku hjälper kortet mest på så sätt att han inte behöver förklara sin lindriga funktionsnedsättning överallt och att han kan leva ett självständigt liv.
”Det här är ett steg mot jämlikhet. För mig är det väldigt viktigt att jag inte profileras på grund av min funktionsnedsättning. Det är bara en av mina egenskaper, lite som turbo i bilen.”
Besöksmålen blir hela tiden fler
Osku som använder tåget aktivt på grund av sitt jobb och även på fritiden, berättar att också VR är ett funktionshindermål.
”I restaurangvagnen på tåget får jag maten till bordet genom att visa kortet, eftersom det går lite långsammare för mig att bära mat och drycker.”
Under de senaste åren har besöksmålen och tjänsteleverantörerna hela tiden blivit fler. Osku har märkt att folk har blivit mycket mer medvetna om kortet och även företag har aktivt gått med.
Utvecklingschef Katri Hänninen på Kehitysvammaisten Palvelusäätiö berättar hur det i början fanns 70 besöksmål eller tjänsteleverantörer i Finland. Nu år 2023 är de redan över 450.
”Mestadels handlar det om motions- och kulturställen av olika slag och för alla åldrar. Inga andra kriterier har fastställts för besöksmålen annat än att man önskar olika slags kunder välkomna. Till exempel är alla mål inte nödvändigtvis tillgängliga”, nämner Katri.
Funktionshinderkortet används för tillfället av 23 000 personer. Emellertid finns uppskattningsvis 300 000 personer som skulle ha rätt att använda kortet. Utvecklingschefen medger att en del upplever det som svårt att ansöka om kortet.
”Därför har vi ordnat med en kundrådgivare som svarar på telefonsamtal tre dagar i veckan, och övriga tider når man oss per e-post”, berättar Katri.
Osku upplevde inte att det var svårt att ansöka om kortet.
”Om någon har haft problem så har jag också erbjudit mig att hjälpa till att ansöka”, berättar han.
Information om det egna hjälpbehovet kan kopplas till kortet
Osku är samhällspedagog och arbetar som marknadsföringsansvarig på e-tjänsten What Matters to Me. I tjänsten kan en funktionshindrad person göra en egen profil där de egna individuella hjälpbehoven framgår. Informationen kan kopplas till funktionshinderkortet med en QR-kod.
”En kundbetjänare får upp kundens specialbehov på datorn genom att läsa av koden. Det gör kortet ännu mera individuellt”, nämner Osku.
Osku använder funktionshinderkortet överallt där han rör sig.
Funktionshinderkortet är i främsta hand ett jämlikhetskort, men man kan även få rabatt med det.
”Jag visar kortet oberoende av om platsen är med i systemet eller inte. På så sätt får även andra ställen kunskap om systemet.”
Funktionshinderkortet är i främsta hand ett jämlikhetskort, men man kan även få rabatt med det.
”Till exempel förra julen när vi var i Berlin fick vi gå på zoo till halva priset genom att visa kortet”, nämner Osku.
Katri Hänninen säger att kortet fungerar i hela EU-området fastän det finns flest besöksmål i Finland. I det egentliga systemet finns för tillfället åtta länder.
”Även i andra länder lönar det sig att visa kortet. Folk har fått förmåner till exempel i Spanien och Frankrike, fastän ingen av dessa länder har officiellt tagit i bruk kortet.”
Läs också: Janne testade det nya funktionshinderkortet – ”Språkmuren rasade och servicen fungerade”
Enligt en användarenkät medför ett officiellt intyg säkerhet
I Finland utfördes år 2019 en enkät om användningen av funktionshinderkortet. Enligt den hade personer vars funktionsnedsättning inte syns utåt störst nytta av kortet. Kortet upplevdes som ett officiellt intyg som underlättar kommunikation.
Kortet medförde även säkerhet. Katri Hänninen blev speciellt varm om hjärtat av ett svar som en mamma hade skrivit för sitt barns del.
”Mamman berättade hur den ungas liv hade blivit självständigare. Den unga hade upplevt att det med kortet var lättare att be om hjälp om man behöver det.”
Enligt enkäten upplevdes även kundbetjäningen vara enklare.
”Vi fick svar där man nämnde att servicen är smidigare när kundbetjänaren inte behöver fråga om funktionsnedsättningen”, säger Katri.
”Det är emellertid bra att komma ihåg att kortet är frivilligt – man behöver inte ’gifta sig’ med det”, betonar Osku.
Artikeln är uppdaterad 30.3.2023 med nya uppgifter om antal besöksmål, tjänsteleverantörer och antal användare. Även uppgifterna om coronarestriktionerna är borttagna.
