Gå till innehåll

Juga kommun effektiverade sin verksamhet genom att satsa på välbefinnande i arbetet

Hälsa | 30.10.2018
Om välbefinnandet i arbetet sviktar och arbetstakten borde ytterligare ökas kan kostnadsdisciplinen bli en verklig utmaning för hela organisationen. Juga kommuns beslut att satsa på arbetstagarnas välbefinnande återgav förtroendet för arbetsgivaren.
Lyssna på artikeln
Kunnanjohtaja Markus Hirvonen ja liikunnanohjaaja Mari Ovaskainen.
En halv timmer per vecka. Jugas kommundirektör Markus Hirvonen planerade och idrottsinstruktör Mari Ovaskainen genomför kiky-timmarna för kommunens arbetstagare.

Juga kommun i norra Karelen nådde i början av 2018 över den nationella nyhetströskeln då man i kommunen hade beslutat använda kiky-timmarna för arbetstagarnas motion och och sjukfrånvaron klart hade minskat. Åren 2016–2017 minskade sjukfrånvaron med nästan en tredjedel och gav kommunen en besparing på cirka 300 000 euro, när man räknar med att en sjukdag innebär en kostnad på 350 euro.

Kommundirektören Markus Hirvonen berättar att kiky-motionen ändå bara var det första steget mot en mer omfattande korrigering av problemen med välbefinnande i arbetet.

”I själva verket har sjukfrånvaron i år ökat något, men det oroar mig inte, eftersom hela gänget enligt välbefinnandemätarna mår bättre och det är den enda mätaren som betyder något”, säger Hirvonen.

”När sedan arbetstiden förlängdes och semesterpenningen skars ner var besvikelsen enorm.”

Ännu för några år sedan stod man endast inför utmaningar. Hirvonen började som kommundirektör i februari 2016. Dörren till den nya chefens rum öppnades titt som tätt, eftersom arbetstagarna ”på bred front” ville berätta om att de inte mådde bra i sitt arbete. Hirvonen berättar att många upplevde att arbetet inte löpte smidigt och att olika processer kändes tröga. När man i konkurrenskraftsavtalet samma sommar beslöt förlänga arbetstiden med sammanlagt 24 timmar per år, blev stämningen på arbetsplatsen ännu dystrare.

”Arbetstagarna var redan pressade och lönerna var låga. När sedan arbetstiden förlängdes och semesterpenningen skars ner var besvikelsen enorm.”

På sin nya arbetsplats stötte Markus Hirvonen allra först på arbetstagare som berättade att de mår dåligt. En ändring mot det bättre har redan skett.

Användningen av kiky-timmarna till motion återgav förtroendet för arbetsgivaren

Den nya kommundirektören grubblade över arbetstagarnas missnöje och kände även oro över kommunens budget som hade minskat till följd av de sjunkande statsandelarna. Personalen som redan nu utförde sina arbetsuppgifter utan att känna glädje skulle alltså nu på sätt eller annat fås att arbeta ännu effektivare. Hirvonen kom på att vända kiky-timmarna till något positivt och använda dem för motion. Kommunen arrangerade tillfällen för motion i grupp och även svettiga joggingturer med en arbetskamrat räknades som arbetstid.

”Målet med kiky-avtalet var att öka effektiviteten och det har vi gjort. Men framför allt började arbetstagarna tro på oss som arbetsgivare och därför var det möjligt att genomföra en mer omfattande förändring.”

Kiky-motionen är fortfarande en viktig del av arbetstagarnas vardag. Motion i grupp ordnas varannan vecka. På programmet står boll- och klubbspel, konditionssalsträning, joggingturer – det kiky-motionärerna önskar.

Idrottsinstruktör Mari Ovaskainen leder kiky-motionstimmarna. Även en rask promenad med en arbetskamrat får anges som arbetstid.

Motionstimmarna har ökat vi-andan bland arbetstagarna. Till exempel för bollsporterna har det bildats ett gäng på 10–12 personer.

”En del har inte motionerat så aktivt eftersom de har saknat någon att jogga med, men för andra har kiky-motionen medfört en mer omfattande förändring av livsstilen. Ännu fler har fått en ny gnista till att motionera och även aktiviteterna på fritiden har ökat”, berättar ledaren för motionstimmarna, idrottsinstruktören Mari Ovaskainen.

Återgången till arbetet efter en sjukledighet planeras i god tid

I Juga har det även hänt mycket utanför idrottshallarna de senaste två åren. Förmännens ansvar för sina underordnades välbefinnande i arbetet har ökats så, att man i praktiken i samband med varje förändring bedömer hur den kommer att inverka på personalens välbefinnande.

”Förmännens uppgift är att följa upp hur arbetet utförs och att känna igen risker och hot mot välbefinnande i arbetet. Chefsegenskaperna finslipas även genom utbildningar”, berättar Hirvonen.

I kommunen har en hanteringsmodell för sjukfrånvaro tagits i bruk. När det är frågan om en allvarlig sjukdom eller en planerad större operation ska man enligt Hirvonen diskutera en återgång till arbetet redan i ett tidigt skede.

”Arbetsförmågan stöds så, att sjukledigheten inte är en passiv process, utan redan före en större operation diskuterar man hur arbetstagaren ska återgå till arbetet och på vilket sätt man kan stöda detta.”

Kommundirektör Markus Hirvonen anser att en fungerande enkät om välbefinnande är en bättre mätare än sjukfrånvarostatistik i arbetet som ledare för personalen.

För närvarande pågår ett stort projekt i Juga, där man går igenom processerna i kommunens alla verksamheter och söker arbetsuppgifter som skulle kunna lämnas ogjorda. Den tid man då sparar kan användas till viktigare uppgifter utan att belastningen ökar.

”Att utföra betydelselöst arbete minskar motivationen att utveckla det egna arbetet och detta måste vi få bort. Vi har betonat att ingen behöver vara rädd för att förlora sin arbetsplats även om vi försöker hitta uppgifter som det inte är nödvändigt att utföra.”

En enkät berättar mer om välbefinnande i arbetet än sjukfrånvaro

Den förändring som kiky-motionen satte fart på har enligt Hirvonen framskridit bra. Under det första året minskade sjukfrånvaron med nästan en tredjedel, men enligt Hirvonen kan det vara frågan om en slump. I en liten kommun kan redan några få arbetstagares långvariga sjukdom och även återgång till arbetet skaka om statistiken.

Hirvonen skulle själv helt vilja lämna bort uppföljningen av sjukledighetsstatistiken när man mäter välbefinnande i arbetet. Inom ändringsprocessen följde man först upp välbefinnandet med hjälp av kommunens egna mätare. Senare har Juga testat Kevas nya enkät om välbefinnande i arbetet och Hirvonen berättar att man i fortsättningen kommer att koncentrera sig på dess resultat. För honom är den viktigaste frågan ”Rekommenderar du Juga som arbetsplats?”.

”Mätarna har ändrats under resans gång, men jag anser att vi har gjort enorma framsteg under de senaste tre åren. Resultaten av enkäten om välbefinnande grundar sig helt på var och ens egna upplevelser av hur man orkar och mår i arbetet.”

  • Vad vill du läsa om?

    Föreslå idéer om artiklar till redaktionen för mittiallt.fi.