Hur fattas besluten om att bevilja sjukdagpenning vid FPA, chefen för Östra sakunnigläkarcentret Jyrki Elo?
När FPA fattar beslut om att bevilja sjukdagpenning behöver FPA en ansökan med nödvändiga uppgifter samt ett läkarintyg eller läkarutlåtande som innehåller en redovisning för den sökandes hälsotillstånd. FPA:s förmånshandläggare utreder om de grunder som förutsätts i lag uppfylls för beviljandet av sjukdagpenning och fattar sedan ett beslut.
Ju längre arbetsoförmåga det är frågan om, desto noggrannare bedömer FPA utredningen av sjukdomens karaktär och på vilket sätt sjukdomen hindrar den sökande från att arbeta. Även om arbetsoförmågan blir långvarig och arbetsförmågan inte återfås enligt förväntningarna utreder FPA hälsotillståndet mer omsorgsfullt. En utdragen sjukledighet kan även ibland orsakas av något annat än sjukdom.
Vid långvariga sjukdomsfall ber förmånshandläggaren FPA:s sakkunnigläkare om en bedömning av de inlämnade utredningarna över hälsotillståndet. Sakkunnigläkaren bedömer och avgör om det i utredningarna finns tillräckliga bevis på att sjukdomen hindrar den sökande från att utföra sitt arbete.
Hur ser arbetsfördelningen mellan den behandlande läkaren och FPA:s sakkunnigläkare ut när arbetsförmågan hos den som ansöker om sjukdagpenning bedöms?
Den behandlande läkarens främsta uppgift är att diagnosticera sjukdomen och vårda patienten i enlighet med god medicinsk praxis. Målet är att de olägenheter sjukdomen orsakar patienten ska vara så lindriga som möjligt. Vid behov hänvisar läkaren patienten till rehabilitering. Det är även den behandlande läkarens uppgift att anteckna observationer vid undersökningar och att vid behov rekommendera sjukfrånvaro med ett läkarintyg.
När FPA fattar beslut om att bevilja sjukdagpenning behöver FPA en ansökan med nödvändiga uppgifter samt ett läkarintyg eller läkarutlåtande som innehåller en redovisning för den sökandes hälsotillstånd.
Läs också: Partiell sjukdagpenning gjorde det möjligt att återgå till arbetet: ”Arbete enligt ork”
Vilken är den vanligaste orsaken till att en ansökan om sjukdagpenning avslås?
Det faktum att man ansöker om sjukdagpenning för en tid den inte kan beviljas – till exempel för karenstiden eller i de fall den 300 dagar långa rätten till sjukdagpenning redan har utnyttjats. En orsak till att ansökan avslås kan även vara att FPA inte, trots begäran, har fått de uppgifter som krävs för att kunna fatta ett beslut.
Endast 3–5 procent av ansökningarna om sjukdagpenning avslås på grund av att sjukdomen inte är tillräcklig svår för att kunna anses utgöra ett hinder för arbete. Antalet ansökningar som avslås ökar när man ansöker om sjukdagpenning för en längre tid, vilket innebär att man även förväntar sig mera av utredningen över hälsotillståndet.
Vilka lagar tolkas när beslut om sjukdagpenning fattas och hurudana juridiska kriterier styr beslutsfattandet?
Besluten fattas med stöd av sjukförsäkringslagen och statsrådets förordning om verkställighet av sjukförsäkringslagen. Den som ansöker om dagpenning är i första hand skyldig att påvisa sjukdomens svårighetsgrad och på vilket sätt den begränsar arbetsförmågan. I lagen utgår man ifrån att när en person har beviljats sjukdagpenning hindrar sjukdomen honom eller henne från att arbeta.
Det faktum att den sökande har en diagnos av en läkare berättigar inte ännu till sjukdagpenning. Först när sjukdomens konstaterade svårighetsgrad och effekterna på funktionsförmågan hindrar den sökande från att arbeta uppstår en grund för beviljande av sjukdagpenning.
På vilket sätt definieras arbetsförmåga och arbetsoförmåga?
Vid handläggningen av ansökan om sjukdagpenning bedöms endast om sjukdomen hindrar den sökande från att utföra sitt arbete. Arbetsförmågan består även av många andra saker förutom hälsa, men vid beviljandet av sjukdagpenning begränsas arbetsoförmågan endast till den effekt sjukdomen har på förmågan att utföra arbetet. Om arbetsgivaren kan erbjuda den insjuknade ett ersättande arbete som han eller hon klarar av att utföra är personen i fråga naturligtvis inte längre oförmögen att utföra sitt arbete. I detta fall uppkommer inte heller inkomstbortfall för vilket man kan ansöka om ersättning.
FPA förutsätter inte i princip att arbetsgivarens skulle börja söka efter ett ersättande arbete för en insjuknad arbetstagare. Men om arbetsoförmågan blir långvarig ska redan enligt lagen arbetstagaren, arbetsgivaren och företagshälsovården senast 90 dagar efter insjuknandet utreda andra möjligheter att återgå till arbetet. Vid behov ska man även påbörja en yrkesinriktad utbildning eller till exempel prova på ett annat arbete eller ändra arbetsförhållandena.
Den nittionde dagen är en typ av kontrollpunkt för när man utreder stödåtgärder för att återgå i arbetet. Betalningen av sjukdagpenning kan med stöd av lagen avbrytas vid denna tidpunkt i de fall utredningarna inte har gjorts och lämnats in till FPA.
